UD

Den 20 januari intar Donald Trump Vita huset. Nu jobbar Joe Biden-administrationen med att påskynda leveransen av ett stödpaket till Ukraina i form av militärutrustning värt omkring 64 miljarder kronor. Detta eftersom man misstänker att Donald Trump kan komma att dra tillbaka stödet när han tillträder som president, uppger två anonyma tjänstemän i Vita huset för Politico. Tar flera månader Det tar normalt flera månader för utrustning och ammunition att ta sig till Ukraina efter att ett stödpaket tillkännagivits, och ett hinder för Biden-administrationen är att leveransen endast gäller för vapenutrustning som finns i amerikanska lager. Hur snabbt stödet kan nå Ukraina beror alltså på hur snabbt nya vapen kan tillverkas, enligt Politico. – Vi har skickat allt som man kunnat producera varje månad, men det går inte att skicka vapen innan de är tillverkade, säger Mark Cancian, tidigare budgetadministratör för Pentagons materielbudget. Kan knyta fast pengar i kontrakt Under sina sista månader som president har Joe Biden jobbat för att ”Trumpsäkra” viktiga lagar och cementera utrikespolitiken, rapporterar CNN. Alltså att se till att lagar och åtgärder som Biden-administrationen genomfört inte rivs upp under Donald Trumps presidentskap. Sajten skriver att oavsett hur Joe Biden agerar kommer Donald Trump att kunna upphäva de flesta av hans tidigare beslut, men att det finns en del åtgärder som han kan vidta för att säkra sitt arv i Vita huset. Ett alternativ för Biden-administrationen att säkra stödet till Ukraina är enligt sajten att knyta fast pengar i kontrakt mellan Ukraina och amerikanska vapentillverkare. Uppmaningen: Dela ut stödet snabbt När Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj besökte Washington i september uppmanade Joe Biden Pentagon att dela ut det som återstår av det militära biståndet till Ukraina innan hans mandatperiod tar slut. Under torsdagen sade Heorhij Tykhyj, talesperson för ukrainska UD, att han välkomnar Bidens försök att ”använda de kvarvarande pengarna så snabbt som möjligt”, rapporterar DN. Han menar också att man inte planerar för ett scenario där USA skulle minska bidragen till Ukraina. – Det är inte vad som kommer hända, även om ett sådant scenario skulle bli verklighet, säger han.

Sökandet efter saknade människor fortsätter, inte minst i bilar och vattenfyllda byggnader, fyra dagar efter det kraftiga regnovädret som började i tisdags och som orsakade svåra översvämningar. 5 000 extra soldater sätts nu in i röddningsarbetet. Det innebär nu att uppemot 7 000 soldater ska hjälpa till med efterdyningarna av ovädret. Det efter en begäran av Valencias regionalledare Carlos Mazón, skriver El Mundo. Även 5 000 extra poliser sätts in, lovar premiärminister Pedro Sánchez i ett tv-sänt tal. Det finns fortfarande ingen officiell siffra för hur många som saknas efter de dödliga översvämningarna i Spanien. ”Krigsscenario” Över 200 personer har omkommit i översvämningarna som drog in över Spanien i tisdags. Värst drabbat är regionen Valencia, där situationen beskrivits som "ett krigsscenario". Svenska utrikesdepartementet följer situationen noga men har ingen kännedom om att någon svensk har omkommit. "I nuläget har vi inte kännedom om saknade, omkomna eller allvarligt skadade svenskar, men vi står i kontakt med svenskar som befinner sig i området", skriver UD i ett mejl till TT under lördagsförmiddagen. Fortsatt många saknade Fortfarande saknas människor – men det är långt ifrån klart hur många. Enligt källor i regionstyret i Valencia som tidningen El Mundo tagit del av arbetar myndigheterna med en lista på omkring 2 500 samtal om saknade personer. Samtalen har kommit in till en särskild telefonlinje som upprättats med anledning av katastrofen. Men i takt med att mobiltäckning kommer tillbaka, människor räddas från svåråtkomliga platser och anhöriga lyckas komma i kontakt med varandra så sjunker siffran. Redan nu har den halverats från de totalt 5 000 samtal som inkom under de första dagarna, och myndigheterna väntar sig att siffran kommer att sjunka ytterligare. Valencias regionledare Carlos Mazón uppmanar alla som ringt in om saknade personer att också meddela myndigheterna i de fall personerna i fråga hittats igen. Än är ovädret dock inte över. Den spanska vädermyndigheten uppgraderade under natten till lördagen sin regnvarning för området kring Valencia från gul, den lägsta av tre nivåer, till orange, den näst högsta. En orange varning gäller även för Katalonien och Balearerna, skriver El País.

