35 000 svenska barn har screenats för diabetes – i jakt på bot
I Snarringe utanför Trelleborg bor treåriga Lisel med mamma Martina Blomén och pappa Peter Nilsson. De hade möjligheten att screena Lisel för diabetes typ 1 när hon föddes för tre år sedan. Anledningen till varför man ville vara med var för att Peter Nilsson har diabetes i släkten. För ett tag sedan fick man beskedet att Lisel inte bara har risk för att få diabetes typ 1 utan hennes kropp har även producerat antikroppar som är ett förstadium till sjukdomen. – Just där och då var det helt fruktansvärt. Vi var ganska förstörda i något dygn tills vi insåg att det här kommer vara vår nya vardag så vi får bara ta tag i det här och göra det så bra som möjligt, säger Martina Blomén. Peter Nilsson har diabetes i sin släkt och såg det som självklart att Lisel skulle screenas, oavsett resultat: – Jag tror inte hon än är helt medveten om vad det innebär. Men det har förändrats hennes liv då vi testar hennes blodsocker en gång i veckan. Vi pratar mycket om det och det är klart att det blivit en viss uppmärksamhet kring det. Att något förändrats är hon medveten om men vad sjukdomen innebär och betyder är hon lyckligt ovetande om än så länge skulle jag säga. Familjen har fått beskedet att Lisel med största sannolikhet kommer att insjukna inom två år men att det kan sträcka sig upp till om tio år. 35 000 svenska barn har screenats Screeningen, eller ASTR1D-studien som den heter på Lunds universitet har än så länge screenat cirka 35 000 svenska barn. Men det är inom ramen för ett internationellt forskningsprojekt där runt en halv miljon barn har screenats för diabetes typ 1. – Vi tar provet vid födseln, man tar från lite blod från navelsträngen och lägger det på ett filterpapper. Sen gör vi en analys på det och ser vilka gener barnet har och om det finns en risk för att få diabetes. Testet är inget som skadar varken barnet eller mamman, säger Helena Elding Larsson, barnläkare och professor vid Lunds universitet. Om ett barn har en ökad genetisk risk för diabetes blir familjen tillfrågad om man vill vara med i ytterligare studier. Då kan man senare i barnets liv se ifall kroppen tillverkar så kallade autoantikroppar och på så sätt se både om det finns en ökad risk för att insjukna i diabetes typ 1 eller om det till och med är ett förstadium till sjukdomen. All data kan bli viktig för både nuvarande och framtida diabetesforskning. – Vi har en del preventionsstudier på gång. En har avslutats, där vi håller på att analysera data. I den har vi gett barn insulin via munnen fram till treårsåldern för att se om det kan förhindra om man får autoantikroppar. Där kommer vi få resultat under 2025, säger Helena Elding Larsson. Och förhoppningsvis kan ASTR1D och de andra studierna hjälpa forskarna i framtiden att lindra eller förhindra diabetes: – Hela syftet med det här är att hitta en bot. Något som åtminstone kan hjälpa oss att lindra eller att se till att en viss del av de här barnen inte får diabetes typ 1, i bästa fall att ingen får det, säger Markus Lundgren, barnläkare och diabetesforskare på Lunds universitet.
I Snarringe utanför Trelleborg bor treåriga Lisel med mamma Martina Blomén och pappa Peter Nilsson. De hade möjligheten att screena Lisel för diabetes typ 1 när hon föddes för tre år sedan. Anledningen till varför man ville vara med var för att Peter Nilsson har diabetes i släkten. För ett tag sedan fick man beskedet att Lisel inte bara har risk för att få diabetes typ 1 utan hennes kropp har även producerat antikroppar som är ett förstadium till sjukdomen. – Just där och då var det helt fruktansvärt. Vi var ganska förstörda i något dygn tills vi insåg att det här kommer vara vår nya vardag så vi får bara ta tag i det här och göra det så bra som möjligt, säger Martina Blomén. Peter Nilsson har diabetes i sin släkt och såg det som självklart att Lisel skulle screenas, oavsett resultat: – Jag tror inte hon än är helt medveten om vad det innebär. Men det har förändrats hennes liv då vi testar hennes blodsocker en gång i veckan. Vi pratar mycket om det och det är klart att det blivit en viss uppmärksamhet kring det. Att något förändrats är hon medveten om men vad sjukdomen innebär och betyder är hon lyckligt ovetande om än så länge skulle jag säga. Familjen har fått beskedet att Lisel med största sannolikhet kommer att insjukna inom två år men att det kan sträcka sig upp till om tio år. 35 000 svenska barn har screenats Screeningen, eller ASTR1D-studien som den heter på Lunds universitet har än så länge screenat cirka 35 000 svenska barn. Men det är inom ramen för ett internationellt forskningsprojekt där runt en halv miljon barn har screenats för diabetes typ 1. – Vi tar provet vid födseln, man tar från lite blod från navelsträngen och lägger det på ett filterpapper. Sen gör vi en analys på det och ser vilka gener barnet har och om det finns en risk för att få diabetes. Testet är inget som skadar varken barnet eller mamman, säger Helena Elding Larsson, barnläkare och professor vid Lunds universitet. Om ett barn har en ökad genetisk risk för diabetes blir familjen tillfrågad om man vill vara med i ytterligare studier. Då kan man senare i barnets liv se ifall kroppen tillverkar så kallade autoantikroppar och på så sätt se både om det finns en ökad risk för att insjukna i diabetes typ 1 eller om det till och med är ett förstadium till sjukdomen. All data kan bli viktig för både nuvarande och framtida diabetesforskning. – Vi har en del preventionsstudier på gång. En har avslutats, där vi håller på att analysera data. I den har vi gett barn insulin via munnen fram till treårsåldern för att se om det kan förhindra om man får autoantikroppar. Där kommer vi få resultat under 2025, säger Helena Elding Larsson. Och förhoppningsvis kan ASTR1D och de andra studierna hjälpa forskarna i framtiden att lindra eller förhindra diabetes: – Hela syftet med det här är att hitta en bot. Något som åtminstone kan hjälpa oss att lindra eller att se till att en viss del av de här barnen inte får diabetes typ 1, i bästa fall att ingen får det, säger Markus Lundgren, barnläkare och diabetesforskare på Lunds universitet.
