Teheran

Massiva protester har brutit ut runtom i världen till stöd för den iranska studenten Ahoo Daryaei, 30. Hon greps när hon gick runt på campus i Teheran i bara underkläder och utsläppt hår.  Utanför Irans ambassad i Stockholm demonstrerade 22-åriga Maryam.  – När jag är i ett fritt land måste jag vara deras röst, säger hon.

Den 1 oktober attackerade Iran israeliska militärbaser, vilket beskrevs som en hämnd för att Israel dödat Hamas- och Hizbollahledare. Israeliskt stridsflyg svarade i sin tur med angrepp mot flera platser i Iran den 26 oktober, där viktiga militäranläggningar förstördes. De senaste dagarna har tonläget i Mellanöstern höjts ännu ett snäpp och omvärlden håller andan inför ytterligare eskalering av kriget. I lördags framträdde Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei ett tal, där han hotade Israel och USA med ett ”förkrossande svar” på attacker mot Iran och dess allierade. – Fienden, oavsett om det är sionistregimen eller USA, kommer definitivt att få känna på en ett förkrossande svar för vad de gör mot Iran, den iranska nationen och motståndsfronten, sade han i talet som sändes i statliga iranska medier. Khamenei gav inga detaljer om tidpunkt eller omfattning i sitt tal. USA har kontaktat Iran Det senaste utspelet har fått USA att komma med egna hot. I söndags rapporterade Axios att USA varnat Iran för att inleda ytterligare en vedergällningsattack mot Israel, och betonat att amerikanerna inte kommer kunna hålla tillbaka Israel från svara kraftfullt. – Vi har sagt till iranierna: Vi kommer inte att kunna hålla tillbaka Israel, och vi kommer inte att kunna se till att nästa attack blir lika välavvägd som den förra, uppger en amerikansk tjänsteman till tidningen. Enligt den amerikanska källan ska budskapet förmedlades direkt till Iran. Den israeliska tjänstemannen uppger dock att ett meddelande skickades från Washington till Teheran genom Schweiz. Källor: Då kommer attacken Vita huset har avböjt att kommentera uppgifterna. Iran har inte heller gett något kommentar, enligt tidningen. En eventuell iransk attack kan nu vara mycket nära anstående. Enligt en iransk källa till Wall Street Journal ska vedergällningen ske efter tisdagens amerikanska val. Den planerade attacken beskrivs som ”kraftfull och komplex”. Diplomater i regionen som fått insyn i planerna nämner bland annat att kraftigare och mer avancerade robotar än tidigare kommer att användas, skriver WSJ. Tidigare uppgifter har gjort gällande att Irans attack väntas komma inför valet.

En kvinnlig student sitter i bara underkläder precis utanför det välrenommerade Azad-universitetet i Irans huvudstad Teheran. Kvinnan går trotsigt fram och tillbaka inför chockade åskådare och händelsen filmas av vittnen från en byggnad intill. I Iran får inte kvinnor visa sig offentligt utan slöja, man får heller inte bära kläder som avslöjar kroppsfiguren. Blir indragen i en bil Filmen har nu blivit viral på sociala medier – speciellt i flera persisktalande länder. Agerandet är en protest mot att hon trakasserats av säkerhetsvakter i regimens revolutionsgarde på universitetet, enligt oberoende medier. När kvinnan lämnar universitetsområdet går hon längs vägen och tar av sig mer kläder. Då blir hon våldsamt indragen i en bil av flera personer, visar videon. Vart hon förs är oklart och vem kvinnan är finns det ännu inga uppgifter om. Iransk statsmedia bekräftar att händelsen. Men regimen hävdar att säkerhetsvakterna bara påpekat eller varnat henne om att kläderna var opassande. De förnekar att de varit våldsamma. ”Måste skydda henne från tortyr” Amnesty International kräver nu att studenten släpps. ”Irans myndigheter måste omedelbart släppa den universitetsstudent som greps med våld efter att hon tagit av sig sina kläderna i protest”, säger man i ett uttalande och fortsätter: "I avvaktan på hennes frigivning måste myndigheterna skydda henne från tortyr och annan misshandel. Man måste även säkerställa att hon får tillgång till sin familj och en advokat”.

