Beslut: Marlene Ahlqvist placeras på Hinseberg

Att som polischef bli erbjuden att köpa kokain hör inte till vanligheterna, enligt Thomas Palmgren, chef för spaning i Västerbotten. Ändå var det just det som hände honom vid ett spaningsjobb i Umeå i våras. – Det blev nästan lite humoristiskt, säger Palmgren. Polischefen var egentligen på ett annat spaningsjobb i Umeå när han fick syn på en då 17-årig pojke som verkade stå och sälja narkotika. ”Han frågar om jag vill köpa” Polischefen meddelade sin kollega via polisradion att de skulle kontrollera pojken och sprang själv runt ett garage för att genskjuta pojken. – Då kom han fram till mig, tar fram en påse med vitt pulver och jag förstår väl ganska snabbt att det är kokain det handlar om. Han frågar om jag vill köpa vilket jag säger att jag absolut vill göra, säger Thomas Palmgren. För att köpa sig tid börjar polischefen ställa frågor. – Jag frågar vad det är för någonting, vad det kostar och hur det fungerar. Han berättar att jag måste betala på plats med kontanter. Utifrån det sättet han pratar på förstår jag att han inte är huvudman i det här, fortsätter Palmgren. Hittar kokain och 20 000 kronor i pojkrummet När polischefen hör att kollegan är nära avslöjar han sig och säger till pojken att han är gripen. – Så fort han får klart för sig att jag är polis knuffar han till mig och rycker sig lös från mitt grepp. Sedan springer han allt vad han kan från platsen. Men kollegorna lyckas ändå gripa pojken och efter en husrannsakan hos 17-årigen, som bor hemma hos sina föräldrar, hittar de senare över 50 gram portionsförpackat kokain och runt 20 000 kronor i kontanter. Agerade inte på egen hand 17-årigen, som nu har fyllt 18 år, dömdes nyligen i Umeå tingsrätt för våldsamt motstånd, försök till narkotikabrott och narkotikabrott till att avtjäna ungdomstjänst i 150 timmar. Han har erkänt brotten förutom våldsamt motstånd eftersom han påstår sig inte ha förstått att Palmgren var polis. Polischefen menar att de förmodar att pojken inte agerade på egen hand. Trots att de har en god uppfattning om vem som kan ligga bakom den egentliga droghierarkin har förundersökningen inte kunnat leda till några konkreta bevis om andra inblandade. – Tyvärr kan jag känna att utvecklingen både nationellt och lokalt i Umeå och Västerbotten går åt fel håll. Många av de tyngre kriminella som kommit längre i sin kriminella karriär har lärt sig att det går att skydda sig genom att man inte behöver smutsa ner sina egna händer om man använder sig av andra, framför allt yngre, personer, säger Thomas Palmgren.

Han har sedan barnsben jagat i viltvårdsområdet Hornmyr väster om Lycksele. Men i somras upplöstes området efter att skogsbolagen Sveaskog och Holmen drivit en process ända upp i förvaltningsrätten. De tyckte att jägarna hade samarbetsproblem och sköt för lite älg för att få ned betesskadorna och har nu bildat ett eget jaktområde, som splittrar det gamla jaktlagets marker. – Jag har jagat i 55 år och vi har alltid försökt att vara rädda om älgstammen. Men nu styrs vi av två skogsbolag som absolut ska skjuta bort allt, säger Jan-Erik Lindholm, jägare utanför Lycksele. – Det är förjävligt, de tyckte att vi var besvärliga och ville bara visa vem som bestämmer, säger han. Skräms till tystnad Kalla fakta har fått uppgifter från flera håll om att skogsbolag missbrukar sin maktposition för att det ska skjutas fler älgar, och när vi tittar närmare på ett av länen med den största älgstammen och starkaste jakttraditionen, Västerbotten, så får vi en bild av att många skräms till lydnad. Bland de 398 jaktledare som svarat på våra frågor finns citat som "folk byts ut om man inte går bolagets ärenden…", "Jägarna måste lyda annars blir de uppsagda", "Skogsbolagen styr med järnhand", "…diktatur från de stora skogsbolagen", " …att dessa Härskarfasoner från skogsbolagens sida får förekomma 2024." Var sjunde har mottagit hot Av de 398 jaktledarna är 165 rädda för att agera mot skogsbolagens vilja. 58, mer än var sjunde, uppger att de mottagit hot. Det kan handla om att de kommer bli av med jaktarrendet eller att bolagen sätter in egna jägare om inte avskjutningsmålet nås. – Jag tycker att det är helt förkastligt. Man blir av med mark om man inte skjuter fler älgar, säger Rune Eriksson som varit jaktledare utanför Lycksele i 33 år. – Men vi kan ju inte bara skjuta när vi har så få älgar som vi har, fortsätter han. Han får medhåll av en annan jägare i laget, Calle Franklin, som i mars satt med som Jägareförbundets representant på ett möte där Holmen och Sveaskog tvingade två jaktledare som ville spara älgkor att avgå – annars skulle andra åtgärder vidtas. Älgen viktig för många – Vi förstod alla vad andra åtgärder innebar, då skulle de ha upplöst viltvårdsområdet och alla är så rädda om sin jakt så vi tar inte den striden. Älgjakten är så viktig för folk här uppe så man vill inte riskera den, förklarar Calle Franklin. Det finns ett tydligt nationellt mål att få ned älgstammen för att minska skogsskadorna, men på många håll som i Hornmyr menar jägarna att det nu har gått för långt. – Fortsätter det här så kommer det inte att finnas många älgar kvar. Absolut inte, säger Jan-Erik Lindholm.

