WMO

Om två veckor är det dags igen – då startar klimattoppmötet i Baku, Azerbajdzjan. Världens ledare ska försöka komma överens om hur man ska tackla klimatförändringarna och minska utsläppen. Så här precis innan mötet brukar forskare och organisationer passa på att lansera olika typer av klimatrapporter och klimatupprop, och så är det även i år. Bara i dag är åtminstone tre olika bollar i luften. Golfströmmen börjar svikta 48 forskare med Johan Rockström, professor i jordens systemgränser vid Potsdams universitet i spetsen, har skrivit ett öppet brev till de nordiska ländernas regeringar, där man uppmanar dem att inte underskatta risken att Golfströmmen minskar kraftigt eller kollapsar. Redan nu finns det studier som slagit fast att AMOC (Atlantiska meridionala cirkulationssystemet), som Golfströmmen är en del av, har blivit svagare de senaste hundra åren. Flera klimatmodeller förutspår också att den kommer att försvagas ännu mer under det här seklet. En total kollaps är ännu så länge osannolik, men ser ut att kunna bli överhängande om den globala uppvärmningen blir mer än fyra grader. Johan Rockström tycker att vi borde ta den här risken (även om den är liten ännu så länge) på större allvar eftersom det här mer eller mindre avgör om vi kommer att kunna bo kvar i Norden överhuvudtaget. – Om det finns forskning som säger att vi inte kan utesluta en kollaps, till och med inom de närmaste 100 åren, borde man göra allt för att undvika att det sker, säger han till Dagens Nyheter. Rekordhöga koldioxidhalter Halten av koldioxid ökar ständigt i atmosfären. Ju mer vi släpper ut, desto mer ökar den. Och eftersom vi fortsätter att öka utsläppen, så ökar koldioxidhalten allt snabbare. De senaste 20 åren har halterna gått upp med tio procent. I rapporten som publiceras av Världsmeteorologiska organisationen (WMO) i dag varnar man också för att jordens skogar och hav inte kommer att kunna vara lika bra kolsänkor som de varit hittills. Fram tills nu har nämligen naturen hjälpt oss mot klimatförändringarna. Våra gröna landområden har sugit upp knappt 30 procent av den koldioxid vi släppt ut, och haven har bundit ungefär 25 procent. Men värme och torkan ökar antalet skogsbränder och det gör att skogarna också börjar släppa ut koldioxid, och ett varmare hav kan inte absorbera lika mycket koldioxid. Det här kan leda till att koldioxidhalten ökar ännu snabbare framöver. Den halt av koldioxid som vi har kommit upp till nu, 0,42 procent, eller 420 ppm, ligger på samma nivå som för tre till fem miljoner år sedan. Men då var temperaturen på jorden två till tre grader varmare, och havsnivån 10-20 meter högre än idag. Större områden obeboeliga En rapport från Future Earth tar upp att allt fler områden på jorden kommer att bli obeboeliga i takt med att temperatur och fuktighet ökar. Just nu, med en uppvärmning på knappa 1,5 grader, bedömer man att 10 procent av jordens befolkning är i riskzonen. Om den globala uppvärmningen når 2,5 grader handlar det om dubbelt så många. Och skulle vi misslyckas totalt med att minska utsläppen och temperaturen skulle stiga fyra grader, då visar kurvorna i rapporten på att ungefär hälften av jordens befolkning skulle behöva flytta. Vad säger då de här rapporterna om situationen på planeten, både vad det gäller politik och grad av klimatallvar? Ja, att rapporterna kommer nu är ett ganska tydligt tecken på att olika organisationer vill jabba upp intresset inför klimatmötet, se till att mötet får uppmärksamhet så att politikerna får press på sig att leverera ett avtal som minskar klimatförändringarna. Klimatmässigt, framstår det också tydligt, att roulettespelet om planetens hälsa sker med allt högre insatser. Visst, Golfströmmen kommer troligen inte att kollapsa. Men jag kommer troligen inte heller att krocka när jag cyklar hem i Stockholmstrafiken. Ändå har jag hjälm.

Halterna av växthusgaser i atmosfären nådde rekordnivåer under 2023. Det varnar FN för i en ny rapport. ”Ännu ett år. Ännu ett rekord. Detta borde få varningsklockorna att ringa hos beslutsfattare. Vi är helt klart ur spår när det gäller att nå målen i Parisavtalet”, säger Celeste Saulo, chef för Världsmeteorologiska organisationen (WMO). WMO:s årsrapport visar att halterna inte varit så höga på minst tre miljoner år. Halterna har stigit tio procent de senaste två årtiondena. Det är snabbare än någon gång under mänsklighetens historia. – De här återkopplingarna i klimatet är verkligen oroande för mänskligheten, säger Ko Barret, vice generalsekreterare WMO. ”Påverkan på våra liv och planeten” Ko Barret menar att de varnar för att världen är på väg in i möjlig ond spiral. Dagens åtaganden för klimatet innebär endast en minskning av utsläppen med 2,6 procent till 2030. Detta är endast en liten del av vad som behövs för att motverka de värsta konsekvenserna av klimat förändringarna. – Det här är mer än bara statistik. Varje miljondel eller bråkdel av en grad har en verklig påverkan på våra liv och på planeten, säger WMO:s generalsekreterare Celeste Saulo. FN:s klimatchef Simon Stiell varnar för att världen är ”mil ifrån” 43-procentiga utsläppsminskningar som är nödvändiga för att trycka ner uppvärmningen till 1,5 grader.

