Alf Svensson: Ungern kommer godkänna Sverige till Natotoppmötet i Vilnius

Jag träffar Alexandra Kusa utanför Slovakiens nationalgalleri, en vacker 1700-talsbyggnad som har moderniserats med ny arkitektur vid floden Donau. Hon började arbeta på galleriet som kurator för 25 år sedan och har varit chef i 14 år. Men inte längre. Precis som andra fick hon sparken tidigare i år av landets kulturminister. – Jag trodde aldrig att det skulle sluta så här. Det känns nästan som att vara med i en absurd komedi, säger hon. Även chefen för nationalteatern har fått sparken. Nya lagar har stängt landets särskilda åklagarmyndighet, och ledningen för den statliga TV-kanalen har bytts ut. Kritiker menar att Robert Fico och hans koalitionspartners installerar lojala personer i samhällets ledande positioner – en utveckling som liknar den i Ungern under Viktor Orbán. ”Han tar sin hämnd på samhället” Precis som Donald Trump utsattes Robert Fico för ett mordförsök tidigare i år. Men medan Trump klarade sig med en lätt skada på örsnibben, var Ficos liv i fara. Efter sin återkomst till makten anser kritiker att Fico har förändrats – han verkar mer fokuserad på att röja undan dem han ser som fiender. – Något fruktansvärt hände honom, och han är märkt både kroppsligt och själsligt. Nu tar han ut sin hämnd på hela samhället, säger Alexandra Kusa. Jag försökte nå Fico, hans talesperson eller representanter för hans parti för en kommentar, men fick inga svar. Kanske inte så förvånande med tanke på att Fico nyligen kallat journalister för "blodtörstiga" och ”besatta av djävulen.” Lojalitet går före kompetens På sätt och vis symboliserar lilla Slovakien en global trend som nu får extra kraft med valet av Donald Trump. En trend där makten koncentreras till ett fåtal personer och där lojalitet går före kompetens. Och det vore naivt att tro att det stannar i Slovakien och Ungern. Nästa höst är det val i Tjeckien, där den auktoritära Andrej Babiš och hans högerpopulistiska ANO-parti kan återvända till makten. Framtiden för demokratin i Centraleuropa ser alltmer dyster ut.

Ukraina har redan förlorat kriget mot Ryssland, menar Viktor Orbán. Nu diskuterar personer nära Trump hur ett fredsavtal skulle se ut.  – USA kan bidra med utbildning och annat stöd, men vapnen kommer att hållas av européerna, säger en källa till WSJ.

Fokuset på amerikanska vapen och pengar döljer ett ännu större problem – Trump kan även göra det svårt för EU att fortsätta sitt eget stöd. Han har flera ess i rockärmen att dra fram om han verkligen vill tvinga Ukraina till en kapitulation. Storm Shadow och Scalp är namnen på europeiska kryssningsrobotar. De är utvecklade av europeiska företag, byggda i Europa och skickade till Ukraina av Storbritannien och Frankrike – som även vill ge Ukraina tillstånd att slå mot mål långt inne i Ryssland. Men robotarna innehåller vissa komponenter som är tillverkade i USA, och därför har den amerikanska presidenten också medbestämmanderätt över var de exporteras och hur de används. President Biden har sagt nej till att slå mot mål inne i Ryssland. Kan inte göra något åt saken Det finns inget som vare sig Starmer eller Macron kan göra åt saken. Robotarna stannar på ukrainskt territorium. I princip kan Trump säga samma sak när det gäller alla europeiska vapen och all ammunition som innehåller amerikanska komponenter. Ett stopp för att skicka ytterligare F-16-plan till Ukraina skulle kunna vara ett första steg. Men andra vapen och stridsvagnar kan också stoppas om de innehåller halvledare eller andra komponenter från USA. Orban och Trump kan stoppa pengarna Runt om i budgetstrama Europa börjar människor tröttna på att ekonomiskt stödja Ukraina. En ny plan mellan EU och G7 ska lösa det problemet. Räntan från frysta ryska tillgångar ska användas för att betala av räntan på lån som ges till Ukraina. Landet får pengar och det kostar inget (förutom för de ryska oligarkerna, som inte får tillgång till sina pengar och superyachter). Tyskland har redan budgeterat för att planen ska bli verklighet nästa år. Men sanktionerna mot Ryssland måste förnyas var sjätte månad av alla EU:s länder, och just en ledare är ständigt problematisk – Trumps bästa europeiska vän Viktor Orbán. Om Trump skulle besluta att det inte räcker med att helt strypa den militära hjälpen till Ukraina för att tvinga landet till en fredsförhandling med Ryssland, kan han och Orbán dessutom strypa en stor del av de planerade pengarna. Om Trump går så långt kan Putin fira hemma i Moskva. Då har varken Ukraina eller Europa mycket att sätta emot längre.

