ANALYS: "Sällan har så mycket stått på spel i ett val"

BRYSSEL. EU-parlamentet vill försvaga och skjuta upp en lag som ska motverka skövling av Amazonas. Torsdagens omröstning blev kaosartad med snäva marginaler och trasiga röstmaskiner. – Oseriöst att högern och extremhögern avskaffar viktiga miljölagar när inte alla har kunnat rösta, rasade EU-ledamoten Jonas Sjöstedt (V).

USA:s utrikesminister Antony Blinken kommer på extrainsatt besök till Bryssel på onsdagen för att bland annat träffa Natos generalsekreterare Mark Rutte och delta i ett möte med medlemsländernas ambassadörer, meddelar Nato.

Att Donald Trump gick segrande ur presidentvalet kan göra Joe Biden mer offensiv under sin sista tid vid makten. Det här kan Biden vilja åstadkomma de kommande månaderna som så kallad lame duck-president. – Det kommer bli många ångestfyllda möten i Bryssel, säger politikprofessor Stephen Zunes.

Resultatet i det amerikanska presidentvalet kan tvinga Europa till extremt svåra politiska prioriteringar, som kräver starkt ledarskap. Särskilt viktigt blir det att investera i teknisk utveckling, säger ekonomiprofessorn Guntram Wolff vid tankesmedjan Bruegel i Bryssel.

BRYSSEL. Fruktansvärda översvämningar i Spanien och förgiftat dricksvatten i Sverige. I den nya EU-kommissionen blir Sveriges Jessika Roswall ansvarig för vattenfrågan. Hon vill förbjuda PFAS, den typ av kemikalier som drabbade invånarna i Blekinge.

Denna vecka börjar ”grillsäsongen” i Bryssel. Där ska Jessika Roswall (M) och andra kandidater förhöras av EU-parlamentet innan de kan godkännas som EU-kommissionärer. Då måste hon visa att hon sätter EU före Sverige.

Vem har nånsin brytt sig om ett val i Moldavien. Du måste skoja? Det lilla pyttelandet inklämt mellan Rumänien och Ukraina har väl bara spelat en roll i den svenska historien? När Karl XII schabblade under Slaget vid Bender (en stad i Moldavien). Det var väl senaste gången som svenskarna fick dramatiska nyheter från detta håll. Men dagens bekräftelse från de moldaviska rösträknarna om att den sittande presidenten Maia Sandu vunnit presidentvalet är en nyhet som vi alla européer borde storjubla åt. En förlust för Sandu och EU hade kastats in i en knipa av sällan skådat slag. Putin bussade folk till valurnorna Nu segrade EU-förespråkaren Sandu med 55 procent av rösterna (mot ryssvänlige Stoianoglos 45 procent). Men Putin gjorde allt för att hindra henne. Den ryske diktatorn bussade in sitt folk till valurnorna. Han mutade oligarker för att köpa röster. Han ljög, manipulerade och slog knut på sig själv för att fuska till sig en triumf. En helvetes tur att den ryska presidenten inte lyckades. Då hade vi haft en Moskvatrogen Putinvän vid rodret i denna pyttestat som Bryssel tagit under sina vingar. Detta miniland som alltså ligger som en krutdurk mellan EU-och-Natolandet Rumänien och Väststödda Ukraina där Putins trupper gör sitt yttersta för att slita sönder landet. Slapp den beska medicinen Gissa om Putin hade låtit champagnekorkarna dansa mot taket om han hade lyckats sabotera Moldaviens väg mot EU-medlemskap. Om siffrorna hade blivit som i Georgien nyligen där den ryskstödda sidan efter omfattande valfusk plötsligt stod som segrare trots att alla prognoser och beräkningar pekade mot att EU-anhängarna skulle vinna. Då hade EU stått där med ett dilemma från Dantes inferno – att tvingas protestera verbalt mot resultatet. Att skramla och slå på alla Bryssels trummor och kastruller. Införa nya sanktioner. Men att till sist bita ihop och acceptera det bittra; att Moldavien slunkit dem ur näven och helt hamnat i Putins ficka. För inte hade EU:s länder eller Nato valt att hota med militärt våld för att stoppa det ryska maktövertagandet? Det hade varit magstarkt och saknat motstycke i EU:s historia. Nu slapp man denna beska medicin. En signal om att Putin går att stoppa Många lättnadens suckar ekar över vår kontinent i detta nu. Visst återstår den helt galet märkliga situationen med Transnistrien, en del av Moldavien som sedan Sovjetunionens fall kontrollerats av ryska trupper och Moskvalejda affärsmän. Men det är en mindre huvudvärk som bör finna sin lösning. Moldaviens EU-vänner vann detta presidentval. Regeringen i Chisinau kan nu med kraft fullfölja integrationsprocessen med EU. Ett litet land har tagit ett stort steg. Ett steg som också för oss banar vägen för stärkt demokrati i vår bräckliga världsdel. En signal om att Putins illegala påverkansoperationer går att stoppa.