Mer kaotiska väderförhållanden väntar. Förra året ledde värmeböljor till att världens floder hade de lägsta nivåerna på 33 år, medan andra delar av planeten drabbades av översvämningar. – Vattnet blir mer oförutsägbart, säger WMO-chefen Celeste Saulo.

Krympande glaciärer, kala berg och tävlingar som regnar bort. Skidsporten går en mörk framtid till mötes i klimatförändringarnas spår, varnar Internationella skid- och snowboardförbundet (Fis) och Världsmeteorologiska organisationen (WMO). – Ni i Sverige kanske inte märker det lika mycket som i Alperna än. Men det kommer, säger Daniel Kull på WMO.

Risken för skyfall och översvämningar ökar med klimatförändringen. Hans är ett exempel på hur "en ökning av extrem nederbörd leder till katastrofala händelser" i Europa, enligt rapporten "European State of the Climate 2023" från EU:s klimattjänst Copernicus och Meteorologiska världsorganisationen (WMO). Europa är den kontinent som värms upp snabbast och temperaturen stiger. Alla månader utom en var varmare än snittet och det var rekordvarmt i de europeiska haven. Delar av Nordatlanten drabbades av en extrem marin värmebölja. Dessutom brann det på en sammanlagd yta motsvarande storleken av Berlin, Paris och London. Grekland kämpade mot den största skogsbrand som registrerats i EU. De extrema klimathändelser som drabbade hundratusentals européer 2023 har en prislapp på "tiotals miljarder euro", enligt Copernicus-chefen Carlo Buontempo: – Tyvärr är det inga siffror som kommer att minska, åtminstone inte i närtid. Rapporten bjuder dock inte bara på dyster klimatstatistik. Vid sidan av stora bränder och feberheta hav noterades en rekordstor andel förnybar energi i Europas faktiska elproduktion: 43 procent, att jämföra med 36 procent 2022. Dödliga oväder Det var inte bara Sverige och Norge som hamnade i stormens öga. Översvämningar orsakade stora skador runt om på kontinenten och stod för 81 procent av Europas ekonomiska förluster till följd av klimatpåverkan 2023, enligt preliminära siffror. Omkring 1,6 miljoner människor påverkades av översvämningarna – som tog minst 44 liv. Ytterligare 63 personer omkom till följd av stormar. – Klimatkrisen är vår generations största utmaning. Kostnaden för klimatåtgärder kan tyckas hög, men kostnaden för att inte göra någonting är mycket högre, säger WMO-chefen Celeste Saulo, i en kommentar. 2023 var också 7 procent blötare än ett genomsnittligt år i Europa och var ett av de blötaste åren som registrerats. I december noterades också "extremt höga" flöden i nästan en tredjedel av det europeiska flodnätverket.

Klimatrekord efter klimatrekord slogs. Förra året blev det varmaste någonsin uppmätts, enligt WMO, Meteorologiska världsorganisationen. Bland annat var det rekordvarmt i havet, på land och havsisen i Antarktis krympte rekordmycket, enligt FN-organet. WMO varnar nu för att 2024 kan bli ännu varmare. För att uppmuntra till åtgärder har FN dragit igång en kampanj som visa hur världen skulle se ut 2050 – om vi inte agerar. Hur ser vädret ut i Europa och Norden om 26 år? – Sommaren 2050 kommer att vara ungefär 3,1 grader varmare än om man tar ett snitt 1850–1900, då vi inte hade någon yttre påverkan, säger Madeleine Westin, meteorolog på TV4 i Nyhetsmorgon. Mindre snö och högre temperaturer Nere runt Medelhavet kommer somrarna att vara det som sticker ut vad gäller klimatförändringar, berättar Madeleine Westin. Förflyttar vi oss däremot till de nordiska breddgraderna, som ligger mer nära Arktis, så kommer förändringarna vara ännu större. Ungefär 3,4 grader varmare än om man tar ett snitt 1850–1900. – Vi kommer få kortare vintrar, högre temperaturer och snögränsen kommer hela tiden att klättra uppåt. Detta gäller inte bara Sverige, utan Norden i stort, säger Madeleine Westin. Som exempel tar hon upp hur en meteorologkarta skulle kunna se ut när TV4 presenterar vädret om prick 26 år i dag. – I Malmö kanske snittgraden ligger på runt 15 grader och kanske pikar upp mot 18–19, och det är då normala temperaturer. Samtidigt blir det mycket mildare i fjällen, under 500 meter så har vi troligtvis ingen snö vid den här tiden på året. Vi kanske aldrig har någon snö vid den här tiden på året, säger Madeleine Westin. – Utöver det kommer nederbördsmängderna att vara enormt mycket större, tillägger hon. Krävs mycket för en förändring Det här betyder att påsken som närmar sig nog kommer att vara snöfri i Sverige. – Det är dock viktigt att säga att vi kan göra något åt det här. Att man har en positiv anda framåt. Annars är det lätt att deppa ihop helt i den här svåra frågan. Utan vi har mycket kunskap, vi har mycket ny teknik och vi behöver bara luta oss lite framåt. Men det krävs mycket för att det ska bli rejäla förändringar. – När man pratar med forskarna som undersöker vädret, så är det som de är förvånad över nu just konsekvenserna. Fler dör i värmeböljor än man trodde och områdena som är drabbade är mycket större, säger Madeleine Westin. Sverige är integrerade i omvärlden och även det som sker utanför vår gräns drabbar oss omedelbart. Här är det viktigt att både kunna anpassa samhället och minska utsläppen – så att det inte blir ännu värre efter 2050, anser Peter Alestig, klimatredaktör på DN. – Dels handlar det om tillgången på mat, matpriser och så vidare. Sedan har vi också frågor om krig och terrorism, som blir värre av klimatförändringarna, säger han i Nyhetsmorgon. 2014–2023 var det varmaste årtiondet sedan FN-mätningen startade.

