Pakistan

Nihon Hidankyo, en organisation som jobbar för nedrustning av kärnvapen, fick Nobels fredspris i år med motiveringen att ”användningen av kärnvapen inte lika otänkbar som innan”. Nobelpriskommitténs val kan kopplas till Rysslands hot om kärnvapen, menar Jakob Hallgren, som är direktör vid Utrikespolitiska institutet. – Den här normen mot användande av kärnvapen som har funnits sen 1945, eller tabut mot användande av kärnvapen som ibland brukar kallas, börjar väl erodera, vittra. Då vill man påminna om dessa dödsbringande vapens fruktansvärda effekter. Så det är ett farligt spel att hota om dessa vapen, säger Jakob Hallgren. Han har en lång erfarenhet av att jobba med kärnvapenfrågan, bland annat som Sveriges ambassadör för nedrustning och icke-spridningsfrågor och som ambassadör i Sydkorea, och menar att det finns mycket som talar för att det kan bli en upprustning igen, inte minst att avtalen som skrevs under kalla kriget håller på att gå ut. Kina utgör största risken för kärnvapenupprustning USA och Ryssland är det länder i världen som beräknas ha flest kärnvapen, men även Kina, Storbritannien och Frankrike hör till de fem erkända kärnvapenstaterna. Förutom dessa har numera även Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea kärnvapen. I Europa har en debatt om kärnvapen inletts i ljuset av USA-valet. – Anledningen till att man talar om det i Europa handlar mycket om chansen att Donald Trump vinner presidentvalet. Det han har sagt om Nato har oroat ganska mycket i Europa, att man till och med kanske ska lämna Nato, säger Jakob Hallgren. Han menar att Kina utgör den största risken för att sätta igång en upprustningsspiral med kärnvapen. – Det finns trovärdiga uppgifter om att Kina ökar ganska offensivt. Kina har 500 vapen i dag, det finns uppgifter om att man ska gå upp till 1 000 eller 1 500. Det gör att de övriga kärnvapenstaterna blir oroliga. För här kommer då en stat som ruckar balansen, säger Jakob Hallgren. Flera avtal från Kalla kriget håller på att gå ut 1980 fanns det 80 000 kärnvapen i världen, vilket har minskat till 12 000. Det är ett resultat av avtal och begränsningar som framför allt Ryssland och USA har kommit överens om. – Vad det gäller just Kina, så handlar det väl om att Kina har en ambition att bli stormakt, eller det så kallade kinesiska folkets pånyttfödelse. När man är en supermakt finns det vissa attribut som kommer med det, och ett av dem är då att ha mycket kärnvapen och ha en förmåga till avskräckning, säger Jakob Hallgren. I både kärnvapenländer som USA och Indien, som har svåra relationer med Kina skapar detta en oro, vilket kan leda till en potentiell dominoeffekt. Bland annat den kinesiska långdistansroboten, som är något som inte setts på över 40 år från Kina, menar Hallgren dock är oroväckande. – Men de förvarnade i förväg och berättade för ryssarna och amerikanerna att nu kommer vi att skicka den här missilen. Alltså, det är inte på riktigt, säger Hallgren. Nya avtal mot kärnvapenanvändning ska enligt Ryssland tas upp för diskussion mellan kärnvapenländerna och det finns fortfarande kvarvarande avtal som respekteras.

TV4 Nyheterna träffar Syed Ghadeer Ali på Migrationsverkets förvar i Märsta. Här hålls han inlåst för att han inte frivilligt åker till Afghanistan där han menar att han riskerar dödsstraff enligt talibanernas sharialagar: – