Tidöavtalet

Nästa vecka ses Ulf Kristersson, Ebba Busch, Johan Pehrson och Jimmie Åkesson på Harpsund för att förhandla en uppdatering av Tidöavtalet. Men partierna är oeniga om hur stora förändringar det ska bli.

När Tidöavtalet firade halvtid i förra veckan fick SD:s parti- och kampanjkultur stor uppmärksamhet. Men avtalet handlar inte om det. Därför är det värt att påminna om samarbetets grunder och dess klara fördelar. PM Nilsson är vd på tankesmedjan Timbro och fristående krönikör på Di:s ledarsida.

I dag krävs att krogar erbjuder ett ”varierat utbud” av mat för att få tillstånd att sälja öl och vin. Nu vill en rad moderata riksdagsledamöter se en ändring på det, rapporterar Ekot. – Matkravet skapar onödiga administrativa svårigheter för restaurangägare, säger riksdagsledamoten Oliver Rosengren (M). Inget förslag i Tidöavtalet Riksdagsledamöterna anser att det är nödvändigt att helt slopa kravet. Men i Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna finns inget förslag om en sådan ändring. Johan Hultberg, socialpolitisk talesperson, säger till radion att han tagit upp frågan med regeringskansliet. – Jag driver naturligtvis på för att Moderaternas ståndpunkt att avskaffa matkravet även ska bli regeringens ståndpunkt. Minister: Finns skäl för ändring En statlig utredare har tidigare lagt fram ett förslag om att luckra upp kraven – vilket inte är tillräckligt enligt de moderater som radion pratat med. ”Det finns skäl för ett regelverk för ett serveringstillstånd som är enklare och mer förutsägbart”, skriver socialminister Jakob Forssmed (KD) i en kommentar till radion. Utredningens förslag har skickats på remiss och frågan bereds nu vidare i regeringskansliet.

Den senaste tidens skriverier om sparkade landshövdingen Anna Kinberg Batra och att presidenten för en MC klubb varit gäst på Jimmie Åkessons bröllop verkar inte ha påverkat svenska folkets förtroende negativt för regeringen. Det visar senaste mätningen från opinionsföretaget Novus som presenteras av TV4 Nyheterna. Stödet för regeringen har i stället ökat med tre procentenheter sedan i september när förra mätningen gjordes, även om ökningen inte är statistiskt säkerställd.

– Även om den inte säger så mycket om upp eller ner, så har den inte förändrats så mycket på grund av bröllopet, säger Hjalmar Strid opinionsrådgivare hos Novus till TV4 Nyheterna Tidöavtalet två år – stödet har varierat Opinionsföretaget Novus har under flera års tid låtit svenska folket svara på vilket förtroende de har hos regeringen – och det har varierat kraftigt under de två år som regeringen Kristersson regerat med stöd av Tidöavtalet. Efter valsegern 2022 handlade debatten om svikna vallöften och dyra elpriser och andelen svenskar som var missnöjda med regeringen ökade. Men förtroendet steg när bränslet blev billigare och när Sverige blev medlemmar i Nato. Som läget är just nu är förtroendet för regeringen normalt, historiskt sett.

– Regeringen är inte uppe i de här högsta siffrorna, som vid någonting exceptionellt som under pandemin. Men de är heller inte nere i de extremt låga siffrorna som precis före pandemin. Så det är helt ok siffror för regeringen, säger Hjalmar Strid opinionsrådgivare hos Novus till TV4 Nyheterna. Stor skillnad mellan könen Förtroendemätningen visar också på en stor skillnad mellan könen och visar att män i högre utsträckning har stort förtroende för regeringen. 41 procent av männen uppger att de har stort, eller mycket stort förtroende för regeringen medan bara var fjärde kvinna uppger samma sak. Samtidigt har 50 procent av kvinnorna uppgett att de har litet eller mycket litet förtroende för regeringen. En utmaning för regeringen enligt Hjalmar Strid på Novus.

– För att ett parti skall kunna bli stora hos både kvinnor och män, så måste dom ha frågor som är stora hos både män och kvinnor. Du har sjukvården till exempel. Den är väldigt stor hos kvinnor. Du har invandringen – den är väldigt stor hos fråga hos män. Så vill du samla båda väljargrupperna så måste du göra dig stor i båda de frågorna. Det är väldigt svårt att hitta två frågor där du kan samla folk på det sättet.

