ANALYS: Ett ljus i mörkret – en signal om att Putin kan stoppas

Med 55 procent av väljarnas stöd – jämfört med 45 procent för Stoianogolo – utökar sittande presidenten Sandu därmed sin ledning. – Moldavien, ni är segrare! I dag, kära moldavier, har ni lärt oss en läxa om demokrati värd att skrivas in i historieböcker. I dag har ni räddat Moldavien! I vårt val för en färdig framtid förlorade ingen, sade Sandu i samband med att hon utropade sig till segrare. Den andra och avgörande valomgången hölls under söndagen i Moldavien, och tidigare siffror visade på att Stoianoglo hade en liten ledning. Röstade för EU-medlemskap För två veckor sedan röstade moldavierna med knapp majoritet för ett medlemskap i EU. Parallellt med folkomröstningen hölls presidentval där Maia Sandu fick störst stöd med 42 procent. Eftersom Sandu inte fick över 50 procent krävdes dock en andra valomgång mot Stoianoglo, som då fick cirka 26 procent av rösterna. Stoianoglo fick senare stöd från andra, besegrade kandidater och analytiker spådde en mycket jämn sista valomgång. Ryssland anklagas för att försöka påverka valresultatet, och en mängd anmälningar om påstått valfusk har strömmat in till polisen. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gratulerar Maia Sandu till vinsten. "Det krävs en särskild sorts styrka för att överkomma de utmaningar du ställts inför i det här valet", skriver hon i ett inlägg på X.

Vem ger mest, EU eller Ryssland? Den krassa frågan ställer sig många moldavier inför söndagens andra omgång av presidentvalet. Sittande president Maia Sandu vill föra landet in i EU. Den postsovjetiska cynismen är hennes största problem.

Litauens oppositionella Socialdemokraterna och dess samarbetspartier står som vinnare i söndagens parlamentsval, enligt det preliminära valresultatet. Partiet blev störst med 52 av 141 parlamentsplatser. Regerande kristdemokratiska Fosterlandsförbundet med sittande premiärministern Ingrida Simonyte fick 28 platser, rapporterar public service-kanalen LRT. Socialdemokraterna har inlett samtal för att bilda en regeringskoalition med Bonde- och miljöpartiet samt partiet För Litauen som leds av förre premiärministern Saulius Skvernelis. De väntas hålla Natolandets stora försvarsbudget på 3,2 procent av bnp intakt. Fredsavtal farligt Redan innan rösterna var räknade slog landets före detta president Dalia Grybauskaitė fast att det efter valet rent utrikespolitiskt inte kommer bli någon stor skillnad – och att stödet till Ukraina och motståndet mot Ryssland förblir Litauens största prioritet. I en intervju med Euronews varnar Grybauskaitė för att förhandla fram ett fredsavtal i Ukraina, som tillåter Ryssland att behålla ockuperade områden, vilket president Vladimir Putin önskar. – Om vi ​​i väst och Nato tillåter Ukraina att ge efter och göra den här typen av kompromisser kommer det att innebära att väst har misslyckats med att stå upp mot terroriststaten vid våra gränser, säger hon. – Detta skulle också innebära att Ryssland får tid att förbereda sig för sin nästa omgång av aggression mot sina grannar Och det skulle inte nödvändigtvis vara de baltiska staterna – det kan också vara Moldavien, eller till och med Georgien, fortsätter expresidenten. ”Finns ingen återvändo för honom” Grybauskaitė menar att den ryske presidenten kommer att fortsätta att utgöra ett hot mot hela Europa så länge han sitter kvar vid makten. – Putins Ryssland i dag är en farlig granne. Det är inte bara Ryssland, det är Putins Ryssland, säger hon. – Främst för att Putin har startat ett öppet krig mot sina grannar och det finns ingen återvändo för honom. Fram till hans slut vid makten kommer han att förbli i ett krigsliknande sinnestillstånd, vilket gör honom till ett ständigt hot mot Europeiska unionen och dess grannar. Litauen har, precis som sina baltiska grannar, den senaste tiden rustat upp sina gränser i en historisk försvarssatsning.

En fängelsedömd oligark tros ligga bakom storskaligt valfusk i Moldavien. I Georgien styr en Moskvakopplad miljardär landet från kulisserna. Två forna Sovjetrepubliker väljer inom loppet av en vecka mellan Ryssland och väst.

