Belarusisk miljardsmäll för österrikisk storbank

Det har gått tre år sedan en ny flyktingväg in till EU startade, från Mellanöstern och Afrika via Ryssland, sedan vidare till Belarus och över gränsen till Polen. Trots ett högt staket, vakter med hundar och automatvapen, och trots kylan och en osäker framtid, fortsätter migranterna att komma. Varje månad lyckas cirka 2 500 personer ta sig över. – En dag tidigare i år var det 26 grupper med flyktingar som vi träffade, på bara 24 timmar, säger aktivisten Aleksandra Kramer till TV4 Nyheternas utsända vid gränsområdet. De flesta migranterna fortsätter vidare mot Tyskland, få vill stanna i Polen. Men den polska regeringen, med premiärministern Donald Tusk i spetsen, vill ändå temporärt upphäva asylrätten vid gränsen. En farlig väg Aleksandra Kramer är 22 år gammal och en före detta professionell simmare. Hennes specialgren var 100 meter bröstsim. Vatten var som hennes hem. Men tidigare i år blev vatten något traumatiskt. Aleksandra är migrantaktivist vid gränsområdet, och när de får information om att det finns asylsökande i skogarna, ger de sig ut med mat, vatten och medicinkit för att hjälpa. Kvinnor har fått missfall i skogarna, de har hittat nedfrusna barn, människor som inte har någon aning om vilket håll de ska gå åt. En dag såg hon något som liknade skräp i en bäck. När hon gick fram märkte hon lukten och flugorna. Två döda kroppar låg i vattnet. Passen visade att de var från Syrien och Etiopien. Rätten till asyl hävs temporärt Enligt Polen får flyktingarna hjälp att ta sig till Ryssland eller Belarus. Agenter kör dem sedan till gränsen, där de tvingas att ta sig över staketet in till Polen. Om de polska gränsvakterna ser dem, tvingas de ofta tillbaka in i Belarus, där de ännu en gång drivs på för att ta sig in i EU. "Hybridskrigsföring," säger den polska regeringen. Ett sätt att försöka skapa sprickor inom EU och destabilisera unionen. Den polska regeringen har nu beslutat sig för att temporärt upphäva rätten till asyl vid gränsen, trots att de flesta migranterna ändå vill vidare till Tyskland. Lagen ska nu debatteras i det polska parlamentet Sejm, och EU-kommissionen är kritisk. Men bland den polska befolkningen finns ett stort stöd. – Lagen borde ändras. Vi måste sluta ge migranter samma rättigheter som polacker har, säger Pavel till TV4 Nyheternas utsända i staden Bialystok.

Molchat Doma är en Los Angeles-trio med rötterna i Belarus. 2020 blev de virala på Tiktok och under lördagen spelade de live i Stockholm. En dansant och hypnotiskt övertygande konsert, skriver Johanna Paulsson.

Rysslands människorättskommissionär Tatyana Moskalkova har träffat sin ukrainska motsvarighet Dmytro Lubinets i Belarus. Det uppger de båda på sociala medier. Båda uppger att de diskuterade krigsfångar och framtida fångutväxlingar. Det var deras förta möte på halvtannat år. "Vi bytte listor på krigsfångar", skriver Lubinets och säger att han även överlämnade brev från släktingar till de ukrainare som tillfångatagits av Ryssland. Tidigare under fredagen uppgav Ukraina att man tagit emot kvarlevorna av 563 ukrainska soldater från Ryssland.

Belarus diktator Alexandr Lukasjenka, 70, berömmer Kamala Harris kamp för att bli president och kallar henne en ”heroisk kvinna”, rapporterar statskontrollerade ryska nyhetsbyrån Ria Novosti.  Samtidigt öser han lovord över den framröstade presidenten Donald Trump som han kallar för en ”bulldozer”.