Under veckan har det regnat mycket på många håll. Så pass att SMHI gått ut med en varning om höga flöden i Stockholmsområdet under fredagen. Detta efter att en hel månads regn fallit över området på två dygn.

Även i Västernorrlands och Västerbottens läns kustområden råder varning om höga flöden under fredag och lördag. Men lagom till fredag eftermiddag börjar det klarna upp. – Under fredagen minskar molnigheten i stora delar av landet. På många håll blir det en klar natt, med chans att se norrsken så långt söderut som ända ner i Götaland, säger Linda Eriksson. Skurar passerar Natten till lördagen passerar skurar Götaland och Svealand. – Under lördagen blir det sol i stora delar av landet. Med sedan ökar molnigheten från sydväst, med risk för lite nederbörd i västra Svealand och sydvästra Norrland, där det kan bli inslag av snö, säger Linda Eriksson. Under söndagen är dock solchanserna mindre, en molnig dag med spridda skurar är att vänta på många håll.

– Men regn och snö drar bort i norr, så där finns det chans för lite sol, säger Linda Eriksson.

Runt 700 moduler på området ska sakna bygglov enligt anmälan. Modulerna används som kontor och personalrum men kan nu komma att stängas. – På det här området kan inte vi idag se att det finns något lov för de modulerna, säger Enar Nordvik, bygglovschef i Skellefteå kommun. Northvolt ska ha lämnat in en ansökan som blev klar för två veckor sedan, men enligt uppgifter till P4 Västerbotten har modulerna stått på området under hela 2024.

Polisens fjällräddare undsätter varje år totalt ett par hundra personer i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarna. De allra flesta räddningsuppdrag sker i Kirunafjällen, mer specifikt vid Kebnekaise. – Väldigt många som vill upp på Kebnekaise behöver hjälp förr eller senare. De blir för tungt att gå upp, de har inte tillräcklig fysik och kanske för lite utrustning. Uppe på berget blir det ofta väderomslag till det sämre på ett annat sätt än i dalgångarna och det kan skapa problem, säger Stefan Källström. Vanligaste skadorna som kräver fjällräddningar och vrickningar och stukningar av olika slag då personer fallit och gjort sig illa. Andra vanliga orsaker är bristande utrustning och att personer inte varit förberedda på den fysiska ansträngningen eller dåligt väder. Minskat antal räddningsuppdrag Fram till pandemin låg antalet fjällräddningsuppdrag per år på en stabil nivå fler år i rad. Under pandemin ökade antalet räddningsuppdrag under sommarsäsongerna. Ett ökat antal hemestrande svenskar utan fjällvana tros vara en av orsakerna.

Efter pandemin ses en nedåtgående trend när det gäller antalet räddningsuppdrag. Stefan Källström tror att det hänger ihop med att hemestertrenden i fjällvärlden avtagit och att inflationen gjort fjällvistelsen dyrare samtidigt som Svenska Turistföreningen dragit ner på antalet stugbäddar i fjällen. – Antalet räddningsuppdrag följer antalet turister naturligtvis. Vi vet att turismen minskat under de här åren men vi tror att turismen återvänder på något sätt, att det ökar igen och därmed att antalet räddningsuppdrag också kommer att öka, avslutar Stefan Källström.

