ANALYS: Visar hur de svenska gängen etablerar sig i andra länder

Trumps nya departement för myndighetseffektivisering förkortas Doge, likt memet föreställande en hund som också Musks favoritkryptovaluta dogecoin har som logotyp. Musk ska leda arbetet tillsammans med den tidigare presidentaspiranten Vivek Ramaswamy. ”Jag är glad att meddela att den store Elon Musk, i samarbete med den amerikanske patrioten Vivek Ramaswamy, kommer att leda Department of Government Efficiency”, skriver Trump i ett uttalande. "Tillsammans ska dessa två underbara amerikaner bana väg för min administration att avveckla den statliga byråkratin, skära ned överflödiga regler, minska slösaktiga utgifter och omstrukturera federala myndigheter", skriver han vidare i uttalandet. ”Chockvågor” Musk säger att det ska "skicka chockvågor genom systemet, och hos alla som är involverade i statligt slöseri". Doge ska enligt Trump bistå regeringen med råd och vägledning samt tillsammans med Vita huset driva på för omfattande strukturella förändringar. Trump benämner det hela som ett departement, men det är oklart om det ska lyda under regeringen. – Det kommer bli drastiska nedskärningar, säger TV4 Nyheternas USA-korrespondent Tomas Kvarnkullen. – Vi vet inte exakt vad det är man kommer rikta in sig på, men Donald Trump har under sin valkampanj talat om att uppemot 100 000 statliga jobb kan komma att påverkas, fortsätter han. Arbetet ska vara färdigt senast 4 juli 2026, enligt uttalandet. Fox-profil blir försvarsminister Trump utsåg under tisdagskvällen en rad nyckelspelare i sin nya regering. Fox News-profilen Pete Hegseth blir försvarsminister. Han är en av programledarna för "Fox & friends weekend", där Trump deltagit flera gånger. Hegseth har militär erfarenhet och har tjänstgjort bland annat i Afghanistan och Irak. Samtidigt står det klart att Kirsti Noem utses till minister för inrikes säkerhet. Trump nominerar också John Ratcliffe till chef för underrättelsetjänsten CIA. Han tjänstgjorde som USA:s nationella underrättelsechef de sista månaderna av Trumps förra mandatperiod och var innan dess ledamot i representanthuset för Texas. Golfpartner till Mellanöstern Tidigare på tisdagskvällen utsåg Trump även den tidigare Arkansasguvernören Mike Huckabee till att bli USA:s nästa ambassadör i Israel. Det står också klart att fastighetsinvesteraren Steven Witkoff, Trumps mångåriga vän och golfpartner, blir särskilt sändebud för Mellanöstern. Trump bekräftade också den förhandstippade utnämningen av Mike Waltz som nationell säkerhetsrådgivare. Waltz, som i förra veckan blev omvald till representanthuset, är en ivrig Trumpanhängare och beskrivs ha en hökaktig inställning till Kina.

En av de första ledarna i världen att gratulera Donald Trump var Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Det var inte oväntat. Bibi och Trump är omskrivit nära vänner, vilket blev tydligt under Trumps förra vända i Vita huset. Vid ett av alla israeliska val under den perioden, pryddes valaffischerna av Netanyahu sida vid sida med Trump, som om de gick till val tillsammans. I samma kompisanda flyttade Trump den amerikanska ambassaden till Jerusalem, erkände Golanhöjderna som en del av Israel och pushade för de så kallade Abrahamavtalen där Israel normaliserade relationerna med flera länder i regionen. Trump fick även stöd bland arabiska ledare efter att ha gått hårt åt Iran. Inte minst mordet på den iranske överbefälhövaren Soleimani, eller när Trump drog sig ur kärnenergiavtalet med Iran. Många hoppades att det skulle leda till att den iranska regimens klor om Mellanöstern skulle börja släppa. Segrar som låg grund till katastrofen Men då var läget annorlunda. Kriget mellan Israel och Palestina var lågintensivt, fokus låg på att besegra terrororganisationen Islamiska staten i Irak och Syrien. IS besegrades, Trump lovade att amerikanska soldater skulle lämna Irak och ett fredsavtal pressades också fram med talibanerna i Afghanistan. Det var en tid med flera kortsiktiga segrar för Trump. Segrar som sedan låg till grund för den katastrofala situation som Mellanöstern med omnejd befinner sig i i dag. När Trump sätter sig i presidentstolen denna period är situationen helt annorlunda. Israel och Palestina är i blickpunkten, det vill säga en konflikt som skapar betydligt större splittring än vad IS, talibaner eller ens den iranska regimen någonsin gjort. Grönt ljus till Israel Vi kan räkna med att hans vänskap till Israel kommer att bestå och många på den israeliska högersidan kommer se det som att de fått grönt ljus till det mesta. Frågan är hur långt Trump själv går? Hela vägen till en annektering av Västbanken? Grönt ljus för en ockupering av Gaza och södra Libanon? Eller snarare bortplockade sanktioner mot bosättare och fullt stöd till Israel i kriget mot Iran? Eftersom Donald Trump har en tydlig ekonomisk linje i sin utrikespolitik lär ett av målen bli att få till ett normaliseringsavtal mellan Israel och Saudiarabien. Då kan han inte gå för hårt fram mot palestinierna. Så det mest sannolika är hårdare tag mot Iran, pressa dem till att strypa sitt stöd till huthierna i Jemen, Hizbollah i Libanon och Hamas i Gaza och att eventuellt få till ett nytt kärnenergiavtal som passar Trump. Frågan är hur blodig och farlig vägen dit blir?

