WMO

Mer kaotiska väderförhållanden väntar. Förra året ledde värmeböljor till att världens floder hade de lägsta nivåerna på 33 år, medan andra delar av planeten drabbades av översvämningar. – Vattnet blir mer oförutsägbart, säger WMO-chefen Celeste Saulo.

Krympande glaciärer, kala berg och tävlingar som regnar bort. Skidsporten går en mörk framtid till mötes i klimatförändringarnas spår, varnar Internationella skid- och snowboardförbundet (Fis) och Världsmeteorologiska organisationen (WMO). – Ni i Sverige kanske inte märker det lika mycket som i Alperna än. Men det kommer, säger Daniel Kull på WMO.

Risken för skyfall och översvämningar ökar med klimatförändringen. Hans är ett exempel på hur "en ökning av extrem nederbörd leder till katastrofala händelser" i Europa, enligt rapporten "European State of the Climate 2023" från EU:s klimattjänst Copernicus och Meteorologiska världsorganisationen (WMO). Europa är den kontinent som värms upp snabbast och temperaturen stiger. Alla månader utom en var varmare än snittet och det var rekordvarmt i de europeiska haven. Delar av Nordatlanten drabbades av en extrem marin värmebölja. Dessutom brann det på en sammanlagd yta motsvarande storleken av Berlin, Paris och London. Grekland kämpade mot den största skogsbrand som registrerats i EU. De extrema klimathändelser som drabbade hundratusentals européer 2023 har en prislapp på "tiotals miljarder euro", enligt Copernicus-chefen Carlo Buontempo: – Tyvärr är det inga siffror som kommer att minska, åtminstone inte i närtid. Rapporten bjuder dock inte bara på dyster klimatstatistik. Vid sidan av stora bränder och feberheta hav noterades en rekordstor andel förnybar energi i Europas faktiska elproduktion: 43 procent, att jämföra med 36 procent 2022. Dödliga oväder Det var inte bara Sverige och Norge som hamnade i stormens öga. Översvämningar orsakade stora skador runt om på kontinenten och stod för 81 procent av Europas ekonomiska förluster till följd av klimatpåverkan 2023, enligt preliminära siffror. Omkring 1,6 miljoner människor påverkades av översvämningarna – som tog minst 44 liv. Ytterligare 63 personer omkom till följd av stormar. – Klimatkrisen är vår generations största utmaning. Kostnaden för klimatåtgärder kan tyckas hög, men kostnaden för att inte göra någonting är mycket högre, säger WMO-chefen Celeste Saulo, i en kommentar. 2023 var också 7 procent blötare än ett genomsnittligt år i Europa och var ett av de blötaste åren som registrerats. I december noterades också "extremt höga" flöden i nästan en tredjedel av det europeiska flodnätverket.