Mannen ska ha dött i slutet av förra veckan, uppger flera källor. Han ska ha rest ner till Ukraina under 2022 och befunnit sig på flera platser i landet, bland annat Kiev, Bachmut och i Ryssland. UD uppger för SVT att man inte känner till mannens död. ”UD kan bekräfta att åtta svenska medborgare avlidit i Ukraina sedan den 24 februari 2022. Med hänvisning till konsulär sekretess lämnar UD ingen ytterligare information om personerna eller om dödsorsak."

Det finns för närvarande en ökad risk för attacker mot turistorter i området Arugam Bay på Sri Lanka. Den varningen kommer från USA:s ambassad på onsdagen. ”Svenskar uppmanas till ökad vaksamhet”, skriver svenska UD i ett mejl.

På begäran av norska myndigheter har Ryssland tvingats att minska sin personalstyrka på ambassaden i Norge. Beskedet kom i veckan och enligt ambassaden kommer de konsulära tjänsterna i landet att begränsas som en följd av beslutet, totalt kommer två ryska ambassadörer att arbeta kvar i Norge. ”I detta läge vidtar ambassaden åtgärder för att bibehålla konsulära mottagningar för alla typer av tjänster”, skriver ambassaden på sociala medier. Norska UD har bekräftat uppgifterna Det norska utrikesdepartementet har bekräftat uppgifterna om minskningen av antalet ryska diplomater för VG. ”UD kan bekräfta att vi över tid har haft en dialog med den ryska sidan för att säkerställa den diplomatiska närvaron i båda länderna. Det handlar inte om utvisning av diplomater från Norge”, skrev presstalesperson Ragnhild H. Simenstad i ett mejl till VG. Ryska diplomater har dock utvisats från Norge vid tidigare tillfällen. I april förra året utvisades 15 diplomater. Då ansåg den norska säkerhetspolisen, PST, att de egentligen var ryska underrättelseagenter som verkade under diplomatisk täckmantel. Innan utvisningarna hade Ryssland 40 diplomater i landet. Ryssland: ”Vårt svar kommer att vara kännbart” Den ryska ambassaden uppger att de fått krav på att genomföra minskningen av antalet diplomater senast på onsdagen, något som redan ska ha genomförts. "De ryska utlandsbeskickningarna i Norge har gjort en neddragning av diplomater och konsulära tjänstemän efter krav från norsk sida”, skriver ambassaden i ett mejl till VG. Rysslands utrikesdepartement har nu svarat på det norska beslutet, vilket man menar kommer att få konsekvenser. – Vi kommer att ta hänsyn till detta ovänliga drag när vi ritar upp våra framtida linjer mot Norge. Vi lovar att vårt svar kommer att vara kännbart, säger det ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zakharova. Kommer ha fortsatt dialog med Ryssland Det norska utrikesdepartementet uppger för Reuters att man kommer att ha en fortsatt dialog med Ryssland, för att kunna försäkra sig om att de diplomatiska relationerna upprätthålls. Enligt norska UD Enligt norska UD är det i Norges intresse att upprätthålla dialogen, som dock har försämrats sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Hur många svenska barn som finns i Libanon är det ingen som vet.  Regeringen och UD känner inte till om det befinner sig några svenska barn i landet, rapporterar Göteborgs-Posten.  – Vi har egentligen ingen möjlighet att uppskatta hur många av dem som är barn, säger utrikesministern till tidningen.

En bit utanför Bagdad i ett palatsliknande hus har TV4:s Terese Cristiansson träffat det irakiska utrikesutskottets vice ordförande. Han menar att Sverige, särskilt efter koranbränningarna, inte kan påverka Iraks rättsväsende. – Enligt irakisk lag ska mord bestraffas med döden. Jag hoppas att den svenska regeringen accepterar det, säger vice-ordföranden. Shejken menar att det finns ett enda sätt att ändra domen, men att det varken ligger i svensk eller irakisk domstols händer, utan i klanernas – deras ord står över lagen. – I enlighet med våra traditioner och klanregler, kan mördarens familj betala blodspengar till den mördades familj. Som ett resultat kan familjen informera domstolen, som i sin tur kan sänka straffet. Helt upp till Aljiburi-klanen Blodspengar kan i det närmaste liknas vid ett skadestånd. I Irak har klanerna ofta det sista ordet när det kommer till en förlikning genom blodspengar. Idén har en lång historia och grundar sig i en tanke om att bryta hämndspiraler efter principen ”öga för öga, tand för tand”. – Tanken var att bryta den eviga våldspiralen där hämnd fortsatte med hämnd, säger Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Summan för skadeståndet kan variera för olika samhällen – vilket land eller tradition det gäller. Huruvida det blir en fråga om blodspengar eller inte, är helt upp till den enskilde. I det här fallet Aljiburi-klanen. – Det är klanerna som lägger sig i och bestämmer hur den dödes närmaste anhöriga ska agera. Klanerna kan också avböja en förlikning genom blodspengar, och på så vis se till att dödsstraffen verkställs. På samma sätt kan man begära en så pass hög summa att de dömdas anhöriga inte kan betala. Skulle den svenska regeringen eller UD kunna jobba för en förlikning genom blodspengar? – Den svenska staten har deklarerat redan från början, att de motsätter sig dödsstraff av principiella skäl. Och det värde som man sätter livet, säger Mohammad Fazlhashemi och tillägger: – Men sen när det gäller den ekonomiska biten, den kan jag inte uttala mig om. TV4 Nyheterna söker UD för en kommentar.