I lördags gick Georgien till val i vad som benämnts som ett ödesval. Initialt såg det positivt ut för oppositionen, men när 99 procent av rösterna var räknade hade regeringspartiet Georgisk dröm fått över 50 procent av rösterna. En rysk påverkansoperation, menade den georgiska oppositionella presidenten Salome Zourabichvili som manade till massiva protester i Tbilisi. Även från svenskt håll kritiserades valet. – Vi har inte fått de slutliga rapporterna men allting talar för att det har skett många oegentligheter, att det är ett val som inte är pålitligt, att det har skett rent fusk på olika sätt, säger statsminister Ulf Kristersson till TT. Experten förutsåg Orbáns drag Efter valet fyllde demonstranter gatorna i Tbilisi. Oppositionella har vädjat om stöd från det internationella samfundet och EU och demonstranter fyllde gatorna i Tbilisi. Samtidigt anlände Viktor Orbán, premiärministern i Ungern som innehar ordförandeskapet i EU, till huvudstaden. Orbán gratulerade regeringen och beskrev valet som fritt och demokratiskt. Flera organisationer, bland annat OSSE, rapporterar att det förekommit valfusk. En som förutsåg Orbáns agerande redan i våras, i samband med att den ”utländska agent-lagen” klubbades igenom, är Daniel Hegedüs, regionalchef för Centraleuropa på tankesmedjan German Marshall Fund. I en artikel i EUobserver skrev han redan i maj om hur Ungern kunde komma att utnyttja det roterande ordförandeskapet för att legitimera valet för den georgiska regeringen – trots ouppklarade frågor om valfusk. – De skapar nära band till de som utmanar EU och väst. Länder som Ryssland och Kina, men även till mindre länder som Azerbaijan och i detta fallet Georgien, säger Daniel Hegedüs till TV4 Nyheterna. Kan komma att stoppa sanktioner De ungerska relationerna till de länder som vågar utmana EU kan sedan användas som en påtryckningsmetod mot EU, menar Daniel Hegedüs. Liknande metoder har använts i förhållande till Ukraina. – Jag tror vi kan förvänta oss att de kommer gå så långt att EU troligtvis inte kommer kunna införa sanktioner mot företrädare för Georgisk dröm, likt USA tidigare infört. Man kan förvänta sig att Ungern kommer motsätta sig sådana försök, säger Hegedüs. Ungern, som nu innehar ordförandeskapet, försöker främst utnyttja sin roll på två sätt, enligt Hegedüs. I början av ordförandeskapet försökte de öka sitt strategiska manöverutrymme och stärka sin utrikespolitiska självständighet. Då besökte Orbán bland annat Putin i Moskva och Xi Jinping i Peking. – Det andra är att störa EU:s utrikes- och institutionella politik. Det främjar den ungerska regimen men även ryska intressen, det är tydligt även i det georgiska valet, säger Hegedüs. Värderingsbaserad allians De två regeringspartierna Georgisk dröm och ungerska Fidesz har de senaste åren kommit allt närmare varandra. Georgiens premiärminister, Irakli Kobakhidze, beskrev besöket som ett ”bevis på den nära vänskapen mellan våra länder, byggd på delade värderingar”. – En allians har vuxit fram, främst baserad på gemensamma illiberala värderingar och intressen kopplade till inhemsk auktoritär utveckling säger Hegedüs. När EU valde att stoppa den georgiska processen för att ansluta sig till unionen i samband med att den ”utländska agent-lagen” klubbades igenom, fortsatte Ungern att stötta Georgien och dess beslut. – Det är uppenbart att de har en mycket nära relation, en som gör att premiärminister Orbán inte tvekar att gå i konflikt med EU, säger Hegedüs.