Polens vice premiärminister Krzysztof Gawkowski har kommit med ett utspel riktat mot Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, där han anklagar den senare för att vilja dra in Polen i kriget mot Ryssland. Genom att förmå Polen att skjuta ner ryska robotar över Ukraina, vill Zelenskyj få Polen delaktiga i kriget, förklarade Krzysztof Gawkowski i en intervju med radiokanalen ZET den 4 november, rapporterar Kyiv Independent. Sedan tidigare har nordkoreanska soldater har bekräftats i Ryssland. I en intervju med BBC kallar Belarus president Aleksandr Lukasjenko uppgifterna för ”skitsnack” och menar att involverandet av ett ”tredje land” bara skulle eskalera konflikten eftersom det skulle ge incitament för NATO att skicka soldater till Ukraina. Det har därför aldrig varit aktuellt för belarusiska soldater att strida för Ryssland, menar presidenten. – Putin skulle aldrig försöka övertala ett annat land att skicka sina trupper för att strida vid frontlinjen, sa Aleksandr Lukasjenko till BBC i oktober. Polsk-ukrainskt ordkrig Zelenskyj har nyligen kritiserat Polen för att man inte försett Ukraina med stridsflygplanet MiG-29, likt utlovat. Presidenten har dessutom, vid flera tillfällen, bett Polen att skjuta ner ryska robotar, som flyger i riktning mot Polen, och vars måltavla är en gas-anläggning i Lviv i västra Ukraina, belägen 100 kilometer från den Ukrainsk-polska gränsen. Både ryska robotar och drönare har tidigare förekommit i polskt luftrum vid attacker mot Ukraina – utan att polsk militär vidtagit åtgärder. Polens allierade har rått landet att vara försiktiga vid oidentifierade kränkningar av luftrummet, menar landets regering. – Jag tycker att president Zelenskyjs senaste utspel är ovärdigt en politiker som är skyldig Polen så mycket, säger Gawkowski enligt Kyiv Independent och menar att Ukraina har mycket att tacka Polen för. Sedan krigets inledning har Polen har varit en högljudd allierad till Ukraina. Bland annat har man propagerat för att Ukraina ska få all militär utrustning som behövs för att vinna kriget mot Ryssland. Sedan den fullskaliga invasionens inledning har Polen försett Ukrainas militär med 3,5 miljarder dollar och tagit emot närmare en miljon ukrainska flyktingar. Rustar på hemmaplan Samtidigt rustar Polen för att kunna försvara sig mot ryska Kaliningrad på hemmaplan. I slutet av 2024 påbörjas bygget av försvarslinjen ”Eastern shield” och totalt ska Polen lägga 4,2 procent av sitt BNP på försvaret. – Polen tar det här på störst allvar av alla. De köper i princip allt som är möjligt att köpa, från USA och Sydkorea främst. Det är stora satsningar på det polska försvaret. De har ingen lust att förlora igen, sa Joakim Paasikivi till TV4 i oktober.