Stormen Daniel orsakade förödande översvämningar i flera städer i Libyens östra delar. FN:s meteorologiska organ WMO beskriver att ”hela bostadsområden” i staden Darnah försvunnit och att deras invånare ”svepts iväg av vattnet efter att två åldrade dammar kollapsat vilket gjorde situationen katastrofal och utom kontroll”. Räddningstjänsten uppger på tisdagskvällen att 5 200 människor bekräftats döda. Enligt Röda korset väntas den totala dödssiffran att stiga, eftersom tiotusentals människor har rapporterats saknade. – Våra team på marken gör fortfarande sin bedömning, men utifrån vad vi ser och från nyheterna som kommer till oss är dödssiffran enorm, säger Tamer Ramadan vid Internationella Rödakors- och Rödahalvmånefederationen (IFRC). Volontärer döda Tre volontärer från Röda Korset har dött, skriver IFRC-chefen Jagan Chapagain på X, tidigare känt som Twitter. Världshälsoorganisationen WHO:s talesperson Margaret Harris beskriver situationen i Libyen som en ”katastrof av episka proportioner”. Även FN:s generalsekreterare Antonio Guterres uttryckte “sina innerliga kondoleanser till de libyska myndigheterna och familjerna till dem som har förlorat sina liv till följd av stormen Daniel“. Det var i söndags som skyfallen nådde östra Libyen. Stormen hade dessförinnan härjat i Grekland.

Värmeböljor, torka och skogsbränder har plågat Asien, Afrika, Europa och Nordamerika de senaste tre månaderna. Det har slagit hårt mot ekonomier, ekosystem och människors hälsa. Den globala medeltemperaturen för sommarsäsongen juni, juli och augusti landade på 16,77 grader. Den tidigare rekordnoteringen för samma period var 16,48 grader 2019. – De tre månaderna vi just har upplevt är de varmaste på omkring 120 000 år, säger Samantha Burgess, biträdande chef på Copernicus, till nyhetsbyrån AFP. Uppskattningarna om att temperaturerna är högre än på omkring 120 000 år bygger bland annat på analyser av årsringar på träd och iskärnor. Varnar för kollaps Förra månaden var inte bara den varmaste augusti som har uppmätts hittills utan också varmare än alla andra månader förutom juli 2023, enligt FN:s meteorologiska organisation WMO och Copernicus. ”Klimatkollapsen har börjat”, varnar FN-chefen António Guterres och fortsätter: ”Forskare har länge varnat för vad vårt beroende av fossila bränslen kommer att släppa lös. Vårt klimat imploderar snabbare än vad vi kan klara av, med extrema väderhändelser som drabbar alla hörn av planeten.” Femte varmaste I Europa var sommaren den femte varmaste som har uppmätts, med en medeltemperatur på 19,63 grader. Större delen av Västeuropa och Turkiet upplevde en blötare sommar än genomsnittet, där lokala regnrekord ledde till översvämningar på sina håll. Men norra Skandinavien fanns bland de platser som sammantaget upplevde en torrare sommar än snittet. Världshaven har tampats med ovanligt höga temperaturer sedan april. Den globala genomsnittliga temperaturen i haven fortsatte att stiga i augusti, som blev den varmaste månaden som hittills har uppmätts i ytvattnet. De höga havstemperaturerna har bidragit till värmen under sommaren, med marina värmeböljor som drabbat Nordatlanten och Medelhavet. – Sett till den extra värme som vi har i ythaven är det sannolikt att 2023 kommer att bli det varmaste året någonsin, säger Burgess till AFP.

Juli kan varmaste månaden som någonsin har uppmätts över hela världen, enligt FN:s meteorologiska organ WMO. Temperaturer på 30 grader uppmäts nu i Sydamerika mitt i deras vinter. – Vintern i Chile håller på att försvinna, säger klimatexperten Raúl Cordero till The Guardian.

▸ Juli ser ut att bli den varmaste månaden som någonsin har uppmätts globalt, enligt FN:s meteorologiska organ WMO.