Alf Svensson

Utan muslimer stannar Sverige.  Det säger den tidigare KD-ledaren Alf Svensson, som tycker att efterträdaren Ebba Busch ibland använder ”lite för skarpa tonlägen”. Om den före detta partikollegan Charlie Weimers – i dag SD:s toppnamn i EU-valet – är omdömet ännu hårdare: – Ta inte upp det namnet med mig.

”Vilken dumbom som helst” förstår att människor som söker tillstånd för att bränna religiösa skrifter gör det för att hetsa andra. Det skriver Alf Svensson, tidigare partiledare för Kristdemokraterna, på Jönköpings-Postens debattsida. Han anser att det är rimligt att sådana aktioner i andra länder klassas som hets mot folkgrupp, även om ”folk” och ”folkgrupp” inte är detsamma. ”De som uppviglas och känner sig trakasserade är likväl en grupp, stor eller liten, av ett folk eller av en förenande religiös trosuppfattning.”

Kd-profilen Lars Adaktusson riktar hård kritik mot Ebba Busch och partiet i en ny bok som släpps i dag. Adaktusson tycker att Kristdemokraterna gått för långt åt höger - och att partiet präglas av en ledning som saknar ödmjukhet. Men Ebba Busch känner inte igen sig i bilden.

Lars Adaktusson har varit Europaparlamentariker för Kristdemokraterna, riksdagsman och 2017 till 2019 var han även andre vice ordförande i partiet. I dag publicerar han boken ”Fasaden och insidan” där han går hårt åt partiledaren Ebba Busch.

”I mitt eget parti såg jag under tiden i riksdagen ett icke-inkluderande ledarskap med betydande svårigheter att acceptera och hantera intern kritik. Alltför sällan öppnade partiledaren själv för utvärdering och debatt om viktiga ställningstaganden och sitt eget agerande”, skriver Lars Adaktusson. Abortfrågan central Mycket av boken handlar om KD:s hantering av Dagens Nyheters artiklar om hur Adaktusson röstat gällande abort under tiden som EU-parlamentariker. Författaren anser att partiet offrade honom, och kallar det hela en olöst arbetsplatskonflikt. Adaktusson beskriver flera utskällningar av Ebba Busch, som när han föreslog en utvärdering av partiets krishantering: ”Jag fick veta att jag var illojal, enbart tänkte på mig själv och inte gick i takt med partiets ledning”, skriver Adaktusson

Ebba Busch säger att hon inte läst boken och vill inte svara på om hon känner igen bilden av ett parti som har svårt att hantera kritik: – Det ska man egentligen fråga dom som är aktiva i partiet om. Jag tycker att det säger någonting att vi har så många tunga företrädare att vi kunnat besätta sex stycken statsrådsposter i regeringsställning, säger Ebba Busch. Kritiserar högersväng Lars Adaktusson har hittills avböjt intervjuer. Men i boken kritiserar han också den högersväng han anser partiet gjort under Ebba Busch, och kallar det ”att förskingra det politiska arvet efter Lewi Pethrus och Alf Svensson”. Han är även kritisk till närmandet till Sverigedemokraterna. ”Behovet av en kristdemokrati som sätter människovärde framför maktinnehav blir knappast tydligare än i ett debattklimat där begreppet flykting kommit att bli synonymt med brottslighet och terrorism”, skriver Adaktusson.

Kd:s partiledare Ebba Busch är inte säker på om hon ska läsa boken. – Den ligger inte på läslistan för i sommar, det är primärt barnböcker med mina barn. Beroende på hur stora bokstäver det är i den här boken så kvalar den kanske in. Och hur föredömlig den är i hur man skriver om andra, säger Ebba Busch.