Det regerande partiet Georgisk dröm har styrt landet de senaste tolv åren och hoppas nu på ytterligare en mandatperiod vid makten. Den tidigare splittrade oppositionen har lyckats samla sig under presidentens initiativ Georgiska stadgan (på engelska Georgian Charter). Sakpolitiskt har de många olikheter, men en sak är de överens om – deras mål är att ta makten och vända landet i en västlig riktning igen. Vill få folk att engagera sig för EU En av dem som hoppas på ett regeringsskifte och en ny väg för Georgien är den 19-åriga studenten Gocha Gogsadze från Tbilisi. – Detta är inte bara en kamp mellan oppositionen och Georgisk dröm, det handlar om västerländska värderingar och rysk imperialism, om Georgien kommer bli ett nytt Belarus eller gå med i EU och Nato, säger Gocha. Tillsammans med sina vänner har han tidigare skapat en kampanj för att berätta om EU:s värderingar och vilka fördelar Georgien kan få om man går med i unionen. – Jag är bara en vanlig normal, oberoende medborgare som har demonstrerat sedan 2021. Jag försöker höja medvetenheten bland mina kurskamrater och få dem att aktivera sig för att vårt land ska utvecklas och gå med i EU, säger han. Ett val mellan EU och Ryssland De styrande politikerna från båda läger försöker måla upp det som ett ödesval – något även Gocha håller med om. Han menar att det inte handlar om några inrikespolitiska bataljer, utan att landets framtid står på spel. Under året har regeringen klubbat igenom en anti-hbtq-lag och en ”utländsk-agent-lag”. Liknande lagar har tidigare införts i Ryssland. – Valet är viktigt för vilken riktning Georgien kommer ta, vad som blir vår framtid. Blir det som i Belarus en marionett till Ryssland eller kommer vi fortsätta förhandlingarna om att gå med i EU? Demonstranter fyllde Tbilisis gator Gocha menar att många georgier fick upp ögonen för Georgisk dröms förändring under 2019. I samband med coronapandemin stannade protesterna av, men tog fart igen när regeringen ville införa agentlagen 2023. Beskedet ledde till enorma protester och lagförslaget drogs tillfälligt tillbaka. – På grund av den lagen förlorade de mycket stöd, för att de slog ner protesterna och slog folk. De skrämde och utpressade många människor. I våras gick regeringen fram med förslaget igen, men den gången gick det hela vägen och klubbades igenom under fullt slagsmål i parlamentet. Utanför hade demonstranterna fyllt gatorna. – Vi såg vattenkanoner och en ung generation som dansade framför dem. Vi såg exempel på hjältemod och fredligt folk. Vi var för många för den här regeringen, ändå brukade vi inte våld mot polisen som slog ner oss, säger Gocha. Gocha: Är inte rädd för gummikulor och tårgas Han tror att regeringen kommer att förlora valet och hoppas på en förändring, men tror inte att det kommer bli enkelt. Senast i våras hamnade han och hans vänner i kläm i samband med protesterna. – Jag blev skjuten med en gummikula, min vän blev gripen och vi drabbades alla av tårgas och pepparsprej, men det är inte något vi är rädda för. Våra förfäder stred för vår självständighet och frihet med blod, med sköldar och svärd. Vi kan ta pepparsprej och gummikulor, säger Gocha. Knappt en vecka innan valet var det stora protester i Tbilisi igen. Gatorna fylldes av flaggor och tusentals demonstranter, en av dem var Gocha.

Azerbajdzjan ligger sedan slutet av 80-talet i en aktiv konflikt med Armenien om regionen Nagorno-Karabach. Som "vanlig turist" behöver man dock inte vara orolig för att vistas i landets huvudstad, förklarar Rasmus Canbäck. Skulle man däremot planera att genomföra en politisk manifestation om situationen i Nagorno-Karabach, skulle läget kunna bli mer prekärt.

– Det skulle kunna vara farligt. Det är ju en jättekänslig fråga och personer som har en avvikande åsikt från den statliga riskerar ju förföljelse och fängelse i Azerbajdzjan. Så det skulle kunna väcka starka känslor helt enkelt, säger Rasmus Canbäck och tillägger:

– Att gå in på en arena i Azerbajdzjan med en banderoll som skulle säga att vi fördömer er för hur ni agerar i Nagorno-Karabach kan väcka väldigt starka reaktioner från såväl publik som diktaturens företrädare. Tillgrep regnbågsflagga under EM 2021 I Azerbajdzjan har olika idrottsevenemang vid flertalet tillfällen använts för att tvätta diktaturens nedsolkade rykte. Utöver årliga Formel 1-arrangemang så spelades det under EM 2021, fyra matcher i Baku, med ”sportwashing” som syfte. I samband med en av matcherna tillgreps en dansk regnbågsflagga. – Det tydligaste exemplet vi har är när en dansk supporter i EM 2021 visade upp en regnbågsflagga vid en fotbollsmatch. Den rycktes direkt ner av vakter på arenan. Men en HBTQ-flagga är ingenting mot ett budskap som motsätter sig Azerbajdzjans agerande i Nagorno-Karabach, menar Rasmus. Europas mest repressiva diktatur 2023 genomförde Azerbajdzjan en blixtoffensiv i regionen och fördrev cirka 100 000 etniska armenier från sina hem. Landet klassas av olika humanitära organisationer som en diktatur. – Enligt Freedom House är det Europas mest repressiva diktatur. Den är tuffare än både Ryssland, Belarus och Iran. Det är ett land där oliktänkande förföljs och det eskalerar den här situationen. Det är en väldigt tuff situation i landet.

Mot bakgrund av det, borde Qarabaq överhuvudtaget tillåtas att vara med i en UEFA-turnering?