Det var i oktober förra året som en man i 60-årsåldern, boende i ett samhälle i Västerbotten, ville avliva sin frus 20-åriga katt. – Det var på ren barmhärtighet, hon var döende. Det var inte för att skada henne, säger han i förhöret. I domen står det att katten insjuknat några dagar tidigare och kunde varken äta eller dricka. Han berättar även att de inte hade råd att avliva katten hos en veterinär. – Jag var snett framför huset och jag hade en vass kniv med mig och stack katten i halsen snabbt och höll upp henne upp och ned. Det tog 15 sekunder, katten var nästan halvdöd innan. Vittnen: Höll i en kniv Fyra av grannbarnen som var ute och lekte på gården blev vittnen till händelsen. – Jag är hemma vid detta tillfälle och står i köket och lagar mat. Mina barn är ute på tomten och lekar med några andra barn. Alla barn kommer in och säger att grannen håller på att döda en av mina barns kompisars katt, säger en granne i förhöret. Grannen går ut och kontrollerar om det stämmer. – Där står min grannes sambo och jag ser att han håller i en kniv och att det ligger en orange katt bredvid honom. Jag går i mellan en häck och säger att ett av barnen tror att han har dödat hans katt och att jag vill bara se att det inte stämmer varpå han svarar att det inte gör. Mannen: Borde gått bakom huset Enligt vittnen ska katten har skrikit vid avlivningstillfället. – Det skriker katter runt om överallt. Katten skrek ingenting. Hon var så dålig. Hon tittade på mig och sa med ögonen ”det är okej”. Vi har katter som springer ute och de jamar och bråkar med andra katter, säger den 60-årige mannen och fortsätter: – Jag tittade mig omkring ordentligt och jag såg inte till en endaste människa. Om jag hade varit klok så här i efterhand så hade jag kunnat gå bakom huset. Mannen har nu dömts till villkorlig dom och samhällstjänst i 160 timmar. ”Den aktuella gärningen har alltså inneburit ett allvarligt lidande för katten, vilket är den omständighet som har störst betydelse vid bedömningen av om brottet är att betrakta som grovt”, skriver tingsrätten i domen.

Flera anklagelser om vanvård har riktats mot ett äldreboende i Västerbotten, rapporterar nyhetsbyrån Siren. I en anmälan till Ivo skriver tipsaren, som säger sig vara anställd inom verksamheten, att de boende drabbas av undernäring och larmar dessutom om allvarliga brister kring hygienen. ”De äldre är smutsiga med avföring under naglar och några av de äldre får ligga länge i avföring och urin utan att få hjälp att byta inkontinensskydd”, står det i anmälan. ”Allvarligt och ovärdigt” Dessutom efterföljs inte vårdplanerna som de ska och de boende kan enligt anmälaren bli utan mat i långt över 15 timmar. ”Ingenting dokumenteras av personalen i journal. Det är allvarligt och ovärdigt”. Enligt Siren har vissa delar av uppgifterna bekräftats av lex Sarah-anmälningar gällande verksamheten. Två lex Sarah-anmälningar från anställda på boendet har även slagit fast att boende under de senaste månaderna inte har fått sina inkontinensskydd bytta.

Trötta på tuffare regler och dyr åkermark väljer allt fler nederländska mjölkbönder att flytta till Sverige.  ”Här är förutsättningarna utmärkta, vi kommer aldrig att flytta tillbaka”, säger John Baars som driver en mjölkgård i Västerbotten.

Västerbottens-Kurirens intervjupodd ”VK Dejtar” träffar influencern Antonia ”Anty” Johnson. Då berättar hon att en världsartist dykt upp bland hennes meddelandeförfrågningar på Instagram – rapparen Lil Wayne.  – Jag stod och damsög och kollade mina DM:s och bara ”Vänta nu, vad fan är det här?”, säger Anty i podden.

Northvolt har delgivits misstanke om arbetsmiljöbrott gällande grovt vållande till annans död efter att en man dog i en explosion på batterifabriken i Skellefteå förra året, rapporterar SVT Nyheter Västerbotten.