Vård-

24-åringen förföljde kvinnor i sin tjänst som väktare – och i jobbet som vårdare är han nu misstänkt för två våldtäkter. Redan 2023 var han misstänkt för en grov våldtäkt. Trots misstankarna kunde mannen, som kommer från Afghanistan, bli svensk medborgare tidigare i år.

Det har hostats något enorm den här hösten och orsaken är bakterien mykoplasma som nu sprider sig i hela landet. De allra flesta blir lindrigt sjuka, men i värsta fall kan en infektion leda till lunginflammation som behöver behandlas av sjukvården. Under september sökte 500 patienter vård – i vanliga fall ligger den siffran på max 200 stycken per månad. – Det är anmärkningsvärt och det är till och med så att vi har en del som behöver intensivvård. Under mina 35 år som infektionsläkare har jag bara sett några enstaka fall tidigare och nu är det fler som behöver det, säger statsepidemiolog Magnus Gisslén. Fler söker vård – fortsätter öka Siffrorna kommer från Socialstyrelsen, som menar att det kan komma en efterrapportering med ännu fler fall. Antal patienter som söker vård nu är fem gånger fler jämfört med 2016. – Det är väldigt höga siffror och det gäller sannolikt även de som vårdas på intensivvården, även om vi inte har bekräftade siffror på det ännu, säger Magnus Gisslén. Vanligt bland unga Vanliga symtom är feber, hosta och huvudvärk – och insjuknande sker ofta gradvis. Får man ont i bröstkorgen eller ryggen när man andas så är det dags att ta kontakt med sjukvården, innan dess behöver man inte göra det, säger Gisslén. – Jag har aldrig stött på någon som avlidit av mykoplasma, det är extremt ovanligt. Det här är inte en sådan allvarlig sjukdom på det sättet. Sjukdomen drabbar alla åldrar och det finns ingen specifik riskgrupp. Däremot har unga i åldrarna 15 till 35 störst risk att få lunginflammation och att hamna på sjukhus. Och utbrottet verkar inte har nått kulmen ännu. – Det brukar peaka i november, så sannolikt fortsätter det, vi har inga tecken på avmattning.

Skönhetsoperationer som lett till patienters död och estetiska injektionsbehandlingar som riskerat ge bestående skador, som blindhet eller hjärnskador. Det är några av de mycket allvarliga brister som Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) hittat när de under två års tid granskat verksamheter som utför estetiska ingrepp och behandlingar.

På onsdagen presenterade Inspektionen för vård och omsorg, Ivo sin slutrapport om estetiska injektionsbehandlingar och estetiska kirurgiska ingrepp. Myndighetens två år långa tillsyn mot 86 skönhetsklinikerna visar på omfattande och allvarliga brister. Man har även identifierat många ”okunniga och oseriösa” aktörer. Något som äventyrat patienternas säkerhet. – Vi har sett allvarliga brister, och med det följer stora patientsäkerhetsrisker, säger enhetschefen Göran Olsson under en pressträff på onsdagen. Olegitimerad personal Enligt rapporten förekommer det att olegitimerad personal utför estetiska injektionsbehandlingar såsom botox och fillers. – Dels finns det de som är oseriösa och driver injektionsverksamhet utan erforderlig legitimation. Men det finns också en del verksamheter där det handlar om att man faktiskt inte har kunskap om vad som krävs för att bedriva den här typen av verksamheter, säger Göran Olsson. Åtalsanmälningar Ivo:s tillsyn har lett till att tolv patientfarliga verksamheter förbjudits. Tjugotvå verksamheter har förelagts att inom en viss tid vidta åtgärder mot allvarliga problem. Ett antal aktörer har också valt att avveckla sin verksamhet efter tillsynen. Myndigheten uppger även att flera åtalsanmälningar gjorts mot 38 personer som riskerat patienternas säkerhet. – Vi har upptäckt allvarliga skador och till och med ett par dödsfall, fortsätter han. TV4:s Kalla fakta har i programmet ”Skönheten och klinikerna” granskat skönhetskliniker. I granskningen medverkade flera kvinnor som drabbats av allvarliga komplikationer efter operationer på flera etablerade skönhetskliniker i Sverige.

Kvinnan var svårt sjuk och låg inne på Akademiska sjukhuset i Uppsala.  Då misstänks en vårdare ha våldtagit henne – flera gånger.  – Kvinnan har befunnit sig i en särskilt utsatt situation, säger Karin Persson, assistentåklagare.

Vendala Lindqvist fick stöd av föreningen Plattnormen som i dag består av nära 800 bröstcanceropererade kvinnor från hela landet. De kämpar för att det ska bli accepterat med platt symmetri, att vården ska bli bättre på att informera om alternativen och för rätten att operera bort även ett friskt bröst. I dag görs det oftast bara om man har en genmutation, som i Vendelas fall. På vissa håll har situationen blivit bättre men långt ifrån bra. Läkaren: ”Förlorar din kvinnlighet” – Till mig sa läkaren att jag kommer förlora min kvinnlighet utan brösten. Det håller jag inte alls med om. Det sitter ju inte där utan i min personlighet. Jag ville slippa oron och obehaget, säger Vendela Lindqvist. Hon hade också fått höra att hon med all sannolikhet skulle må psykiskt dåligt om hon valde att inte återskapa brösten. Något hon inte heller håller med om. – Jag har inte ångrat mig någon gång att jag valde att vara plattbröstad. Och för dem som vill ta bort sitt friska bröst för att få symmetri, så borde ju det vara samma rättighet och bekostas av vården på liknande sätt som om man vill göra en bröstrekonstruktion. ”En kontroversiell fråga” Professor Emma Hansson, som är överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, forskar på rekonstruktionsmetoder efter bröstcancer. – Informationen är olika bra i olika delar av landet. Det vet vi av de undersökningar som gjorts. Självklart ska vi inte övertala någon att göra bröstrekonstruktion, det är upp till var och en. När det gäller att plocka bort ett friskt bröst är det däremot en kontroversiell fråga. Sjukvårdens inställning är att inte skära i frisk vävnad, säger Emma Hansson.

INSÄNDARE. Äldre och andra som befinner sig i digitalt utanförskap får svårt att få vård om planerna på ett nytt journalsystem sjösätts. Stoppa införandet av it-systemet Millennium i Region Skåne, skriver Erik Nordenström, docent i kirurgi, och Kristina Nordenström, specialist i allmänmedicin.

Simone Porseryd vet fortfarande inte hur olyckan med elsparkcykeln gick till. Hon minns den inte själv och där fanns inga vittnen. En förbipasserande man hittade henne på gatan och ringde 112. – För mig är det helt svart fram till att de väcker mig i respiratorn, säger hon. Det första hon såg när hon öppnade sina ögon var ett hav av läkare. Hon hade opererats för att reparera en skallfraktur och stoppa en omfattande blödning i hjärnan. – De första timmarna trodde jag inte att jag skulle leva vidare. Jag trodde att jag skulle dö, säger Simone. Men läkarna berättade för henne att hon kunde överleva om hon bestämde sig för att kämpa. – Sen dess har jag kämpat på. Allt har gått framåt och för varje dag så blir jag lite friskare. Antalet elsparksolyckor ökar Simone är inte ensam om att skada sig i en olycka med en elsparkcykel. Under förra året rapporterades över 3 400 personskador kopplade till just elsparkcyklar. Och antalet fall ser ut att öka även i år. Även dödstalen har blivit fler. Hittills i år har fyra personer mist livet i olyckor där elsparkcyklar har varit involverade. Ragnar Ang är överläkare i Kirurgi på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Han har vårdat många av patienterna som döljer sig i olycksstatistiken och menar att infrastrukturen i våra städer inte är anpassade för elsparkcyklar. – Varje liten trottoarkant eller håla i vägen är ett riskmoment så man utsätter sig för en massa risker när man tar sig igenom staden, säger han. – Vi är väldigt förvånade över att det inte finns någon hjälmplikt för elsparkcyklister eftersom de är betydligt mer benägna att skada sig än cyklister. Vi är väldigt måna om att man borde införa regler kring hjälmanvändning och ålder bland annat. Så lever Simone idag Simone är tacksam över att vara vid liv. Hon har drabbats av hjärntrötthet efter olyckan och idag är det vad som besvärar henne mest. – Jag har aldrig varit särskilt bra på att vila, sova eller ta det lugnt. Men nu håller jag på att göra det till min gren och övar på det på alla sätt jag bara kan, säger hon. Traumatiska hjärnskador kan vara svåra att återhämta sig från. Läkarna var osäkra på om Simone någonsin skulle kunna gå igen, men det kan hon i dag. – Jag är absolut inte den första och tyvärr inte den sista som kommer in på grund av en elsparksolycka, men jag har haft sån tur.

