Alla fiender inlåsta när Belarus går till val

Azerbajdzjan ligger sedan slutet av 80-talet i en aktiv konflikt med Armenien om regionen Nagorno-Karabach. Som "vanlig turist" behöver man dock inte vara orolig för att vistas i landets huvudstad, förklarar Rasmus Canbäck. Skulle man däremot planera att genomföra en politisk manifestation om situationen i Nagorno-Karabach, skulle läget kunna bli mer prekärt.

– Det skulle kunna vara farligt. Det är ju en jättekänslig fråga och personer som har en avvikande åsikt från den statliga riskerar ju förföljelse och fängelse i Azerbajdzjan. Så det skulle kunna väcka starka känslor helt enkelt, säger Rasmus Canbäck och tillägger:

– Att gå in på en arena i Azerbajdzjan med en banderoll som skulle säga att vi fördömer er för hur ni agerar i Nagorno-Karabach kan väcka väldigt starka reaktioner från såväl publik som diktaturens företrädare. Tillgrep regnbågsflagga under EM 2021 I Azerbajdzjan har olika idrottsevenemang vid flertalet tillfällen använts för att tvätta diktaturens nedsolkade rykte. Utöver årliga Formel 1-arrangemang så spelades det under EM 2021, fyra matcher i Baku, med ”sportwashing” som syfte. I samband med en av matcherna tillgreps en dansk regnbågsflagga. – Det tydligaste exemplet vi har är när en dansk supporter i EM 2021 visade upp en regnbågsflagga vid en fotbollsmatch. Den rycktes direkt ner av vakter på arenan. Men en HBTQ-flagga är ingenting mot ett budskap som motsätter sig Azerbajdzjans agerande i Nagorno-Karabach, menar Rasmus. Europas mest repressiva diktatur 2023 genomförde Azerbajdzjan en blixtoffensiv i regionen och fördrev cirka 100 000 etniska armenier från sina hem. Landet klassas av olika humanitära organisationer som en diktatur. – Enligt Freedom House är det Europas mest repressiva diktatur. Den är tuffare än både Ryssland, Belarus och Iran. Det är ett land där oliktänkande förföljs och det eskalerar den här situationen. Det är en väldigt tuff situation i landet.

Mot bakgrund av det, borde Qarabaq överhuvudtaget tillåtas att vara med i en UEFA-turnering?

– Azerbajdzjan har diplomatiska relationer med västvärlden. Det har inte Belarus och Ryssland. Utifrån det perspektivet tror jag att UEFA anser att deras lag får spela fotboll i Europa och delta i turneringarna, svarar Rasmus Canbäck.

– Det som blir klurigt är att Azerbajdzjan så tydligt genom fotbollen exporterar vad man får säga och inte får säga på läktarna. Det ser vi exempel på nu. Man har krävt att Malmö-supportrar måste redovisa sina banderoller innan de går in på arenan, tillägger han. ”Som vilken stad som helst” Malmö-supportern Tobias Karlsson befinner sig på väg till arenan i en buss abonnerad av MFF. Han förklarar att det tar tid att ta sig dit och att det råder trafikkaos. – Vi kom i tisdags kväll och åker hem imorgon förmiddag, berättar han. Hittills har han hunnit ägna sig åt sightseeing, ätit mat och hängt ute på stan. – Det känns som en väldigt europeisk stad trots att det är så långt borta. Det jublas i bakgrunden och Tobias förklarar att bussen precis passerat spelarnas hotell. – Vi är främst här för att stötta MFF och har inga planer på att försöka lösa politiken i Europa. Det är klart att man skulle kunna ha en skylt där det står "presidenten dödar armenier med ena handen och torkar sig i röven med andra", men det vill vi inte. Hittills har supportrarna bara mötts av glada hejarop när de berättat att de kommer från Malmö och Sverige. Vid en möjlig Malmö-seger öppnar han dock för en möjlig scenförändring. – Vi får se om det blir hur vi vinner, då kanske vi inte kan gå på gatorna. Matchen sparkas igång 18.45 (20.45 lokal tid) på Tofiq Bahramov-stadion i Baku.