Sveriges Natoansökan har fortfarande inte ratificerats av alla medlemmar. Men även om Sverige ännu står utanför Nato är landets säkerhet god. – Vi är säkrare nu än vi var innan vi lämnade in ansökan, säger Henrik Landerholm, nationell säkerhetsrådgivare. Det var drygt ett år sedan Sveriges regering lämnade in landets ansökan till att gå med i försvarsalliansen Nato. Men Sverige är fortfarande inte ratificerade av alla medlemmar. Turkiet och Ungern kvarstår. – Vi har haft ett litet vänteläge efter det turkiska valet. Nu är Erdogan installerad och det finns en ny regering på plats med många nya ministrar. Det är klart att det blir lite av ett omtag, men vi hoppas att processen ska kunna pågå och få ett möte redan nästa vecka med Turkiet och Finland. Det finns emellertid tecken på att Turkiet och Ungern kommer ratificera Sveriges ansökan. Under nationaldagen rapporterade Omni att den förre KD-ledaren Alf Svensson har fått besked från nära medarbetare till premiärministern Viktor Orbán om att Ungern är redo att godkänna Sveriges ansökan – före allianstoppmötet i Vilnius. Landerholm vill inte spekulera kring de uppgifterna, men medger att det är intressant. – All sådan information är av intresse. Det finns mycket sådan information ute som vi försöker ta del av. I första hand står processen med Turkiet på agendan, där vi har en process som vi hoppas kunna avsluta inom de närmsta veckorna. Toppmöte i Vilnius Den 11 juli hålls ett Natotoppmöte i Vilnius, Litauen. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har tidigare sagt att han tror att det är möjligt att Sverige är med i Nato innan mötet. Landerholm ser inte särskilt allvarligt på att Sverige inte skulle vara medlemmar innan dess – i det korta perspektivet. I längre perspektiv tror han att det är dåligt både för Sverige och för Nato. – På längre sikt är det några frågor som blir lite besvärliga. Det är framförallt att vi inte är en integrerad del av Natos försvarsplanering. Det är i första hand ett stort för Nato som har ett ansvar för ett väldigt stort område, bland annat Baltikum, där Sverige är väldigt viktigt basområde för att kunna försvara Natos territorium. Han fortsätter: – För Sverige blir det en grad av osäkerhet som är kopplad till att vi inte är omfattade av Washingtonsföredragets artikel fem. Bara en tidsfråga Däremot har Sverige fortfarande bra samarbete med Natos tungviktarländer. – Vi har tunga säkerhetsförsäkringar från de nyckelallierade, USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Vi är säkrare nu än vi var innan vi lämnade in ansökan. Landerholm tror bara det är en fråga om tid innan Sverige släpps in i alliansen. – Sverige kommer bli medlem förr eller senare. Det är ställt bortom rimligt allt tvivel.

Ska ha fått uppgifterna från medarbetare nära Viktor Orbán.

Beskedet kommer från medarbetare nära premiärminister Viktor Orbán, enligt Alf Svensson.

— Det var några av hans närmsta medarbetare, eliten kan man säga, säger Svensson till Omni.

▸ Den tidigare KD-ledaren Alf Svensson uppger i en intervju med Omni att han fått besked om att Ungern kommer att godkänna…

Ungern kommer godkänna Sveriges Natoansökan innan toppmötet i juli. Det ska premiärministern Viktor Orbán ha sagt till Alf Svensson (KD), rapporterar Omni. – Det fanns sådana i hans delegation som sa att det kommer att ske, säger Svensson till nyhetssajten.

Ungern kommer att godkänna Sveriges Natoansökan till toppmötet i Vilnius i juli. Det säger medarbetare nära premiärminister Viktor Orbán till Alf Svensson, uppger han för Omni. Den före detta KD-ledaren säger att han fått uppgifterna om Orbáns nya besked vid ett informellt möte i en trädgård under den kristdemokratiska kongressen CDI. – Det fanns sådana i hans delegation som sa att det kommer att ske. Det var några av hans närmsta medarbetare, eliten kan man säga, säger Svensson. Den ungerske oppositionspolitikern Márton Tompos säger även till Omni att Ungern kan godkänna Sverige direkt och att parlamentet kan göra det ”på 48 timmar – om bara viljan finns”. Turkiet och Ungern är de enda medlemsländerna som ännu inte godkänt Sveriges ansökan till Nato. Läs hela intervjun och förklarande bakgrundsläsning som medlem i Omni Mer (länk nedan).