Iran förbereder sig för att attackera Israel under de närmaste dagarna, före det amerikanska presidentvalet 5 november. Det uppger två israeliska källor till Axios. Enligt samma källor kan attacken genomföras från Irak med ett stort antal drönare och ballistiska missiler. Även en högt uppsatt iransk källa uppger till CNN att Iran planerar ett ”definitivt och smärtsamt” svar som sannolikt sker före valet. Källorna har inte angett något exakt datum för attacken, enligt tidningen. Attacken tros komma som ett svar på Israels attack mot Iran 25 oktober, vilket var första gången Israel öppet erkänt ett anfall mot iranska mål. Under attacken träffades flera militära mål – en hämnd för det iranska anfallet mot Israel den 1 oktober, menade Israel då. ”Begått ett misstag” Varken Iran eller Israel har kommenterat uppgifterna. Iranska revolutionsgardets befälhavare, Hossein Salami sade på torsdagen att Israel begått ett misstag när det attackerade Iran förra veckan. Han betonade att Irans svar kommer vara något annat än ”alla scenarion" som Israel kan förvänta sig. Irans högsta ledare Ayatollah Ali Khamenei har sagt att Israels attack mot landet "varken skulle överdrivas eller förringas".

Drömmen om USA: Utmaningen för USA är i många avseenden allvarligare än under kalla kriget. Landet är relativt sett svagare och sämre förberett, och de utdragna krigen i Irak och Afghanistan har fått många amerikaner att ifrågasätta landets utrikes- och säkerhetspolitik i grunden, skriver Björn Ottosson, Senior forskare Totalförsvarets Forskningsinstitut.

Explosioner hördes i huvudstaden Teheran i flera omgångar under natten. Vid femtiden på lördagsmorgonen meddelade Israel att anfallet var över. Israeliska stridsflyg hade då genomfört ”precisionsattacker” och slagit mot flera vapenfabriker som tillverkar robotar, enligt den israeliska militären (IDF). Avfyringsramper och det iranska luftförsvaret ska också ha attackerats. Irans militär uppger i statlig tv att de israeliska attackerna riktat in sig på baser i Teheranområdet samt i provinserna Ilam och Khuzestan i väster, men hävdar att de orsakat ”begränsade skador”. USA deltog inte i anfallet Såväl Iran som Irak stängde sitt luftrum till följd av attackerna. Vid 7-tiden på morgonen meddelade Irans luftfartsmyndighet att flygtrafiken återupptas, rapporterar AFP. Samtidigt som Israel tillkännagav attackerna vid 01.30 kom också rapporter från Syrien om explosioner omkring huvudstaden Damaskus. USA deltog inte i anfallet men informerades av Israel innan attackerna, enligt amerikanska försvarskällor. President Joe Biden och vicepresident Kamala Harris har fått löpande underrättelser om angreppet, enligt Vita huset. Väntat svar Israels försvarsminister Yoav Gallant har tidigare hotat med ett "dödligt, exakt och överraskande" svar på Irans robotattack den 1 oktober, då Israel attackerades med omkring 200 robotar. Om regimen i Iran skulle göra misstaget att påbörja en ny omgång av eskalering kommer vi att vara skyldiga att svara, säger IDF-talespersonen Daniel Hagari på lördagsmorgonen. Iran beskrev i sin tur den omfattande robotattacken som en hämnd för att Israel bland annat dödat Hizbollahledaren Hassan Nasrallah och Hamasledaren Ismail Haniya.