Aleksej Sidorov är prodekan vid institutionen för internationell politik på Moskvas statliga universitet, och har gjort fler antivästliga uttalanden tidigare. Han har bland annat uttalat sitt stöd för Donald Trump som president med motiveringen att han erbjuder ”en tydlig väg för ett inbördeskrig i USA”. Det var i samband med ett framträdande i rysk statlig tv i slutet av september som Sidorov uttalade sitt hot mot Polen. – Vi bör med tydlighet låta våra kamrater i Polen veta att vi ser Belarus som en angelägenhet för vår egna säkerhet. Om de gör något – vi beklagar – så kan Polen upphöra att existera, säger Sidorov. Hotar med tredje världskrig Aleksej Sidorovs hot kommer efter att Belarus president Aleksandr Lukasjenko nyligen varnat för att man kommer använda kärnvapen om Belarus eller Ryssland invaderas av Nato. Lukasjenko varnade även för att en attack mot Belarus kommer leda till ett tredje världskrig, – Väst vill inte ha det här. Det är inte redo för det. Vi är tydliga: statsgränsen är den röda linjen. Om ni korsar den kommer vi svara omedelbart, säger Lukasjenko. Belarus har inga egna kärnvapen, men har haft ryska taktiska stridsspetsar på sitt territorium sedan förra året. Spänningarna ökar Tonen mellan Ryssland och Polen har skärpts efter att ryska drönare kränkt polskt luftrum, och sedan en månad tillbaka har den polska militären övat allt mer på ett scenario med en rysk invasion. Polens utrikesminister Radosław Sikorski har tidigare uttalat sig om hotet från Ryssland. – Polen 'skulle inte bli förvånade alls' om Ryssland attackerar, men i slutändan kommer de misslyckas eftersom de är mycket svagare än Väst, sa Sikorski i en intervju med den tyska tidningen Bild i april. Varken Sikorski eller några andra polska myndigheter har ännu kommenterat hotet från Aleksej Sidorov. Newsweek har sökt polska och ryska myndigheter för en kommentar.

Vladimir Putin meddelade på torsdagen att Ryssland ska sänka tröskeln för när kärnvapen kan användas. Bland annat nämns nu drönaranfall och även Belarus ska skyddas – men i Ukraina kallas Putin för bluffare. – De betyder det att det inte går så bra för Ryssland, säger Anton Gerashchenko, ukrainsk analytiker.

Den österrikiska storbanken Raiffeisen Bank International – traditionellt en av EU-bankerna med störst närvaro i Eurasien – har gjort upp om att sälja sin verksamhet i Belarus. Affären innebär en smäll på 800 miljoner euro (motsvarande 9,1 miljarder kronor).

Trots att oppositionskandidaten Edmundo González gått i exil i Spanien lovar han att fortsätta kämpa för demokratin i Venezuela. Frågan är om han lyckas. Risken är stor att president Nicolás Maduro använder hans flykt till att ytterligare stärka sin makt.

Här finns alla ingredienser till en stinkande soppa av ryska illegalister, mer misstro mot Ungern och spekulationer om vad Viktor Orbán kan ha fått av Vladimir Putin för att ge ryssar och belarusier tillträde till Ungern, och därmed möjlighet att glida vidare in i EU. Ett ord för det som händer är oro. Vladimir Putin har hittat hålet i stängslet in i EU. Den som klippt upp det åt honom på andra sidan är Viktor Orbán. Ungerns premiärminister träffade Rysslands president den 5 juli. Resan kallades en fredsresa och startade visserligen i Kiev. Ungern hade precis klivit på sitt halvår som ordförandeland i EU. Kort efter resan till Moskva kom beslutet. Åtta länder får möjlighet att ansöka om arbetsvisum till Ungern. Sex av länderna är kandidatländer till EU. Två av länderna är alltså Ryssland och Belarus. EU sa upp visumavtalet man hade med Ryssland sommaren 2022. Sedan dess har vi sett 14 sanktionspaket mot Ryssland. Ungerns beslut hotar EU:s säkerhet Nu kräver EU-kommissionen svar av Ungern. Ylva Johansson, kommissionär för inre säkerhet säger till TV4 Nyheterna: – Ungerns beslut kan vara ett direkt hot mot EU:s inre säkerhet. Ryssland ligger bakom en lång rad attacker i EU:s medlemsländer och misstänks för ännu fler. I samband med sommarens fångutväxling blev det tydligt att Ryssland skickar agenter som lever under täckmantel inom EU. – Vi måste vara vaksamma och göra noggranna säkerhetskontroller, det är inte läge att öppna nya dörrar som gör det enklare för Ryssland att sända agenter till EU. Jag kräver svar av Ungern, vilket de ska ge kommissionen senast den 11 september, fortsätter hon. En rysk docka? Frågan är om något svar kan anses som rimligt i Bryssel och i övriga EU-länder. Vi lever i en tid där gränser stärks. Säkerhets- och underrättelsetjänster i EU-länderna letar aktivt efter sabotörer. Så vad ska man dra för slutsats? Här uttrycks som sagt oro. Diplomater i Bryssel uttrycker sig ofta försiktigt. Men panik är ett bättre ord. Vad händer med Ungern? Är landet en ryska docka? Det är svårt att se vad som finns innanför den första gumman. Nu har Ungern gett Ryssland och Belarus en möjlighet att bakvägen släppa in sabotörer, giftmördare och spioner i EU. Man kan med säkerhet konstatera att åtgärder kommer att vidtas från övriga EU för att minska risken Ungern utsätter dem för. Vi vet inte hur ännu. Och hur ser Ungerns framtid i EU ut när landet tycks prioritera ryska önskemål?