Ända sedan Rysslands invasion av Ukraina har EU kämpat med att hitta rätt nivå för ekonomiska sanktioner – i somras kom det fjortonde sanktionspaketet. Svenska politiker har varit måna om att Sverige ska gå i takt med andra EU-länder. Men nu överväger Socialdemokraterna att lämna den linjen, och satsa på smalare sanktionspaket. – Jag tycker det är bra att vi har en gemensam EU-ingång. Men sen finns det EU-länder som drar benen efter sig. Då ska man inte utesluta att det kan vara nödvändigt för de som verkligen står upp för Ukraina att gå före, säger Fredrik Olovsson, näringspolitisk talesperson för socialdemokraterna. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) är skeptisk. – Jag tror ändå att man får acceptera att Sverige är ett relativt litet land. Vi har en stark röst i EU och den rösten ska vi nyttja. Ska sanktionerna få maximal effekt, då behöver vi vara flera länder som enas om dem. ”Extremt problematiskt” Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Rysslands president Vladimir Putin har länge odlat vänskapliga relationer. Ungern har förhalat många av EU:s sanktionspaket. I veckan vägrade landet återigen ställa sig bakom en förlängd frysning av ryska ekonomiska tillgångar, vilket övriga medlemsländer ville. – Jag skulle inte säga att de håller i taktpinnen. Men det är extremt problematiskt när vi har aktörer som försvårar det här viktiga arbetet, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Socialdemokraterna vill att övriga EU-länder sätter ekonomisk press på Ungern genom att hota hålla inne mer av de EU-bidrag som landet mottar. – Ungern är ett problem på väldigt många sätt. Men att dra åt tumskruvarna ekonomiskt är det minsta man behöver göra i en sådan här situation, säger Fredrik Olovsson. Gör inte tillräckligt Västvärldens pristak på rysk olja och exportförbud på ett stort antal varor har skadat Ryssland ekonomiskt. Men på frågan om hur väl sanktionerna fungerar på en skala från noll till 100 är Fredrik Olovsson (S) pessimistisk: – Jag skulle kanske säga 30. Och där ingår att länder som Sverige inte gör tillräckligt för att se till så att de inte kringgås. Utrikesministern är lite mer positiv. – Jag sätter ingen siffra. Men vi vet att sanktionerna är viktiga och att de fungerar, säger Maria Malmer Stenergard (M).

Migrationsfrågan är på nytt het i Europa. Polen ansluter sig till Finland och stoppar asylsökande vid gränsen. Ungerns Viktor Orbán hotar att bussa migranter till Bryssel. – Ungern spelar just nu en mycket destruktiv roll, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

Han åkte på ”fredsresa” till Moskva, anklagas för ha öppnat bakdörrar åt ryska spioner och hotar att bussa migranter till Bryssel. Halvvägs in i ordförandeskapet i EU är Ungerns premiärminister Viktor Orbán mer utskälld än någonsin. – Det här är trollets ordförandeskap, säger den ungerska statsvetaren Péter Krekó.

Viktor Orbán har hotat att sätta asylsökande i Ungern på bussar till Bryssel. ”Om ni vill ha dem kan ni få dem”, lyder premiärministerns budskap, som väcker stor vrede. Men Orbán kan få draghjälp av Tyskland.

