Bombdåd på tågstation i Pakistan – många döda

Omkring 8000 svenskar deltog i den internationella insatsen som skulle skapa säkerhet i ett krigshärjat Afghanistan. Men de fick också hjälp av tolkar och andra lokalanställda. En av dem har vi valt att kalla Fawad. Han jobbade i köket på den svenska basen. Nu lever han och hans familj gömda och stannar aldrig längre än några månader på samma ställe. – Vi som jobbade för svenska eller utländska trupper, om talibanerna får veta det dödar de oss kanske, säger han över ett videosamtal från någonstans i Afghanistan. Fanns på listan men blev kvar När talibanerna tog makten i Afghanistan 2021 evakuerade svenska myndigheter flera av de afghaner som arbetat för Sverige. Fawad fanns med på listan men i kaoset blev han kvar. Medan många andra länder fortsatt att lyfta ut sina tidigare lokalanställda har Sverige inte agerat. Björn Blanck tjänstgjorde för Försvarsmakten i Afghanistan i nästan tre år. Han säger att uppdraget hade varit omöjligt att utföra utan de lokalanställdas hjälp. – De är inte bortglömda. Jag har kontakt med samtliga personer som har jobbat nära svensk militär och de sitter fortfarande med det sista hoppet att Sverige till sist ska ta ansvaret och ge dem prövning. Startat insamling Nu försöker han hjälpa sina gamla kollegor med det som svenska myndigheter misslyckats med. Han har startat en insamling och samarbetar med en kanadensisk ideell organisation om att ordna resehandlingar och föra tre familjer över gränsen till grannlandet Pakistan där FN:s migrationsorganisation IOM finns. Väl där kommer Migrationsverket ta över och familjerna kan flygas till Sverige som kvotflyktingar. Han hoppas kunna visa regeringen och svenska myndigheter att det är möjligt att hjälpa de tidigare lokalanställda i Afghanistan. – Detta ska förhoppningsvis leda till att det blir tydligt att det fortfarande går att agera för de här personerna. Omkring 50 personer som jobbat för Sverige och deras familjer är kvar i Afghanistan. Försvarsminister Pål Jonson uppger för TV4 Nyheterna att regeringen arbetar på en lösning för dem, men avböjer en intervju. Samtidigt hoppas Fawad att Björns insamling ska lyckas. – Det skulle rädda våra liv, säger han. Det är en chans för mig och min familj att komma till Sverige och börja om våra liv.

Enligt talespersonen skedde bombningen när människor väntade på ett tåg som skulle ta dem till Rawalpindi. En separatistgrupp vars mål är att Baluchistan ska bryta sig loss från Pakistan har tagit på sig ansvaret för attacken, enligt ett uttalande som gruppen har gått ut med. En självmordsbombare ska ha riktat in sig på soldater som befann sig järnvägsstationen. Lokal polis uppger för den pakistanska tidningen Dawn att det verkar vara en självmordsattack, men att det är för tidigt att slå fast. Tidigare attacker i området har ofta utförts av separatistiska milisgrupper. Det har också skett attacker av pakistanska talibaner och av grupper kopplade till al-Qaida och IS.

Åklagaren avstod från att begära utvisning av två män, medborgare i Afghanistan respektive Pakistan, som turats om att våldta en 14-årig flicka. I framtiden kommer det inte att kunna ske, om regeringen får som den vill. Åklagare ska bli skyldiga att yrka på utvisning när utlänningar är åtalade för allvarliga brott, enligt direktiven till en pågående utredning. – Det handlar om tilliten till hela migrationspolitiken, säger migrationsminister Johan Forssell, M.

Olyckan uppges ha skett med en så kallad gyrokopter, en liten helikopterliknande luftfarkost, i samband med någon form av stridsåtgärd i en pågående "anti-terroroperation" i östra Iran. General Hamid Mazandarani rapporteras ha omkommit tillsammans med en pilot. Enligt den kontrollerade information som når ut skedde kraschen i närheten av staden Sirkan, som ligger i den oroliga provinsen Sistan och Baluchistan som gränsar mot Afghanistan och Pakistan. Irans väpnade styrkor, där revolutionsgardet ingår, inledde en militär operation där den 26 oktober, efter att tio poliser blivit dödade i ett dåd som tillskrivs sunnimuslimska milismän. I maj i år omkom Irans president Ebrahim Raisi i en annan helikopterolycka i Iran, tillsammans med utrikesminister Hossein Amir-Abdollahian och sex andra personer.

Saami Feroz, 31, borde ha stannat i Pakistan. Hans idol Donald Trump har kallat såna som han ett problem – muslimer alltså. Saami tänker rösta på Trump ändå. – Han får säga vad fan han vill, för han är bra med pengar. Jag är muslim. Jag är från Pakistan. Och jag älskar Trump! säger Uberföraren som jagar den amerikanska drömmen sju dagar i veckan.