Kamal Kharrazi, rådgivare till Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei, uppgav på fredagen att den islamiska republiken kan komma att se över sin kärnvapendoktrin om landet utsätts för ett ”existentiellt hot”. "Vi har nu den tekniska kapacitet som krävs för att producera kärnvapen. Det är bara den högste ledarens fatwa som förbjuder det för närvarande", sade Kharrazi till den Hizbollah-kopplade sändaren Al-Mayadeen. "Om Irans överlevnad hotas allvarligt förbehåller vi oss rätten att ompröva den", fortsätter han. Ali Khamenei förbjöd tillverkning av kärnvapen i en fatwa, ett slags religiöst utlåtande, i början av 2000-talet. Han upprepade sin ståndpunkt 2019.

"Att bygga och lagra kärnvapenbomber är fel och att använda det är haram [religiöst förbjudet].”, sade han. Vill öka räckvidden på ballistisk missiler Kharrazi uppgav också att Iran skulle svara på Israels vedergällningsattack förra helgen vid ”lämplig tidpunkt”. Han tillade att Teheran sannolikt kommer att öka räckvidden för sina ballistiska missiler. "Vi är redo för krig, men vi vill inte eskalera eftersom vi för närvarande har bevisat vår förmåga att avskräcka från att göra det", säger han.

Iranska tjänstemän har upprepade gånger hotat att ändra landets kärntekniska doktrin under de senaste åren. Khamenei: ”Förkrossande svar” Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, hotar i ett tv-sänt tal Israel och USA efter Israels attack mot Iran. Han kallar både USA och Israel för ”fienden” och säger att länderna och dess allierad kommer att möta ”ett förkrossande svar”. Den 1 oktober attackerade Iran israeliska militärbaser, vilket beskrevs som en hämnd för att Israel dödat Hamas- och Hizbollahledare. Israeliskt stridsflyg svarade med angrepp mot flera platser i Iran den 26 oktober. På torsdagen rapporterade The New York Times med hänvisning till tre iranska källor att Khamenei beordrat landets militär att förbereda en hämndattack mot Israel. Enligt källuppgifter kommer ett iranskt svar inte ske förrän efter att amerikanerna gått till valurnorna den 5 november.

Samtidigt har israeliska källor uppgett för Axios att en hämndattack mot Israel kan ske före USA-valet. Även en högt uppsatt iransk källa uppger till CNN att Iran planerar ett ”definitivt och smärtsamt” svar som sannolikt sker före valet. Israel har höjt sina säkerhetsåtgärder inför ett eventuellt svar från Iran, enligt The Times Of Israel.

Israel slog till mot flera militära mål under nattens attacker mot Iran. Bland annat riktade man in sig på vapenfabriker och flera baser i och i närheten av huvudstaden Teheran. Attacken uppges vara ett svar på Irans attacker den 1 oktober. ”Får betala ett högt pris” Från Israel varnar man nu Iran för att en ytterligare attack kommer att få allvarliga konsekvenser. – Om regimen i Iran skulle göra misstaget att återigen inleda en eskalering av konflikten måste vi svara, säger Daniel Hagari, militär talesperson för den israeliska armén, i ett uttalande. – Vårt budskap är tydligt. Alla som hotar staten Israel och försöker dra in regionen i en ännu mer omfattande konflikt får betala ett högt pris. Både från USA och Storbritannien har tongångarna varit liknande. På ett toppmöte under dagen betonade den brittiske premiärministern Keir Starmer Israels rätt att försvara sig, samtidigt som han uttryckte en önskan om att de inblandade ska upphöra med sina angrepp. – Vi måste undvika att konflikten i regionen eskalerar och jag uppmanar alla till återhållsamhet, sa han. Flera länder fördömer Israels attacker Samtidigt har flera länder i Mellanöstern fördömt Israels attacker och från Iran är man fast besluten att svara. Tidigare under dagen meddelade utrikesministeriet att Iran ”har rätten och skyldigheten att försvara sig mot främmande aggressionshandlingar”. – Jag tror att vi har visat att vår beslutsamhet att försvara oss inte känner några gränser, säger Irans utrikesminister Abbas Araghchi i en intervju på den högste ledaren Ayatollah Ali Khameneis officiella hemsida. Samtidigt tonar de ner nattens attack och säger sig inte vara ute efter någon eskalering i konflikten. ”Iran förbehåller sig den lagliga och legitima rätten att svara vid lämpligt tillfälle, men prioriterar att uppnå en bestående vapenvila i Gaza och Libanon”, säger arméns generalstab i ett uttalande som lästes upp i statlig tv under kvällen, emligt AFP.