Rysslands befintliga kärnvapendoktrin fastställdes 2020 av president Vladimir Putin. Den säger att Ryssland kan använda kärnvapen om man själv skulle attackers av en fiende som använder kärnvapen, eller om man utsätts för en attack som hotar landets existens. Det rapporterar Reuters. ”Finns en tydlig avsikt att göra korrigeringar” Nu har flera ryska militäranalytiker uppmanat Putin att sänka tröskeln för kärnvapenanvändning, och förändringar i kärnvapendoktrinen verkar inte vara långt borta enligt Rysslands vice utrikesminister Sergej Ryabkov. ”Arbetet är i ett framskridet stadium och det finns en tydlig avsikt att göra korrigeringar”, sa han under söndagen, enligt den statliga nyhetsbyrån TASS. Moskva anklagar västvärlden för att genom Ukraina föra ett krig mot Ryssland, i syfte att splittra landet och tillfoga dem ett ”strategiskt nederlag”. Detta förnekas av USA och dess allierade, som menar att man hjälper Ukraina att försvara sig mot ett kolonialt angreppskrig från Ryssland. Har kommit tidigare hot om kärnvapen På första dagen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina sa Putin att alla som försökte hindra eller hota Ryssland skulle drabbas av ”konsekvenser du aldrig tidigare mött under din historia”. Detta tolkades som ett hot om kärnvapen och sedan dess har det kommit en rad fler. Dessutom har taktiska kärnvapen placerats ut i Belarus. Sergej Ryabkov gav inget direkt besked om när den nya kärnvapendoktrinen ska vara på plats, men han konstaterade att: ”När vi kommer att slutföra detta arbete är en ganska svår fråga, med tanke på att vi pratar om de viktigaste aspekterna av att säkerställa vår nationella säkerhet.”