Nihon Hidankyo, en organisation som jobbar för nedrustning av kärnvapen, fick Nobels fredspris i år med motiveringen att ”användningen av kärnvapen inte lika otänkbar som innan”. Nobelpriskommitténs val kan kopplas till Rysslands hot om kärnvapen, menar Jakob Hallgren, som är direktör vid Utrikespolitiska institutet. – Den här normen mot användande av kärnvapen som har funnits sen 1945, eller tabut mot användande av kärnvapen som ibland brukar kallas, börjar väl erodera, vittra. Då vill man påminna om dessa dödsbringande vapens fruktansvärda effekter. Så det är ett farligt spel att hota om dessa vapen, säger Jakob Hallgren. Han har en lång erfarenhet av att jobba med kärnvapenfrågan, bland annat som Sveriges ambassadör för nedrustning och icke-spridningsfrågor och som ambassadör i Sydkorea, och menar att det finns mycket som talar för att det kan bli en upprustning igen, inte minst att avtalen som skrevs under kalla kriget håller på att gå ut. Kina utgör största risken för kärnvapenupprustning USA och Ryssland är det länder i världen som beräknas ha flest kärnvapen, men även Kina, Storbritannien och Frankrike hör till de fem erkända kärnvapenstaterna. Förutom dessa har numera även Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea kärnvapen. I Europa har en debatt om kärnvapen inletts i ljuset av USA-valet. – Anledningen till att man talar om det i Europa handlar mycket om chansen att Donald Trump vinner presidentvalet. Det han har sagt om Nato har oroat ganska mycket i Europa, att man till och med kanske ska lämna Nato, säger Jakob Hallgren. Han menar att Kina utgör den största risken för att sätta igång en upprustningsspiral med kärnvapen. – Det finns trovärdiga uppgifter om att Kina ökar ganska offensivt. Kina har 500 vapen i dag, det finns uppgifter om att man ska gå upp till 1 000 eller 1 500. Det gör att de övriga kärnvapenstaterna blir oroliga. För här kommer då en stat som ruckar balansen, säger Jakob Hallgren. Flera avtal från Kalla kriget håller på att gå ut 1980 fanns det 80 000 kärnvapen i världen, vilket har minskat till 12 000. Det är ett resultat av avtal och begränsningar som framför allt Ryssland och USA har kommit överens om. – Vad det gäller just Kina, så handlar det väl om att Kina har en ambition att bli stormakt, eller det så kallade kinesiska folkets pånyttfödelse. När man är en supermakt finns det vissa attribut som kommer med det, och ett av dem är då att ha mycket kärnvapen och ha en förmåga till avskräckning, säger Jakob Hallgren. I både kärnvapenländer som USA och Indien, som har svåra relationer med Kina skapar detta en oro, vilket kan leda till en potentiell dominoeffekt. Bland annat den kinesiska långdistansroboten, som är något som inte setts på över 40 år från Kina, menar Hallgren dock är oroväckande. – Men de förvarnade i förväg och berättade för ryssarna och amerikanerna att nu kommer vi att skicka den här missilen. Alltså, det är inte på riktigt, säger Hallgren. Nya avtal mot kärnvapenanvändning ska enligt Ryssland tas upp för diskussion mellan kärnvapenländerna och det finns fortfarande kvarvarande avtal som respekteras.

TV4 Nyheterna träffar Syed Ghadeer Ali på Migrationsverkets förvar i Märsta. Här hålls han inlåst för att han inte frivilligt åker till Afghanistan där han menar att han riskerar dödsstraff enligt talibanernas sharialagar: – Jag är ateist, jag har en ateistisk symbol tatuerad på handen, de kanske kommer att döda mig direkt, säger Syed. Afghanistan, Jemen, Libanon, Somalia, Sudan, Syrien och Ukraina omfattas just nu av utrikesdepartementets kraftigaste varning: en uppmaning till svenska medborgare att lämna landet. Men bara hittills i år har Migrationsverket avslagit 748 asylansökningar från dessa länder och uppmanar de sökande att åka tillbaka. De flesta, 431 ärenden, handlar om afghanska medborgare. Skillnad på svenska medborgare och andra Både Migrationsverket och migrationsministern förklarar detta med att det är skillnad på svenska medborgare och andra. – Sverige har ju ansvar för svenska medborgare, säger Maria Malmer Stenergard, som var migrationsminister när denna intervjun gjordes men numera är utrikesminister. Malmer Stenergard menar att det farligare för svenskar att vistas i de listade länderna trots att riskerna för till exempel förföljda minoriteter och politiskt aktiva i hemlandet kan vara större än för svenska medborgare. – Det innebär andra risker för en svensk medborgare när den åker till ett främmande land jämfört för en person som hör hemma i det landet, säger Malmer Stenergard. Inga diplomatiska förbindelser med Afghanistan Syed Ghadeer Ali anser inte att han hör hemma i Afghanistan. Han har inte varit där sedan han var tre år gammal utan har vuxit upp som flykting i grannlandet Pakistan. Han kom till Sverige 2015, har lärt sig svenska och har fast jobb som stödassistent på ett gruppboende. – I Sverige har jag byggt upp ett liv med lägenhet, jobb, kompisar, körkort. Det känns väldigt svårt att bara lämna allting. Sverige har inga diplomatiska förbindelser med Afghanistan och talibanerna har inte heller förbundit sig till att emot utvisade asylsökande. Därför går det inte att genomföra tvångsutvisningar dit i dagsläget. Syed kan få vänta i 12 månader som är maxtiden man kan hållas i förvar. – Det känns som att jag väntar på ingenting. Polisen har ju sagt att de inte kan utvisa mig. Så jag har stor ovisshet om min framtid, det är väldigt, väldigt jobbigt.

TOKYO. Trots den senaste tidens börskaos går vissa asiatiska marknader som tåget. Vinnarna hittar du i Pakistan och Taiwan. Några marknader pekas samtidigt ut som ”trygga hamnar” i och med det eskalerande handelskriget mellan USA och Kina.

Den ryske presidenten ska delta i ett möte med medlemsländerna i Shanghai Cooperation Organization, SCO i Kazakstans huvudstad Astana. SCO:s permanenta medlemmar är Kazakstan, Indien, Kina, Kirgizistan, Pakistan, Ryssland, Tadzjikistan, Uzbekistan och Iran. I år väntas även Belarus ansluta sig. Putin planerar möten med flera av ledarna för de olika länderna.