Explosioner hördes i huvudstaden Teheran i flera omgångar under natten. Vid femtiden på lördagsmorgonen meddelade Israel att anfallet var över. Israeliska stridsflyg hade då genomfört ”precisionsattacker” och slagit mot flera vapenfabriker som tillverkar robotar, enligt den israeliska militären (IDF). Avfyringsramper och det iranska luftförsvaret ska också ha attackerats. Irans militär uppger i statlig tv att de israeliska attackerna riktat in sig på baser i Teheranområdet samt i provinserna Ilam och Khuzestan i väster, men hävdar att de orsakat ”begränsade skador”. USA deltog inte i anfallet Såväl Iran som Irak stängde sitt luftrum till följd av attackerna. Vid 7-tiden på morgonen meddelade Irans luftfartsmyndighet att flygtrafiken återupptas, rapporterar AFP. Samtidigt som Israel tillkännagav attackerna vid 01.30 kom också rapporter från Syrien om explosioner omkring huvudstaden Damaskus. USA deltog inte i anfallet men informerades av Israel innan attackerna, enligt amerikanska försvarskällor. President Joe Biden och vicepresident Kamala Harris har fått löpande underrättelser om angreppet, enligt Vita huset. Väntat svar Israels försvarsminister Yoav Gallant har tidigare hotat med ett "dödligt, exakt och överraskande" svar på Irans robotattack den 1 oktober, då Israel attackerades med omkring 200 robotar. Om regimen i Iran skulle göra misstaget att påbörja en ny omgång av eskalering kommer vi att vara skyldiga att svara, säger IDF-talespersonen Daniel Hagari på lördagsmorgonen. Iran beskrev i sin tur den omfattande robotattacken som en hämnd för att Israel bland annat dödat Hizbollahledaren Hassan Nasrallah och Hamasledaren Ismail Haniya.

I går lämnade Sverige, Ukraina, Kanada och Storbritannien in en inlaga till Internationella domstolen i Haag i ett mål som vi väckt mot Iran, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) under en frågestund i riksdagen. Vi kräver att Irans folkrättsliga ansvar för nedskjutningen slås fast och att anhöriga till offren får upprättelse. Planet PS752 sköts av misstag ned av iranskt luftvärn 8 januari 2020, strax efter att det lyft från Teheran.

Ryska sabotage och misstänkta spionage har ökat. I Tyskland har man bland annat sett flera spionage- och sabotageaktiviteter riktade mot de väpnade styrkorna. Nu varnar den tyska underrättelsetjänsten för att Ryssland kan komma att rikta sig mot Väst inom en snar framtid. – När det gäller personal och material kommer de ryska väpnade styrkorna sannolikt att kunna genomföra en attack mot Nato senast i slutet av decenniet, säger Bruno Kahl, chef för BND:s underrättelsetjänst, enligt AFP. ”Samarbetar med isolerade mördarregimer” Han säger även att en direkt konfrontation mellan Moskva och USA ”var på väg att bli ett alternativ” för Ryssland. Samtidigt har kriget blivit oerhört kostsamt för Ryssland, som kämpar med att rekrytera soldater och trupper till sin armé. – Vi ser ett Ryssland som gått över till en total krigsekonomi. Vi ser också att de hellre samarbetar med isolerade mördarregimer som Teheran och Pyongyang, säger TV4:s Johan Fredriksson, på plats i Mukatjeve. Utökat samarbete med Kina Den ryska utrikesministern är dessutom på plats i Peking för att diskutera en ytterligare fördjupning av samarbetet med Kina. – Den värld vi lever i riskerar att försvinna. Vi står inför utmaningar och svårigheter vad gäller den västliga demokratin som vi inte sett på många många år, säger Johan Fredriksson.

