Bibi erbjöds bröst utan bröstvårta – på grund av vårdens besparingar
För ett år sedan drabbades Bibi Persson i Trelleborg av bröstcancer. Hon opererade bort sitt högra bröst och lovades en bröstrekonstruktion och träffade därför en läkare på plastikkirurgiska mottagningen på Skånes universitetssjukhus. – Han tittar och ser vad det finns för möjligheter. Mäter storlek och tittar på form och allt möjligt. Jag frågade vad som händer med tatuering av bröstvårtan och fick svaret att de inte längre kan erbjuda det för att det har dragits in på grund av besparingar, säger hon. Vad tänkte du då? – Det känns som att vi går baklänges till kvinnornas rätt till rekonstruktion efter cancer, säger Bibi Persson. Tatueraren har fått sluta Sedan i somras kan cancerdrabbade kvinnor i Skåne inte få tatuerade bröstvårtor. Plastikkirurgiska mottagningen har slutat att anlita den professionella tatueraren som utförde det här. – Det var på grund av det här ekonomiska svåra läget som vi är i just nu. Att det var en dyr lösning. Vi behövde fundera på hur kan vi få till så bra bröstvårtor som möjligt men ändå klara det inom budget. Därför jobbar vi nu på att hitta en långsiktig strategisk lösning som fungerar, säger Katarina Bexelius, verksamhetschef plastikkirurgen Skånes universitetssjukhus. Strider mot vårdplanen I den nationella vårdplanen som alla regioner kommit överens om, står det att cancerdrabbade kvinnor ska få rätt till bröstrekonstruktion och tatuering om det behövs. Alla regioner utom Skåne gör de här tatueringarna. – Jag tycker bara att utvecklingen och forskningen går ju framåt och det handlar väldigt mycket om det psykosociala i slutskedet. Att du ser ut som alla andra, säger Bibi Persson. 70 kvinnor i kö – oklart när de blir tatuerade Just nu står cirka 70 kvinnor i kö och en tatuering kostar 4 000 kronor. Det blir en besparing på cirka 280 000 kronor. 280 000 kronor är inte mycket i sjukhussammanhang? - Nej, det är det inte men ska man spara överallt så måste man titta på alla kostnader, säger Katarina Bexelius. Vad säger du om att SUS, Skånes universitetssjukhus, nu bryter mot den vårdplan som ligger? – Jag tycker inte att vi bryter mot den utan det tar lite längre tid innan man får sin bröstvårta. Men vi har en ambition om att man ska få den, så vi tänker att det kommer att komma. Så det är oklart när man kommer få sin bröstvårta tatuerad då? – Just nu är det så, svarar Katarina Bexelius. Bibi Persson är upprörd över hur besparing slår mot cancerdrabbade kvinnor. – Jag har råd att betala 4 000 kronor, men om man inte har det då ska man liksom bara gå hem och vara nöjd och må lite lagom dåligt och tycka att det var bra att jag fick ett bröst men det var inte snyggt. Jag tycker inte det är schysst. Det blir inte samma för alla, säger hon.
För ett år sedan drabbades Bibi Persson i Trelleborg av bröstcancer. Hon opererade bort sitt högra bröst och lovades en bröstrekonstruktion och träffade därför en läkare på plastikkirurgiska mottagningen på Skånes universitetssjukhus. – Han tittar och ser vad det finns för möjligheter. Mäter storlek och tittar på form och allt möjligt. Jag frågade vad som händer med tatuering av bröstvårtan och fick svaret att de inte längre kan erbjuda det för att det har dragits in på grund av besparingar, säger hon. Vad tänkte du då? – Det känns som att vi går baklänges till kvinnornas rätt till rekonstruktion efter cancer, säger Bibi Persson. Tatueraren har fått sluta Sedan i somras kan cancerdrabbade kvinnor i Skåne inte få tatuerade bröstvårtor. Plastikkirurgiska mottagningen har slutat att anlita den professionella tatueraren som utförde det här. – Det var på grund av det här ekonomiska svåra läget som vi är i just nu. Att det var en dyr lösning. Vi behövde fundera på hur kan vi få till så bra bröstvårtor som möjligt men ändå klara det inom budget. Därför jobbar vi nu på att hitta en långsiktig strategisk lösning som fungerar, säger Katarina Bexelius, verksamhetschef plastikkirurgen Skånes universitetssjukhus. Strider mot vårdplanen I den nationella vårdplanen som alla regioner kommit överens om, står det att cancerdrabbade kvinnor ska få rätt till bröstrekonstruktion och tatuering om det behövs. Alla regioner utom Skåne gör de här tatueringarna. – Jag tycker bara att utvecklingen och forskningen går ju framåt och det handlar väldigt mycket om det psykosociala i slutskedet. Att du ser ut som alla andra, säger Bibi Persson. 70 kvinnor i kö – oklart när de blir tatuerade Just nu står cirka 70 kvinnor i kö och en tatuering kostar 4 000 kronor. Det blir en besparing på cirka 280 000 kronor. 280 000 kronor är inte mycket i sjukhussammanhang? - Nej, det är det inte men ska man spara överallt så måste man titta på alla kostnader, säger Katarina Bexelius. Vad säger du om att SUS, Skånes universitetssjukhus, nu bryter mot den vårdplan som ligger? – Jag tycker inte att vi bryter mot den utan det tar lite längre tid innan man får sin bröstvårta. Men vi har en ambition om att man ska få den, så vi tänker att det kommer att komma. Så det är oklart när man kommer få sin bröstvårta tatuerad då? – Just nu är det så, svarar Katarina Bexelius. Bibi Persson är upprörd över hur besparing slår mot cancerdrabbade kvinnor. – Jag har råd att betala 4 000 kronor, men om man inte har det då ska man liksom bara gå hem och vara nöjd och må lite lagom dåligt och tycka att det var bra att jag fick ett bröst men det var inte snyggt. Jag tycker inte det är schysst. Det blir inte samma för alla, säger hon.