I somras bötfällde EU Ungern för att man vid flera tillfällen brutit mot unionens asylregler. Böterna låg på 200 miljoner euro och en miljon adderas för varje dag som Ungern inte åtgärdar problemet, rapporterar AP. Den ungerska premiärministern, Viktor Orbán, beskrev böterna som ”upprörande och oacceptabla”. Erbjuder gratis bussresa Redan i augusti började den ungerska regeringen tala om ett förslag att bussa migranter till Bryssel. I veckan kom klara besked från den biträdande inrikesministern Bence Rétvári. – Om Bryssel vill ha illegala migranter, kan Bryssel få dem, sade Rétvári. Stående framför ett par gula bussar, märkta med avgång från den ungerska gränsstaden Röszke och slutdestination Bryssel, gav Rétvári klara besked om hur Ungern vill agera. – Om EU och Bryssel vill tvinga Ungern att släppa in illegala migranter, de som vi hittills har stoppat en miljon gånger vid Ungerns södra gräns, då kommer Ungern efter genomförandet av EU:s process att erbjuda de illegala migranterna en frivillig, gratis enkelbiljett till Bryssel. Rétvári menar att om migranterna kan röra sig fritt på Ungerns territorium, kan de också röra sig fritt inom EU. – Det finns inget hinder som stoppar dem från att ta dessa bussar och resa till Bryssel från Budapest. Belgien slår tillbaka: En provokation Från belgiskt håll har de ungerska uttalandena och bussplanerna kritiserats. Den belgiska utrikesministern, Hadja Lahbib, kallar det en ”provokation som strider mot europeiska förpliktelser”. ”Migrationspolitiken är en gemensam utmaning som måste mötas på ett ordentligt sätt och solidariskt från alla medlemsstater”, skrev Lahbib på X. Lahbib är nominerad till att bli Belgiens nästa EU-kommissionär och har tidigare haft en hård ton mot Ungern. Hon förslog bland annat att Ungern skulle bli av med sin rätt att rösta i EU. Ungern tog över ordförandeskapet i EU tidigare i sommar och har kritiserats hårt sedan dess. bland annat efter premiärminister Orbáns besök till Ryssland och president Putin. EU-kommissionen valde bland annat att inte resa till Budapest och bojkotta Ungerns ordförandeskap.

Här finns alla ingredienser till en stinkande soppa av ryska illegalister, mer misstro mot Ungern och spekulationer om vad Viktor Orbán kan ha fått av Vladimir Putin för att ge ryssar och belarusier tillträde till Ungern, och därmed möjlighet att glida vidare in i EU. Ett ord för det som händer är oro. Vladimir Putin har hittat hålet i stängslet in i EU. Den som klippt upp det åt honom på andra sidan är Viktor Orbán. Ungerns premiärminister träffade Rysslands president den 5 juli. Resan kallades en fredsresa och startade visserligen i Kiev. Ungern hade precis klivit på sitt halvår som ordförandeland i EU. Kort efter resan till Moskva kom beslutet. Åtta länder får möjlighet att ansöka om arbetsvisum till Ungern. Sex av länderna är kandidatländer till EU. Två av länderna är alltså Ryssland och Belarus. EU sa upp visumavtalet man hade med Ryssland sommaren 2022. Sedan dess har vi sett 14 sanktionspaket mot Ryssland. Ungerns beslut hotar EU:s säkerhet Nu kräver EU-kommissionen svar av Ungern. Ylva Johansson, kommissionär för inre säkerhet säger till TV4 Nyheterna: – Ungerns beslut kan vara ett direkt hot mot EU:s inre säkerhet. Ryssland ligger bakom en lång rad attacker i EU:s medlemsländer och misstänks för ännu fler. I samband med sommarens fångutväxling blev det tydligt att Ryssland skickar agenter som lever under täckmantel inom EU. – Vi måste vara vaksamma och göra noggranna säkerhetskontroller, det är inte läge att öppna nya dörrar som gör det enklare för Ryssland att sända agenter till EU. Jag kräver svar av Ungern, vilket de ska ge kommissionen senast den 11 september, fortsätter hon. En rysk docka? Frågan är om något svar kan anses som rimligt i Bryssel och i övriga EU-länder. Vi lever i en tid där gränser stärks. Säkerhets- och underrättelsetjänster i EU-länderna letar aktivt efter sabotörer. Så vad ska man dra för slutsats? Här uttrycks som sagt oro. Diplomater i Bryssel uttrycker sig ofta försiktigt. Men panik är ett bättre ord. Vad händer med Ungern? Är landet en ryska docka? Det är svårt att se vad som finns innanför den första gumman. Nu har Ungern gett Ryssland och Belarus en möjlighet att bakvägen släppa in sabotörer, giftmördare och spioner i EU. Man kan med säkerhet konstatera att åtgärder kommer att vidtas från övriga EU för att minska risken Ungern utsätter dem för. Vi vet inte hur ännu. Och hur ser Ungerns framtid i EU ut när landet tycks prioritera ryska önskemål?