En av platserna som betraktas som ett potentiellt mål är Natanz. Staden har i flera decennier varit en av centralorterna för Irans hemliga kärnteknikprogram. I underjordiska bunkrar långt nere i utgrävda bergrum snurrar de centrifuger som anrikar uran, en verksamhet som sannolikt möjliggör för Iran att kunna bygga en atombomb. Stormakterna mer enade på det tidiga 2000-talet Redan strax efter millennieskiftet var frågan om Irans nukleära program en omdiskuterad och kontroversiell debattfråga. Men på den tiden var stormakterna mer enade än nu. Alla medlemmarna i FN:s säkerhetsråd, inklusive Ryssland och Kina, ville tygla Irans uppenbara kärnvapenambitioner. Iran däremot vägrade att lyssna på råd – och hot – från omvärlden och sökte i stället under dessa år på det tidiga 2000-talet i hemlighet samarbete med Nordkorea och utvecklade steg för steg ett kärnteknikprogram som officiellt skulle ha ”civila” användningsområden. ”Vi ska göra en bomb, en atombomb” Men när jag och fotograf Hans Lisskog smet iväg från våra bevakare under en av våra reportageresor i Iran i september 2003 och bilade ner till Natanz rådde det ingen tvekan bland civilbefolkningen där: ”Vi ska göra en bomb, en atombomb som kan straffa Israel”, sa människorna vi träffade. Kärnvapenprojektet var inget de skämdes för. Saffransodlaren Mohammad Nourouzi, och alla andra vi träffade var stolta över att deras ledare planerade att beväpna sig med världens mest kraftfulla och farliga vapen. På en presskonferens ställde jag också frågan direkt till mullah-regimens talesperson i Teheran; ”Är Iran på väg att skaffa sig kärnvapen?”.

Frågan var nödvändig att ställa. Men svaret blev inte överraskande ett nekande. Kräver ny försvarsdoktrin Men nu när hotet från Israel är överhängande vill starka krafter i Iran att landet verkligen gör slag i saken och skaffar sig kärnvapen. 39 parlamentsledamöter i Teheran krävde nyligen att Irans försvarsdoktrin justeras så att kärnvapen inkluderas i landets arsenal. De internationella bedömningarna kring hur lång tid det skulle kunna ta för Iran att färdigställa en atombomb varierar mellan ett par månader och ett år.

I mars 2023 vittnade den dåvarande amerikanska försvarschefen Mark Milley i ett kongressförhör där han bedömde att det skulle ta regimen i Teheran ”flera månader” att slutföra processen. En existentiell fråga för Israel För Israel (som förfogar över ett okänt antal kärnvapen) är detta en existentiell fråga. Mullorna i Iran vill utradera landet från kartan. Men samtidigt är riskerna kring att attackera Natanz och andra städer i Irans nukleära program stora. Spridningen av radioaktiva ämnen kan utgöra en betydande fara för omgivningen. Saffransodlaren Mohammad Nourouzis sa då i september för 21 år sedan att han minsann inte fruktade Israel och ett eventuellt anfall mot Natanz. Sedan dess har både Israel och Iran förstärkt respektive lands militära kapacitet. Och kanske kommer Israel den här gången nöja sig med att angripa andra militära mål. Vi får se.

På fredagen talar Irans högste ledare, Ali Khamenei under fredagsbönen i Teheran. – Det är viktigt att världens muslimer står enade mot fienden, säger Khamenei under fredagsbönen inför folksamlingen, som ropar "Död åt Israel". Vid sin sida har Khamenei ett gevär. – Alla nationer har rätt att försvara sig mot inkräktare, fortsätter han. Ayatollahn försvarar samtidigt Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober, och kallar Irans massiva robotattack mot Israel under tisdagskvällen för "mildast möjliga straffet”. Sist Khamenei ledde fredagsbön var 2020 efter att iranske toppgeneralen Qassem Soleimani dödades i en raketattack vid Bagdads internationella flygplats. I onsdags utlyste han landssorg för Hizbollahledaren Hassan Nasrallah och underströk att milisledarens död "inte var en liten sak". I Teheran rapporteras säkerhetspådraget vara omfattande inför talet. Texten uppdateras