ANALYS: Det finns frågetecken kring hur Ungern kommer att agera
Varför valde Turkiet att säga ja nu? Erdogan har i ett och ett halvt års tid använt sitt veto i Nato-frågan för att pressa fram eftergifter på olika områden. Med rätt stor framgång. Sverige har skärpt sina terrorlagar, inlett ett närmare samarbete med den turkiska säkerhetstjänsten och lovat verka för att få fart på Turkiets sedan länge pausade ansökan om att få bli medlem i EU. Men sedan en tid tillbaka har den svenska regeringen satt ner foten och gjort klart att man anser att Sverige har gjort det man lovat och att det inte blir några fler förhandlingar. Samma sak gäller USA. Biden gick med på att stödja att Turkiet får köpa F16-plan från USA. Men har sedan inte backat från att ett absolut villkor för att affären ska kunna gå igenom i den amerikanska kongressen är att Turkiet FÖRST släpper in Sverige i Nato. Kanske inser Erdogan att han har kört det här förhandlingskortet i botten, och att han nu är tvungen att chansa på att USA uppfyller löftet om stridsflygplan. Turkiet har också utsatts för oerhört hårda påtryckningar från andra Nato-länder, som ser Sveriges medlemskap som avgörande för att försvarsalliansen ska kunna stärka försvaret av sin norra flank och bemöta ett eventuellt ryskt angrepp på Baltikum. Vad återstår innan Sverige kan bli medlem i Nato? Den turkiska ratificeringen är inte klar förrän president Erdogan har skrivit under beslutet. Det är mest en formalitet, det skulle se mycket illa ut om Erdogan gick emot parlamentets vilja. Särskilt eftersom hans eget parti AKP var med och drev igenom beslutet. Inget tvingar honom dock att skriva under omedelbart som han gjorde med Finlands ansökan. Han skulle kunna dra ut på processen ytterligare en kortare tid. Till exempel för att vänta in det ungerska parlamentets beslut. Nu när Turkiet godkänt ansökan återstår nämligen att det ungerska parlamentet gör samma sak innan Sverige formellt blir Nato-medlem. Victor Orbán har tidigare lovat att Ungern inte ska bli det sista landet att godkänna Sverige. Men det ungerska parlamentet har vinteruppehåll till den 26 februari, ska de kunna behandla vår ansökan innan dess måste parlamentet kallas in till en extra session. Och det har ännu inte skett. Finns det några farhågor kvar? Ja, det finns fortfarande frågetecken kring hur Ungern kommer att agera. Ungern har aldrig ställt några krav för att godkänna Sverige, beslutet är förberett av parlamentets utskott och regeringen har sagt sig verka för svenskt medlemskap. Men den senaste tiden har tonen hårdnat även från Ungern. Sverige anklagas för att smutskasta det ungerska rättssystemet och för att inte visa Ungern tillräcklig respekt. Vad Ungerns president Victor Orbán egentligen vill när han nu bjuder in Ulf Kristersson till att besöka Budapest för att diskutera ömsesidig tilltro mellan våra två länder, är lite oklart. Är syftet att ta över Erdogans roll som bromskloss och inleda en förhandling? Eller bara ett sätt att rädda ansiktet, och visa vilken viktig roll Ungern har i Nato-samarbetet? Den svenska regeringen har varit försiktig i sina kommentarer och vill inte svara på inbjudan innan man analyserat vad den innebär. För det sista Sverige önskar är en ny förhandlingsrunda med ytterligare ett land. Och trycket på Ungern att godkänna Sverige är nu så stort från andra Nato-länder att det kan bli svårt för Orbán att fördröja medlemskapet en längre tid.
Varför valde Turkiet att säga ja nu? Erdogan har i ett och ett halvt års tid använt sitt veto i Nato-frågan för att pressa fram eftergifter på olika områden. Med rätt stor framgång. Sverige har skärpt sina terrorlagar, inlett ett närmare samarbete med den turkiska säkerhetstjänsten och lovat verka för att få fart på Turkiets sedan länge pausade ansökan om att få bli medlem i EU. Men sedan en tid tillbaka har den svenska regeringen satt ner foten och gjort klart att man anser att Sverige har gjort det man lovat och att det inte blir några fler förhandlingar. Samma sak gäller USA. Biden gick med på att stödja att Turkiet får köpa F16-plan från USA. Men har sedan inte backat från att ett absolut villkor för att affären ska kunna gå igenom i den amerikanska kongressen är att Turkiet FÖRST släpper in Sverige i Nato. Kanske inser Erdogan att han har kört det här förhandlingskortet i botten, och att han nu är tvungen att chansa på att USA uppfyller löftet om stridsflygplan. Turkiet har också utsatts för oerhört hårda påtryckningar från andra Nato-länder, som ser Sveriges medlemskap som avgörande för att försvarsalliansen ska kunna stärka försvaret av sin norra flank och bemöta ett eventuellt ryskt angrepp på Baltikum. Vad återstår innan Sverige kan bli medlem i Nato? Den turkiska ratificeringen är inte klar förrän president Erdogan har skrivit under beslutet. Det är mest en formalitet, det skulle se mycket illa ut om Erdogan gick emot parlamentets vilja. Särskilt eftersom hans eget parti AKP var med och drev igenom beslutet. Inget tvingar honom dock att skriva under omedelbart som han gjorde med Finlands ansökan. Han skulle kunna dra ut på processen ytterligare en kortare tid. Till exempel för att vänta in det ungerska parlamentets beslut. Nu när Turkiet godkänt ansökan återstår nämligen att det ungerska parlamentet gör samma sak innan Sverige formellt blir Nato-medlem. Victor Orbán har tidigare lovat att Ungern inte ska bli det sista landet att godkänna Sverige. Men det ungerska parlamentet har vinteruppehåll till den 26 februari, ska de kunna behandla vår ansökan innan dess måste parlamentet kallas in till en extra session. Och det har ännu inte skett. Finns det några farhågor kvar? Ja, det finns fortfarande frågetecken kring hur Ungern kommer att agera. Ungern har aldrig ställt några krav för att godkänna Sverige, beslutet är förberett av parlamentets utskott och regeringen har sagt sig verka för svenskt medlemskap. Men den senaste tiden har tonen hårdnat även från Ungern. Sverige anklagas för att smutskasta det ungerska rättssystemet och för att inte visa Ungern tillräcklig respekt. Vad Ungerns president Victor Orbán egentligen vill när han nu bjuder in Ulf Kristersson till att besöka Budapest för att diskutera ömsesidig tilltro mellan våra två länder, är lite oklart. Är syftet att ta över Erdogans roll som bromskloss och inleda en förhandling? Eller bara ett sätt att rädda ansiktet, och visa vilken viktig roll Ungern har i Nato-samarbetet? Den svenska regeringen har varit försiktig i sina kommentarer och vill inte svara på inbjudan innan man analyserat vad den innebär. För det sista Sverige önskar är en ny förhandlingsrunda med ytterligare ett land. Och trycket på Ungern att godkänna Sverige är nu så stort från andra Nato-länder att det kan bli svårt för Orbán att fördröja medlemskapet en längre tid.