Lotta Dalborg från skånska Vittskövle trodde att hon drabbats av utmattningssyndrom och hamnat i klimakteriet. Sedan fick hon veta att hon har en ovanlig cancertyp som kallas Net. – Det var tur i oturen att jag fick diagnosen, säger hon.

Minna Johansson är en av deltagarna i årets säsong av ”Elitstyrkans hemligheter”. Förra säsongen såg vi hennes partner Salim Abdulahad i programmet, som då berättade om sitt tidigare drogmissbruk. När Minna nu medverkar i programmet berättar hon istället om hur det har varit att leva som medberoende. Men nu är det Salim som får stötta henne. Efter inspelningarna av Elitstyrkans hemligheter har Minna drabbats av cancer. Vad hon först trodde var en sträckning i höger bröstmuskel blev sedan till en bula på bröstkorgen. Då sökte hon vård. I början av augusti, tre månader senare, diagnostiserades hon med Hodgkins lymfom. En cancersjukdom som utgår ifrån celler i lymfsystemet. – Min sambo ville följa med men jag sa att ”det är ingen fara, det här gör jag själv”. Jag var lugn, men i efterhand har han sagt att han kände att det var något allvarligt, förklarar Minna för TV4. – Sjuksköterskan sa ”det ser inte så bra ut – man kan se att det finns något tumörliknande på din bröstkorg”. Då frös jag till. Jag blev först helt stel, sedan väldigt ledsen och chockad. Man vet inte riktigt vad det innebär, fortsätter hon. Har precis påbörjat sin fjärde behandling Knölar uppstod också runt halsen, nyckelbenen och armhålorna, som senare visade sig vara tumörer. När TV4 pratar med Minna har hon precis påbörjat sin fjärde behandling. – Det har gått väldigt fort. Så fort vi fick veta att det var Hodgkins lymfom satte de upp en behandlingsplan och jag fick cytostatika, cellgifter. Jag tycker inte om att vänta, så när den väl varit igång vill jag bara köra på. Man får ta en dag i taget, säger Minna. – Så fort jag tänker på framtiden och allt som sätts på paus i livet i helhet blir det för stort. Har jag en bra dag i dag får jag vara tacksam för det. Kommer en dålig dag tar jag det då. Det har fungerat för mig, fortsätter hon. Minnas fokus ligger framför allt på att hålla sig stark i psyket. – Det jag inte kan påverka måste jag lämna och släppa kontrollen över. Jag är helt övertygad om att om jag varit negativ, bitter eller tyckt synd om mig själv så hade det satt sig i kroppen och gjort mig ännu sjukare. Man får ha tunga stunder, jag tillåter mig att vara ledsen och arg, men jag får inte fastna i det, säger hon. ”Då glömmer jag bort att jag är så pass sjuk som jag är” Behandlingen gör henne illamående, matt, svag och yr. Men hon har också bättre dagar. – När jag har mina starka dagar glömmer jag bort att jag är så pass sjuk som jag är. Då vill man göra allt, man vill passa på. Men det är en svår balansgång, jag måste också vila mycket, säger Minna. Överlag har Hodgkins lymfom god prognos, förklarar Minna, men det är individuellt hur man svarar på behandlingen. I hennes fall kunde läkarna se att det efter den andra behandlingen gått åt rätt håll. Hon är hoppfull. Efter den fjärde, pågående, behandlingen avgörs det om Minna behöver göra ytterligare två behandlingar. – Jag hoppas att jag är klar nu, men blir det två till behandlingar får jag bara bita ihop och köra på, säger Minna. – Man är tacksam att man har en stark kropp i grunden.