– Azerbajdzjan har diplomatiska relationer med västvärlden. Det har inte Belarus och Ryssland. Utifrån det perspektivet tror jag att UEFA anser att deras lag får spela fotboll i Europa och delta i turneringarna, svarar Rasmus Canbäck.

– Det som blir klurigt är att Azerbajdzjan så tydligt genom fotbollen exporterar vad man får säga och inte får säga på läktarna. Det ser vi exempel på nu. Man har krävt att Malmö-supportrar måste redovisa sina banderoller innan de går in på arenan, tillägger han. ”Som vilken stad som helst” Malmö-supportern Tobias Karlsson befinner sig på väg till arenan i en buss abonnerad av MFF. Han förklarar att det tar tid att ta sig dit och att det råder trafikkaos. – Vi kom i tisdags kväll och åker hem imorgon förmiddag, berättar han. Hittills har han hunnit ägna sig åt sightseeing, ätit mat och hängt ute på stan. – Det känns som en väldigt europeisk stad trots att det är så långt borta. Det jublas i bakgrunden och Tobias förklarar att bussen precis passerat spelarnas hotell. – Vi är främst här för att stötta MFF och har inga planer på att försöka lösa politiken i Europa. Det är klart att man skulle kunna ha en skylt där det står "presidenten dödar armenier med ena handen och torkar sig i röven med andra", men det vill vi inte. Hittills har supportrarna bara mötts av glada hejarop när de berättat att de kommer från Malmö och Sverige. Vid en möjlig Malmö-seger öppnar han dock för en möjlig scenförändring. – Vi får se om det blir hur vi vinner, då kanske vi inte kan gå på gatorna. Matchen sparkas igång 18.45 (20.45 lokal tid) på Tofiq Bahramov-stadion i Baku.

Aleksej Sidorov är prodekan vid institutionen för internationell politik på Moskvas statliga universitet, och har gjort fler antivästliga uttalanden tidigare. Han har bland annat uttalat sitt stöd för Donald Trump som president med motiveringen att han erbjuder ”en tydlig väg för ett inbördeskrig i USA”. Det var i samband med ett framträdande i rysk statlig tv i slutet av september som Sidorov uttalade sitt hot mot Polen. – Vi bör med tydlighet låta våra kamrater i Polen veta att vi ser Belarus som en angelägenhet för vår egna säkerhet. Om de gör något – vi beklagar – så kan Polen upphöra att existera, säger Sidorov. Hotar med tredje världskrig Aleksej Sidorovs hot kommer efter att Belarus president Aleksandr Lukasjenko nyligen varnat för att man kommer använda kärnvapen om Belarus eller Ryssland invaderas av Nato. Lukasjenko varnade även för att en attack mot Belarus kommer leda till ett tredje världskrig, – Väst vill inte ha det här. Det är inte redo för det. Vi är tydliga: statsgränsen är den röda linjen. Om ni korsar den kommer vi svara omedelbart, säger Lukasjenko. Belarus har inga egna kärnvapen, men har haft ryska taktiska stridsspetsar på sitt territorium sedan förra året. Spänningarna ökar Tonen mellan Ryssland och Polen har skärpts efter att ryska drönare kränkt polskt luftrum, och sedan en månad tillbaka har den polska militären övat allt mer på ett scenario med en rysk invasion. Polens utrikesminister Radosław Sikorski har tidigare uttalat sig om hotet från Ryssland. – Polen 'skulle inte bli förvånade alls' om Ryssland attackerar, men i slutändan kommer de misslyckas eftersom de är mycket svagare än Väst, sa Sikorski i en intervju med den tyska tidningen Bild i april. Varken Sikorski eller några andra polska myndigheter har ännu kommenterat hotet från Aleksej Sidorov. Newsweek har sökt polska och ryska myndigheter för en kommentar.

Vladimir Putin meddelade på torsdagen att Ryssland ska sänka tröskeln för när kärnvapen kan användas. Bland annat nämns nu drönaranfall och även Belarus ska skyddas – men i Ukraina kallas Putin för bluffare. – De betyder det att det inte går så bra för Ryssland, säger Anton Gerashchenko, ukrainsk analytiker.