Klimatrekord efter klimatrekord slogs. Förra året blev det varmaste någonsin uppmätts, enligt WMO, Meteorologiska världsorganisationen. Bland annat var det rekordvarmt i havet, på land och havsisen i Antarktis krympte rekordmycket, enligt FN-organet. WMO varnar nu för att 2024 kan bli ännu varmare. För att uppmuntra till åtgärder har FN dragit igång en kampanj som visa hur världen skulle se ut 2050 – om vi inte agerar. Hur ser vädret ut i Europa och Norden om 26 år? – Sommaren 2050 kommer att vara ungefär 3,1 grader varmare än om man tar ett snitt 1850–1900, då vi inte hade någon yttre påverkan, säger Madeleine Westin, meteorolog på TV4 i Nyhetsmorgon. Mindre snö och högre temperaturer Nere runt Medelhavet kommer somrarna att vara det som sticker ut vad gäller klimatförändringar, berättar Madeleine Westin. Förflyttar vi oss däremot till de nordiska breddgraderna, som ligger mer nära Arktis, så kommer förändringarna vara ännu större. Ungefär 3,4 grader varmare än om man tar ett snitt 1850–1900. – Vi kommer få kortare vintrar, högre temperaturer och snögränsen kommer hela tiden att klättra uppåt. Detta gäller inte bara Sverige, utan Norden i stort, säger Madeleine Westin. Som exempel tar hon upp hur en meteorologkarta skulle kunna se ut när TV4 presenterar vädret om prick 26 år i dag. – I Malmö kanske snittgraden ligger på runt 15 grader och kanske pikar upp mot 18–19, och det är då normala temperaturer. Samtidigt blir det mycket mildare i fjällen, under 500 meter så har vi troligtvis ingen snö vid den här tiden på året. Vi kanske aldrig har någon snö vid den här tiden på året, säger Madeleine Westin. – Utöver det kommer nederbördsmängderna att vara enormt mycket större, tillägger hon. Krävs mycket för en förändring Det här betyder att påsken som närmar sig nog kommer att vara snöfri i Sverige. – Det är dock viktigt att säga att vi kan göra något åt det här. Att man har en positiv anda framåt. Annars är det lätt att deppa ihop helt i den här svåra frågan. Utan vi har mycket kunskap, vi har mycket ny teknik och vi behöver bara luta oss lite framåt. Men det krävs mycket för att det ska bli rejäla förändringar. – När man pratar med forskarna som undersöker vädret, så är det som de är förvånad över nu just konsekvenserna. Fler dör i värmeböljor än man trodde och områdena som är drabbade är mycket större, säger Madeleine Westin. Sverige är integrerade i omvärlden och även det som sker utanför vår gräns drabbar oss omedelbart. Här är det viktigt att både kunna anpassa samhället och minska utsläppen – så att det inte blir ännu värre efter 2050, anser Peter Alestig, klimatredaktör på DN. – Dels handlar det om tillgången på mat, matpriser och så vidare. Sedan har vi också frågor om krig och terrorism, som blir värre av klimatförändringarna, säger han i Nyhetsmorgon. 2014–2023 var det varmaste årtiondet sedan FN-mätningen startade.

Stormen Daniel orsakade förödande översvämningar i flera städer i Libyens östra delar. FN:s meteorologiska organ WMO beskriver att ”hela bostadsområden” i staden Darnah försvunnit och att deras invånare ”svepts iväg av vattnet efter att två åldrade dammar kollapsat vilket gjorde situationen katastrofal och utom kontroll”. Räddningstjänsten uppger på tisdagskvällen att 5 200 människor bekräftats döda. Enligt Röda korset väntas den totala dödssiffran att stiga, eftersom tiotusentals människor har rapporterats saknade. – Våra team på marken gör fortfarande sin bedömning, men utifrån vad vi ser och från nyheterna som kommer till oss är dödssiffran enorm, säger Tamer Ramadan vid Internationella Rödakors- och Rödahalvmånefederationen (IFRC). Volontärer döda Tre volontärer från Röda Korset har dött, skriver IFRC-chefen Jagan Chapagain på X, tidigare känt som Twitter. Världshälsoorganisationen WHO:s talesperson Margaret Harris beskriver situationen i Libyen som en ”katastrof av episka proportioner”. Även FN:s generalsekreterare Antonio Guterres uttryckte “sina innerliga kondoleanser till de libyska myndigheterna och familjerna till dem som har förlorat sina liv till följd av stormen Daniel“. Det var i söndags som skyfallen nådde östra Libyen. Stormen hade dessförinnan härjat i Grekland.