Trots de EU-vänliga inslagen i stadsbilden och de stora protesterna styrs Georgien av en regering som närmat sig Ryssland. Valet framstår allt mer som ett val mellan väst och Ryssland – eller ett val mellan krig och fred om regeringen får bestämma. Den hårt kritiserade ”utländska-agentlagen”, av kritikerna kallad den ”ryska lagen”, blev starten för de enorma protesterna under 2023. De som tog till gatorna fick sin vilja igenom och lagförslaget lades ner, för stunden. I våras var det dags igen. Utanför parlamentet vevade de frustrerade demonstranterna med EU-flaggan och den georgiska. Den gången gick det dock regeringens väg. Efter slagsmål i kammaren röstades lagen igenom och polisen rullade ut vattenkanonerna på gatorna igen. Presidenten hyllade Moldavien och Ukraina Spåren från de pro-europeiska protesterna vid parlamentet är fortfarande synliga. Månader efter de stora protesterna mot ”agent-lagen” syns resterna av frustrationen på parlamentets granitväggar. Trots saneringen kan man tyda var slagorden stod skriva. På en lyktstolpe går det fortfarande att finna ett enstaka klistermärke med EU-flaggan. En vecka innan valet gav de sig ut på gatorna igen. Den oppositionella presidenten Zourabichvili höll tal och hyllade Moldavien och Ukrainas beslut att röra sig västerut, länder vars spår hon hoppas Georgien snart ska följa. En splittrad opposition har samlat sig Stödet för att närma sig EU är bland georgierna är stort – men inte helt självklart. Georgisk dröm nyttjar sin mäktiga granne i norr i det inhemska politiska spelet. Det finns en genuin rädsla – kriget mot Ryssland 2008 ligger färskt i mångas minne – samtidigt kontrollerar landet bara 80 procent av sitt eget territorium. Inför valet har oppositionen dock lyckats med något nytt – de har lyckats samla sig. Presidenten Salome Zourabichvili har tagit klivet framåt för att ge Georgisk Dröm en ordentlig match. Flera bedömare menar att valet inte är rättvist, men kanske har Zourabichvilis initiativ Georgiska stadgan en chans. Egentligen har de bara en agenda: stoppa Georgisk Dröm från att ta maken igen och att få landet att röra sig västerut igen. Kan vara sista chansen för Georgien När folket har sagt sitt i vallokalerna är frågan om gatorna runt parlamentet i Tbilisi kommer fyllas en gång till med frustrerade demonstranter – som längtar efter en västlig väg för sitt land. Samtidigt kvarstår frågan om regeringen verkligen skulle acceptera en valförlust och lämna över makten till oppositionen. Valet kan komma att bli en vändning för det allt mer auktoritära georgiska styret eller så kommer banden till grannen i norr att stärkas ännu mer. Samtidigt kan det vara Georgiens sista chans att vända sig mot väst igen, men även för den demokratiska resa den tidigare Sovjetrepubliken gjort sedan imperiet rasade samman.

Ryssland anklagas för att ha försökt påverka folkomröstningen i Moldavien, som handlade om att skriva in landets strävan efter EU-medlemskap i grundlagen. När i princip samtliga lagda röster räknats hade EU-förespråkarna fått 50,4 procent. Det innebar ett minimalt övertag med 13 000 röster. Statsminister Ulf Kristersson skriver på X att han har talat med Moldaviens president Maia Sandu och att Sverige välkomnar Moldavien som en framtida EU-medlem. ”Samtidigt gjorde Ryssland stora påverkansoperationer för att få Moldavien att rösta nej. Att Ryssland och deras ombud försöker sabotera valet i Moldavien är ytterst ett hot mot hela Europa. Det sker i syfte att splittra samhället och undergräva demokratin”, skriver statsminister Ulf Kristersson på X och fortsätter: ”Sverige har länge stöttat Moldaviens motståndskraft mot hybridattacker inför folkomröstningen. Det kommer vi fortsätta med”.

Moldavien säger ja om ett framtida EU-medlemskap i en folkomröstning. Men marginalen var minimal – och Ryssland anses ha försökt påverka omröstningen. ”Vi vann rättvist i en orättvis kamp”, sade president Maia Sandu.

Helgens presidentval i Moldavien och folkomröstningen om EU slutade inte med den förväntade promenadsegern för väst. Nu riktas blickarna mot helgens val i Georgien – nästa pusselbit i Putins kamp om inflytande.

President Vladimir Putins Ryssland anklagas för massiv påverkan av det moldaviska ödesvalet genom köpta röster och falsk propaganda.  Under söndagskvällen riktade president Maia Sandu anklagelser mot kriminella grupperingar och fientliga intressen från utlandet.  – Deras mål har varit att undergräva en demokratisk process.