Regeringen och samarbetspartiet vill att tiggeriet i Sverige ses över. Nu ska en utredare ta fram förslag på ett nationellt förbud. Linda Lindberg, gruppledare för SD, säger att tiggeriförbud funnits i Sverige tidigare, och att det senaste upphävdes på 1980-talet. – Tiggeri har därefter varit sällsynt i Sverige fram till början av 2010-talet då många EU-medborgare från andra länder kom till Sverige för att tigga. Det blev påtagligt för oss alla här. Det skapade otrygghet och upplevdes också som störande, säger hon. Ett mindre antal kommuner har infört lokala tiggeriförbud, men regeringen anser att dessa kan vara svåra att genomföra. ”Har förändrats” Den före detta hovrättslagmannen Krister Thelin har fått ansvaret att ta fram ett författningsförslag som innebär att tiggeri förbjuds på nationell nivå, ”oavsett ställningstagande i sak lämna författningsförslag som innebär att tiggeri förbjuds på nationell nivå”, skriver regeringen. Tiggeriet har förändrats och volymerna av personer har ökat. Det är enligt oss inte rimligt att folk reser över halva Europa för att tigga utanför våra butiker, säger Linda Lindberg. Regeringen vill att han redogör för hur förbudet ska utformas och avgränsas, samt hur det ska fungera ihop med krav om mänskliga rättigheter och internationella konventioner som Sverige måste förhålla sig till. Förslaget var ett av SD:s vallöften, men kritik har tidigare kommit från flera ledamöter från Liberalerna. Partisekreterare Jakob Olofsgård vill inte svara på hur partiet kommer förhålla sig till förslaget när det ligger på bordet. – Vi följer Tidöavtalet i dag och inrättar den här utredningen, säger han. Hoppas på brett stöd Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger att han hoppas att samtliga Tidöpartierna ska komma överens. Dessutom har ambitioner att kunna samla ett brett stöd i riksdagen. – Jag tänker inte utesluta att vi nästa sommar har ett underlag som är så väl genomarbetat och välbalanserat att också andra partier kan överväga att ställa sig bakom det.

Maria Malmer Stenergard har tydligt försvarat kontroversiella förslag i Tidöavtalet som angiverilagen och höjda bidrag till återvandring. Att hon nu går vidare till utrikesministerposten beror mycket på att hon minskat invandringen, enligt finansministern. – Jag är uthållig och otålig, säger Maria Malmer Stenergard.

Tiggeriförbud, vandel, återvandring och informationsplikt. Snart ställs några av Tidöavtalets svåraste frågor på sin spets – frågor där L och SD står mycket långt från varandra. – Min bedömning att det finns väldigt starkt motstånd inom Liberalerna, säger Karin Karlsbro (L), EU-parlamentariker.

– Jag tycker att Liberalerna ska utnyttja sin position som avgörande för att den här regeringen ska kunna ha en majoritet. Och helt enkelt stoppa det här förslaget och säga nej, säger LUF-ordföranden Anton Holmlund till TV4 Nyheterna. Sverigedemokraterna har länge drivit kravet på en politik för återvandring av utlandsfödda – som i Danmark där en person som permanent lämnar landet kan få över 300 000 kronor i bidrag och i Tidöavtalet slås fast att ett sådant system ska utredas i Sverige. Men i somras avrådde utredaren Joakim Ruist från just en sådan modell som bedöms ge små effekter ekonomiskt samtidigt som det kan skada integrationen genom att peka ut individer som icke önskvärda. SD: Tror många hellre skulle vilja återvända Partiet vill ändå gå vidare med en höjning från dagens system med ett bidrag på 10 000 kronor. Partiledaren Jimmie Åkesson sa i samband med sitt sommartal att bidraget behöver höjas rejält och den integrationspolitiska talespersonen Ludvig Aspling förklarar det så här: – Det är för att fler personer som inte riktigt har kunnat finna sin plats här i Sverige ska välja att återvända istället för att bo här och år efter år leva på bidrag, leva i utanförskap. Vi tror att det är många som faktiskt hellre skulle vilja återvända hem, men då kan det behövas lite hjälp på vägen. L: Sänder signalen att regeringen inte vill ha folk kvar Men Liberala ungdomsförbundet (LUF) tycker att frågan nu har utretts och att frågan därmed bör avfärdas från dagordningen. – Det sänder ju ganska dåliga signaler också, till alla som vill stanna kvar och vill integrera sig. Här säger regeringen att du ska inte vara kvar här. Helst vill vi betala dig för att flytta härifrån. Det är en helt felaktig signal och det kommer inte att hjälpa integrationen i Sverige, säger Anton Holmlund (L).

Som ung radikaliserades han på nätet. Nu är Anton Holmlund, 24, nyvald ordförande för Liberala ungdomsförbundet. Luf-toppen hyllar sin företrädare Romina Pourmokhtari men sågar Tidöregeringen. Han utesluter inte att Liberalerna lämnar samarbetet redan före nästa val. – Det fanns mer klassisk liberal politik i januariavtalet.

Straffrabatten för 18–20-åringar avskaffades 2022 för allvarlig brottslighet. Nu föreslår utredaren Gunnel Lindberg att rabatten tas bort helt, vilket är en punkt i Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Utredaren har också haft i uppdrag att föreslå lagändringar som innebär att ålder ges minskad betydelse vid straffmätningen för unga brottslingar i åldern 15–17 år. Utredarens förslag innebär att straffrabatten för en 15-åring sänks från 80 procent till ungefär 60 procent. För en 16-åring innebär förslaget att straffrabatten sänks från 75 procent till ungefär 40 procent och för en 17-åring från 67 procent till 20 procent. Tredje förslag Ett tredje förslag från utredaren är att ungdomsövervakning vid återfall i brott ska utdömas oftare än i dag, i stället för ungdomstjänst eller ungdomsvård. Ett nytt straff, utvidgad ungdomsövervakning föreslås också. Utökad ungdomsövervakning innebär mer kontroll och övervakning under en längre tid än ungdomsövervakning och ska dessutom inledas med ett två månader långt frihetsberövande. Lagändringarna är tänkta att träda i kraft 1 juli 2026. Utredaren har också i uppdrag att överväga och, om lämpligt, lämna förslag på en sänkning av straffmyndighetsåldern. Den är i dag 15 år. Den delen av utredningen ska presenteras senast 10 januari 2025.