Värmeböljor, torka och skogsbränder har plågat Asien, Afrika, Europa och Nordamerika de senaste tre månaderna. Det har slagit hårt mot ekonomier, ekosystem och människors hälsa. Den globala medeltemperaturen för sommarsäsongen juni, juli och augusti landade på 16,77 grader. Den tidigare rekordnoteringen för samma period var 16,48 grader 2019. – De tre månaderna vi just har upplevt är de varmaste på omkring 120 000 år, säger Samantha Burgess, biträdande chef på Copernicus, till nyhetsbyrån AFP. Uppskattningarna om att temperaturerna är högre än på omkring 120 000 år bygger bland annat på analyser av årsringar på träd och iskärnor. Varnar för kollaps Förra månaden var inte bara den varmaste augusti som har uppmätts hittills utan också varmare än alla andra månader förutom juli 2023, enligt FN:s meteorologiska organisation WMO och Copernicus. ”Klimatkollapsen har börjat”, varnar FN-chefen António Guterres och fortsätter: ”Forskare har länge varnat för vad vårt beroende av fossila bränslen kommer att släppa lös. Vårt klimat imploderar snabbare än vad vi kan klara av, med extrema väderhändelser som drabbar alla hörn av planeten.” Femte varmaste I Europa var sommaren den femte varmaste som har uppmätts, med en medeltemperatur på 19,63 grader. Större delen av Västeuropa och Turkiet upplevde en blötare sommar än genomsnittet, där lokala regnrekord ledde till översvämningar på sina håll. Men norra Skandinavien fanns bland de platser som sammantaget upplevde en torrare sommar än snittet. Världshaven har tampats med ovanligt höga temperaturer sedan april. Den globala genomsnittliga temperaturen i haven fortsatte att stiga i augusti, som blev den varmaste månaden som hittills har uppmätts i ytvattnet. De höga havstemperaturerna har bidragit till värmen under sommaren, med marina värmeböljor som drabbat Nordatlanten och Medelhavet. – Sett till den extra värme som vi har i ythaven är det sannolikt att 2023 kommer att bli det varmaste året någonsin, säger Burgess till AFP.

Juli kan varmaste månaden som någonsin har uppmätts över hela världen, enligt FN:s meteorologiska organ WMO. Temperaturer på 30 grader uppmäts nu i Sydamerika mitt i deras vinter. – Vintern i Chile håller på att försvinna, säger klimatexperten Raúl Cordero till The Guardian.

▸ Juli ser ut att bli den varmaste månaden som någonsin har uppmätts globalt, enligt FN:s meteorologiska organ WMO.

Julimånad ser ut att bli den varmaste som någonsin uppmätts globalt, enligt statistik från FN:s meteorologiska organ WMO.  FN:s generalsekreterare António Guterres menar vi nu gått in i en era av ”global kokning”. – Klimatförändringen är här. Det är skrämmande. Och det är bara början.

Rubrikerna om lokala värmerekord på flera håll i världen har varit många i juli. I början av månaden noterades även globalt dagsrekord – som snabbt slogs av fler. Nu visar statistik från FN:s meteorologiska organ WMO och EU:s klimattjänst Copernicus att de tre första veckorna av juli har varit den varmaste treveckorsperioden som hittills har uppmätts globalt. Det är också ”extremt sannolikt” att juli blir den hetaste månaden som någonsin har noterats, uppger organisationerna. – Klimatförändringarna är här. Det är skrämmande och det är bara början. Eran för den globala uppvärmningen är över, eran för global uppkokning har anlänt, säger FN-chefen Antonio Guterres. Haven bidrar Den globala genomsnittstemperaturen under de 23 första dagarna låg på 16,95 grader. Det tidigare månadsrekordet, från juli 2019, var 16,63 grader, enligt Copernicus. De höga temperaturerna är kopplade till värmeböljor på flera kontinenter som – i kombination med skogsbränder i bland annat Grekland och Kanada – har haft stor påverkan på människors hälsa, miljön och ekonomin, framhåller organisationerna. Även de exceptionellt varma haven bidrar till att kvicksilvret klättrat uppåt på land. – Året 2023 sticker ut särskilt mycket då vi haft 0,3 grader varmare än senaste julirekordet, säger TV4-meterologen Leon Lee. Människans utsläpp av växthusgaser är den främsta drivkraften bakom de stigande globala temperaturerna man nu ser, konstaterar WMO och Copernicus. "Försmak av framtiden" "Det extrema vädret som har påverkat många miljoner människor i juli är tyvärr den hårda verkligheten med klimatförändringar och en försmak av framtiden", säger WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas i ett uttalande och betonar att minskade utsläpp är ”ett måste”. Nyligen visade en så kallad attributionsstudie att de pågående värmeböljorna i bland annat Sydeuropa skulle vara nästintill omöjliga utan människans utsläpp av växthusgaser, även om väderfenomenet El Niño också bidrar. Under både den första och tredje veckan av juli har den genomsnittliga globala uppvärmningen tillfälligt klättrat över 1,5 grader, jämfört med förindustriella nivåer.