Minst fem personer dog och flera skadades i ett misstänkt terrordåd utanför Ankara under onsdagen. Turkiet anklagar kurdiska PKK och har genomfört flera attacker. ”Flyginsatser har genomförts mot terrormål i norra Irak och Syrien och 32 mål förstördes. Våra flyginsatser kommer med bestämdhet att fortsätta”, skriver det turkiska försvarsdepartementet. Turkietkännaren Paul Levin menar att det är för tidigt att säga om det faktiskt är PKK som ligger bakom attacken. – Det är ofta PKK som man brukar peka ut. De har genomfört en rad terrordåd sedan de bildades på 80-talet. Det är nästan en instinkt av regeringen att peka ut PKK och det är inte alltid de utpekningarna stämmer. Det finns en rad aktörer både inom och utanför Turkiet som skulle kunna ligga bakom ett sådant här dåd. Jag tycker att det är för tidigt att peka finger på någon enskild aktör. PKK brukar ta på sig ansvaret när de genomför attacker, inte alltid men ganska ofta. Jag tycker att man ska vänta lite grann, säger han i Nyhetsmorgon. Det händer nu Attacken skedde vid statliga Turkish Aerospace (TAI). Flera turkiska medier rapporterar att de som genförde dådet tog en taxi till platsen under ett vaktombyte. Den ena ska då ha detonerat en bomb medan andra började skjuta med automatvapen. Flera filmer från platsen har fått stor spridning. – Vi vet att det är två förövare som kom i en bil och försökte ta sig in på ett turkiskt bolag som bygger flygplan och krigsmaterial, militärflygplan och drönare och annat. Det är ett stort och viktigt turkiskt bolag som är knutet till den turkiska staten i dag. Vi vet att det skedde en explosion och sen sköt de med automatvapen. Vad jag förstår så är det fem döda och två av dem ska vara två de här förövarna, en man och en kvinna, säger Paul Levin. Vad kommer hända nu? – Om man tittar på tidigare fall så brukar Turkiet slå tillbaka militärt mot PKK. PKK har blivit nedkämpat i stort sett Turkiet och finns i stället i Irak. Turkiet finns redan där militärt och brukar ofta slå till militärt i Irak. Ibland pekar man också ut PKK:s allierade i Syrien och slår till där också.

Turkiet pekar ut PKK som ansvariga för terrorattacken i Ankara. Nu går de till attack mot PKK-mål i norra Irak och Syrien.  – Totalt 32 mål som tillhörde terroristerna förstördes, säger försvarsdepartementet i ett uttalande.

Ett par som bodde på utredningshem i Lund tog med sig sin ettåriga dottern till Irak. Fyra månader senare kom de tillbaka till Sverige utan henne, och sitter nu häktade misstänkta för grov egenmäktighet med barn.

Operationen koordinerades mellan Israel, USA och andra internationella aktörer. På torsdagen kunde den israeliska försvarsstyrkan, IDF, meddela att 21-åriga Fawzia Amin Sido är en fri kvinna. Det rapporterar CNN. Hon var en av tusentals yazidiska kvinnor och barn som tillfångatogs i augusti 2014 av ISIS när de intog staden Sinjar i norra Irak. Vid invasionen avrättades yazidiska män och pojkar och kvinnorna utsattes för grovt sexuellt våld. Fawzia Amin Sido var bara elva år. Turkiet, Egypten och Gaza Under de följande åren blev Fawzia Amin Sido utsatt för människohandel och flyttades ofta mellan olika platser och länder. ”Vi hamnade i Al-Hol-lägret i Syrien innan vi smugglades till Idlib 2019, och därifrån åkte vi till Turkiet. 2020 ordnade de ett pass åt mig i Turkiet så att jag kunde flyga från Istanbul till Hurghada i Egypten och sedan till Gaza”, säger hon till CNN. Sedan blev hon kvar ett tag i Rafah på södra Gazaremsan – ett år som hon beskriver som ”olidligt”. ”Hamas trakasserade mig jämt och ständigt på grund av min yazidiska bakgrund och jag fick inte ha någon kontakt med min familj”, säger hon. Hamas: ”Påhittat” När kriget mellan Hamas och Israel utbröt den 7 oktober 2023 flyttades hon runt mellan olika platser i Gaza, fram till den 1 oktober i år. Då menar IDF att hennes tillfångatagare dödades i en attack utförd av dem och att hon då kunde fly. ”Därefter tog amerikanska tjänstemän mig tillbaka till Bagdad”, säger Fawzia Amin Sido till CNN. Hamas säger i ett uttalande att IDF har ”hittat på berättelsen om den yazidiska flickan på Gazaremsan” och att det inte stämmer att IDF befriade henne. De påstår också att Fawzia Amin Sido gifte sig med en ”palestinsk ung man” som dog i krigets Syrien och att hon sedan frivilligt reste till Turkiet, Egypten och Gaza innan hon gifte sig med sin döde mans bror.

Zeinab Halawi, 29 år, står på en flygplats i Irak med en enkelbiljett till Sverige. I krigets Libanon har hon lämnat ett sönderbombat företag och ett hem med krossade fönster. – Livet som jag har byggt upp är förstört, allt är borta och nu måste jag börja om, säger hon.