Enligt åklagaren Mats Ljungqvist har Irans säkerhetstjänst genomfört specialoperation mot Sverige. Nu förnekar Iran uppgifterna, rapporterar Aftonbladet. Samtidigt har landets chargé d’affaires kallats upp till UD.

Förre timbroiten och Muf-ordföranden Benjamin Dousa var en av två överraskningar i Ulf Kristerssons regeringsombildning. Dousa blir biståndsminister och fortsätter arbetet med att reformera enligt moderat huvud. I skottgluggen står statliga biståndsorganet Sida. Även om Dousa självsäkert förutspådde att det inte kommer att bli några konflikter eftersom ”Sida formellt sett är underställt UD”. En nybliven ministers sätt att säga att ”hoppa” betyder förväntningar om en övertygande Duplantis-imitation från Sida. Här lär det bli bråk, trots Dousas löften. Bytte obekymrat ministerportfölj Den andra överraskningen var Liberalernas rockad. Två år in i mandatperioden verkar partiledaren Johan Pehrson ha insett att han trollat upp sig själv på läktaren när han tog rollen som arbetsmarknadsminister. Efter att ha kraschat i princip varenda presskonferens om skolan i två års tid fick Pehrson slutligen bli utbildningsminister. – Det är den viktigaste frågan för Liberalerna. Då är det avgörande att partiledaren finns där, sa Pehrson och bytte obekymrat ministerportfölj med partikollegan Mats Persson. Persson lämnar utbildningsdepartementet, blir ny arbetsmarknadsminister och slipper förmodligen sin partiledare på presskonferenser i framtiden. Lyckats med konststycket att få SD nöjda Annars premierade Kristersson trogna och lojala soldater. Ny utrikesminister blev som väntat Maria Malmer Stenergard. Hon har tidigare tagit den otacksamma rollen som migrationsminister och lyckats med konststycket att till och med få de notoriskt stingsliga Sverigedemokraterna nöjda. – En fantastiskt insats! recenserade Jimmie Åkesson med ovanligt mild röst. SD:s tonläge var avsevärt mer avmätt när den nye migrationsministern Johan Forssell kom på tal. Och Åkesson blev regelrätt avvisande när Kristersson i sin regeringsförklaring hävdade att migrationen nu var ”på mer hållbara nivåer”. – Det är inte alls hållbara nivåer! utbrast Åkesson. Johan Forssell lär få det tufft med Sverigedemokraterna som ny migrationsminister. Finns utrymme för konflikter Det märktes i regeringsförklaringen att det finns utrymme för konflikter i Tidösamarbetet det kommande året. Flera jobbiga frågor som exempelvis ett nationellt tiggeriförbud, vandel och informationsplikt ska då hanteras. Kanske var det inte så konstigt att Kristersson då hade blicken stadigt planterad långt bort i fjärran när han talade till riksdagen. Regeringsförklaringen var fylld av fraser som ”påbörjat resan”, ”andra halvlek”, ”Sverige ska fortsätta”. Och så vidare. En irriterad Magdalena Andersson gav Socialdemokraternas syn på regeringsförklaringen. – Man kan inte bara prata om morgondagen, man måste också se hur dagen ser ut! Samtidigt ser oppositionen väldigt uttråkad ut. Med två år till val verkar Socialdemokraterna i synnerhet sakna maktens grytor. Kanske gör det att även Magdalena Andersson kan skriva under på sista raden i Ulf Kristerssons regeringsförklaring. ”I morgon blir en bättre dag”. En förhoppning både opposition och Tidöpartier kan enas om – alla på sitt eget sätt.

Dag Hartelius, 68, blir ny kabinettssekreterare, erfar Expressen. Den erfarna diplomaten blir nu den nya utrikesministerns högra hand. Hartelius har ett gediget cv – och tidigare medverkat i ”Let's dance”.