Nu berättar Alf Svensson att han fått information av Viktor Orbáns medarbetare om att Ungern kommer att godkänna Sverige som Natomedlem till försvarsalliansens toppmöte i Vilnius. Och den ungerske oppositionspolitikern Márton Tompos säger till Omni att Ungern kan godkänna Sveriges Natoansökan direkt – om bara viljan finns. – Parlamentet kan göra det på 48 timmar, säger han. Enligt Márton Tompos är det officiella datumet för parlamentets sommaruppehåll ganska flytande och nu är beskedet att ledigheten inleds tre veckor senare än vanligt. Det ger extra tid att godkänna Sverige. Nyligen berättade Alf Svensson i Ekot i Sveriges radio om att han fått löfte av Ungerns premiärminister Viktor Orbán att Ungern kommer att godkänna Sveriges Natoansökan samtidigt med Turkiet. Löftet fick han vid en kongress för CDI, Centrist Democratic International, en organisation för kristdemokratiska partier. Kongressen hölls i Bled i Slovenien för ett par veckor sedan. Både svenska Kristdemokraterna och ungerska Fidesz, Orbáns parti, ingår i organisationen. Alf Svensson har en lång bakgrund inom CDI och har varit på alla kongresser sedan 1975. Han har också varit en av organisationens vice ordföranden och har varit representant för CDI i FN:s kommitté för mänskliga fri- och rättigheter. Vid ett informellt möte i kongresshallens trädgård i Bled pratade Alf Svensson med Viktor Orbán. – Vi har träffats och debatterat många gånger genom åren. Vi är ganska robusta typer båda två, så det var inget konstigt att ett sådant möte ägde rum, säger Alf Svensson till Omni. Den förre KD-ledaren tog upp Sveriges Natoansökan och Orbán gav då det kända svaret att det skulle ske samtidigt med Turkiet. Men nu säger Alf Svensson att han vid mötet i trädgården fick ytterligare information: Ungerns godkännande ska vara klart före Natos toppmöte i Vilnius som hålls 11–12 juli. Det löftet fick den förre KD-ledaren från personer mycket nära Orbán. – Det fanns sådana i hans delegation som sa att det kommer att ske. Det var några av hans närmsta medarbetare, eliten kan man säga, berättar Alf Svensson. – Men det var inget Orbán själv sade något om, så vad det är värt vet jag inte. I spekulationerna kring Sveriges Natoansökan har det ofta framförts att tiden är knapp för att Sverige ska vara godkänt till toppmötet i Vilnius. Det ungerska parlamentet stänger officiellt för sommaren den 15 juni och Turkiets den 1 juli. Parlamentet i Budapest öppnar sedan åter 1 september och det i Ankara 1 oktober. Men tiden är kanske inte fullt så knapp som det framstått – i alla fall inte i Ungerns fall. Den ofta frispråkige ungerske oppositionspolitikern Márton Tompos säger att officiellt börjar uppehållet visserligen den 15 juni, men vårsessionen brukar vanligtvis pågå några veckor till. Tompos tillhör rörelsen Momentum som kom in i parlamentet vid valet 2022 i en allians. Momentum, som betecknas som ett centerparti med liberal grund, har nu tio platser i den ungerska nationalförsamlingen. – I nuläget verkar det som att vårsessionen kommer att pågå fram till den 7 juli eller något runt den tiden. Så tekniskt är det möjligt för det ungerska parlamentet att ratificera fördraget fram till dess, säger Márton Tompos i ett mejl till Omni. Skälet till förlängningen är att det ungerska parlamentet ska debattera och rösta om regeringens budget för 2024. Omröstningen om budgeten sker den 7 juli, alltså tre veckor efter att vårsessionen egentligen ska vara slut. Först efter