Putin besökte nyligen Azerbajdzjan för att stärka relationen mellan grannländerna. På tisdag går hans nästa resa, då till grannlandet Mongoliet. Anledningen till besöket är 85-årsfirandet av segern mot Japan, där Sovjetunionen och Mongoliet stred sida vid sida. Första besöket till ett ICC-land Under året har Putin, förutom Azerbajdzjan, besökt Kina, Belarus, Uzbekistan, Nordkorea, Vietnam och Kazakstan – inget av länderna har anslutit sig till Internationella brottmålsdomstolen ICC:s stadgar. Förra året utfärdade ICC en arresteringsorder mot Putin för krigsbrott efter deportationen av ukrainska barn i ockuperade områden. Mongoliet har dock anslutit sig till ICC:s Romstadga, som landet skrev på år 2000. – De är ju skyldiga att samarbeta med ICC, de bör alltså utlämna Putin till Haag, säger folkrättsexperten Ove Bring. Experten: Putin tar en risk Putin hade tidigare planerat en resa till Sydafrika, men landet är anslutna till ICC och har tidigare haft problem kopplat till utlämningar och ICC. 2015 besökte den dåvarande sudanska presidenten Omar Hassan al-Bashir landet – trots att det fanns en arresteringsorder mot honom. – Putin hade tänkt att resa till Sydafrika i och med ett Brics-möte, men då vågade han inte sätta sina fötter på ett flygplan och åka dit, säger folkrättsexperten Ove Bring. En självständig sydafrikansk domstol krävde att han skulle gripas, men al-Bashir kunde ändå resa hem till Sudan utan att myndigheterna ingrep. – Då Sydafrika inte löst denna frågan fullständigt riskerade Putin att bli utlämnad till Haag av de sydafrikanska rättsvårdande myndigheterna. Det riskerar han nu med, säger Ove Bring. Kreml: Vi är inte oroliga Kreml uppger dock att man inte är oroliga inför resan till Mongoliet. – Det finns inga bekymmer. Vi har en bra dialog med våra vänner från Mongoliet, säger Kremls talesperson, Dmitrij Peskov, enligt AFP. Från ukrainskt håll har man uppmanat Mongoliet att arrestera Putin och utlämna honom till domstolen i Haag. Något som inte behöver vara helt omöjligt, menar Ove Bring. – Om det finns ett självständigt rättsväsende som gör en analys av frågan, så som i Sydafrika så riskerar han något, säger Ove Bring. Att Putin trots detta reser tror Ove Bring beror på att han har skaffat sig försäkringar från Mongoliet om att inget kommer hända. Samtidigt tror han inte att ett passivt agerande från Mongoliet kan sänka förtroendet för ICC. – Jag tror snarare man tappar förtroendet för Mongoliet som en rättsstat i så fall. Det är inte domstolens fel om Mongoliet inte lever upp till förpliktelserna.

Belarus diktator Alexander Lukasjenko uppger att han skickat en tredjedel av hela sin armé till gränsen mot Ukraina. Från toppen på en sprängd bro 300 meter från Belarus står ukrainska soldater och spanar in i landet som är Rysslands närmaste allierade. – Vi har fått en kniv i ryggen förut, så vi måste vara förberedda igen, säger gränsofficeren Oleg.

”Begå inga tragiska misstag”. Så lät det under gårdagen när Ukraina reagerade på att belarusisk militär påbörjade en militärövning vid gränsen. – Ukraina har kommit med det skarpaste uttalandet hittills mot Belarus, om en attack skulle ske från belarusisk sida, då blir hela Belarus indraget i krig, säger Joakim Paasikivi nu. Han menar att det finns goda anledningar för Belarus, som stöttar Rysslands krig, att genomföra sådana här övningar vid gränsen. Bland annat binder man delar av Ukrainas styrkor där, då de måste vara beredda om något skulle hända. Jörgen Elfving, före detta överstelöjtnant, lyfter flera anledningar. – Detta är dels en fråga om att öva styrkorna, som inte har någon högre förmåga, det kan också vara informationspåverkan, man skramlar med vapen för att ge intryck att man förbereder något mot Ukraina. Två scenarier: ”Oerhört riskabelt” Det går inte helt att utesluta ett scenario där situationen eskalerar, säger Paasikivi. – Antingen blir det ett anfall, då är det oerhört riskabelt och eskalerar kraftigt, det är också farligt med den belarusiska gränsen mot Polen där det tidigare har varit vapenskrammel, där skulle det kunna bli en väldigt obehaglig situation med eskaleringsrisk. Men med största sannolikheten är den här militärövningen inget att oroa sig för, menar Paasikivi, som pekar på det faktum att belarusisk befolkning inte stöttar en attack – och att en viktig roll Lukasjenko har gentemot Putin är att behålla en stabilitet. – Jag tror att det mest troliga är att det här blir en rad i den typ av övningar som man har gjort förut – och sen kommer man att säga att övningen är avslutad, att väst är paranoida och att Ukraina är nazister. Hotet om kärnvapen Jörgen Elfving håller med om att Ukraina inte bör känna någon större oro just nu. Han lyfter att de belarusiska styrkorna inte är särskilt stora. – Men man bör alltid följa det som sker i Belarus, för att se vilket förhållande har Lukasjenko med Ryssland. Det finns också ett outtalat hot i Belarus – de ryska kärnvapnen som förvaras i landet. – De blir ett orosmoment, inte att man skulle sätta in dem, men att de finns i Belarus, det skulle skapa ytterligare ett orosmoment om Belarus skulle gå med i kriget, säger Paasikivi.