Måndagens möte i Bryssel med Nato-militärer och diplomater var väl bara ett i raden? Ytterligare en sammankomst bland många där män i uniformer och kostymer tröskade sig igenom ännu ett kapitel av Ukrainakriget? Nej. Inte denna gång. Det som Sydkorea i dag redovisade på det extrainkallade mötet i Nato-högkvarteret i Bryssel var något alldeles oerhört: Det har snackats om det i veckor. Det har varit rapporter och rykten. Men nu är det bekräftat från världens mäktigaste militärallians; Flera tusen soldater från en av de mest isolerade, svartlistade och obegripliga skräckregimer som världen skådat trampar just nu runt på europeisk mark redo att gå i strid mot ett land som nyligen inlett en process för att bli medlem i EU, mot en demokrati som har inskrivet i sin konstitution om att få gå med i Nato. Annus Horribilis 2024 Den slutna diktaturstaten Nordkoreas elitstyrkor kommer alltså detta Annus Horribilis 2024 sannolikt kastas in i sammandrabbningar mot trupper som delvis utbildats av Sverige, och som med svenska vapensystem i händerna är satta att försvara sitt lands gränser. Skurkregimens styrkor kommer alltså att på europeiskt territorium – på tröskeln till EU – gå i krig mot ett land som vi och de flesta EU och Nato-länder betecknar som en nära allierad. Tyrannen Kim Jong-uns militär förbereder sig just nu – samtidigt som vi höstlovsgnäller över inkommande vinterkyla – på att aktivt delta i vår tids blodigaste konflikt; den pågående illegala ryska ockupationen av Ukraina. Bara två timmars flygresa från Stockholm. Det är en mardröm som knackar på Natos dörr. ”En farlig expansion av Rysslands krig” Natos generalsekreterare Mark Rutte betecknade i dag utplaceringen av Nordkoreatrupper som en ”signifikant eskalering”. ”En farlig expansion av Rysslands krig” som ”hotar den europeisk-atlantiska säkerheten och säkerheten i Stilla havsregionen”. Konsekvenserna av Rysslands nyss undertecknade försvarsavtal med Pyongjangregimen har förflyttat positionerna till en nivå som inte ens de mest pessimistiska bedömarna ritat in på sina bingokort när året startade. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talar om ett tredje världskrig. Läget är onekligen illa. Men denna nya situation kan utgöra startskottet på något nytt. Som får Putins skratt att fastna i halsen. Makten över vår värld står på spel Till dagens Bryssel-möte hade inte bara Nato-ländernas ambassadörer kallats in. Vid sidan av huvudgästen Sydkorea – som förstås oroas över vad Putin tänker ge Nordkorea i utbyte – hade också högnivå-delegationer från Japan, Nya Zeeland och Australien inviterats. Ett nytt transformerat Nato kan skönjas. North Atlantic Treaty Organisation kan nu komma att omstöpas till att också inlemma viktiga allierade i Asia-Pacific-regionen på ett långt tätare vis än tidigare. Vid sidan av de ovan nämnda staterna kommer sannolikt också Taiwan och Filippinerna att bjudas in till ett närmare samarbete. Hotet kommer från de diktaturregimer som just nu gör allt för att omkullkasta den demokratiskt baserade internationella rättsordningen, och kanske till och med den västerländska civilisationen. Det är inget mindre än makten över vår värld som står på spel. Vad hinner Nato klubba? Frågan är dock om Nato denna gång har snabbhet och kapacitet att styra om sin säkerhetsstruktur. Kan alliansen komma att ge grönt ljus till de medlemsländer som bilateralt vill sätta in trupper för (till en början utbildning och gränsbevakning) att på plats stötta Ukraina? Kommer Putins vänner inom Nato; Turkiet, Ungern, Slovakien till exempel, veckla ut snubbeltråd för att sabotera en ny mer aggressiv linje mot Ryssland (och i förlängningen mot Nordkorea, Kina och Iran)? Och över alltihopa mullrar åskmolnet i form av Donald Trumps allt mer troliga återval som amerikansk president. Vad hinner Nato klubba igenom innan han – eventuellt – tillträder och genomför en mer Moskvavänlig linje? Ödesfrågor för oss alla i en allt osäkrare värld.

BRYSSEL. Vapen och pengar till Ukraina klubbas i all hast i EU och Nato, för att hinna före ett eventuellt maktskifte i Washington. Men är Europa redo att ta större ansvar för Ukraina om USA:s nästa president heter Donald Trump?

INSÄNDARE. Det ökade trålfiske som väntas bli utfallet av förhandlingar i Bryssel i början på veckan får en att börja gråta. Ett skamligt nordiskt samarbete förstör fisklivet i Östersjön, skriver Birgitta Gustafson på norra Gotland.