budgetomröstningen inleds alltså sommaruppehållet. Budgeten läggs fram för parlamentet den 9 juni, sedan följer några dagars debatt. Enligt schemat från talmannen är sedan ytterligare nio sessionsdagar tillagda efter den officiella sommarstängningen 15 juni. Om talmannen, som avgör schemat för parlamentet och vilka dagar man ska mötas, planerar att lägga till ännu fler dagar är inte sagt enligt Márton Tompos. – Det är alltid osäkert med vilka dagar det blir. Fidesz håller andra partier ovetande ganska länge, så det är verkligen svårt att säga hur många sessionsdagar som är kvar. Det räcker ändå för att parlamentet ska ratificera fördraget på det vanliga sättet. Om de vill kan parlamentet göra det på 48 timmar, säger Márton Tompos. Fidesz är det styrande partiet, som leds av premiärminister Viktor Orbán. Partiet har 135 av det ungerska parlamentets 199 platser. Enligt bestämmelserna för arbetet i den ungerska nationalförsamlingen kan presidenten, talmannen eller ledamöterna själva bestämma att en parlamentssession ska förlängas. I ledamöternas fall krävs då att 20 procent av dem vill ha en förlängning. Tidigt under Natoprocessen förklarade Ungern att Sveriges medlemskap diskuterades internt i det styrande partiet Fidesz och det var skälet till dröjsmålet. – Att det skulle ha funnits en diskussion inom partiet om det här är helt enkelt inte sant, det var bara en show. Fidesz är i praktiken ett enmansparti, det Orbán vill sker också, säger Rudolf Berkes, analytiker på den oberoende tankesmedjan Political Capital i Budapest. Några dagar efter att Ungern godkänt Finlands Natoansökan, men inte Sveriges, kom en annan förklaring. Den ungerska regeringens talespersonen Zoltan Kovacs sa att Sverige, genom den kritik av Ungern som olika politiker och ministrar framfört, ”konstant underminerat” relationen mellan länderna och att Sverige ”skadat ungerska intressen”. Och på World Economic Forum i Qatar, sade Viktor Orbán nyligen att förhållandet mellan länderna var uselt. – Den politiska relationen mellan Ungern och Sverige är enormt dålig. Vi vill inte importera konflikter i Nato. Márton Tompos, som innan han blev parlamentsledamot arbetade i Momentums grupp mot korruption, berättar om avslöjanden i ungerska media om kopplingar mellan Viktor Orbán och den turkiske presidenten. En koppling är en av Erdogans vänner, entreprenören Adnan Polat, som tidigare var direktör i det turkiska fotbollslaget Galatasaray, har gjort gemensamma affärer med Orbáns svärson István Tiborcz. De har bland annat haft fastighetsaffärer tillsammans. – Adnan Polat etablerade sig redan tidigt i Ungern med solenergi och byggprojekt, och har nära relationer till Orbán och hans familj, säger Márton Tompos. Márton Tompos berättar också att den ungerska regeringen köpt turkiska pansarfordon av det turkiska företaget Nurol. Enligt uppgifter i ungerska medier betalade Ungern ett överpris och det finns kopplingar mellan Nurol och Adnan Polats företag genom att de också gjort fastighetsaffärer i Budapest tillsammans. Så här säger Márton Tompos om relationen mellan Orbán och Erdogan. – Den ömsesidiga grunden är autokrati – de lär sig av varandra. Att göra Erdogan en tjänst genom att blockera Sveriges Natoprocess är ingen fråga för Orbán. – Huvudpoängen är: det handlar inte om Sverige, det handlar om Orbáns egna intressen. Om han kan få sin lilla revansch för den kritik han fått tidigare av Sverige, ännu bättre, säger Márton Tompos. Vill du veta mer: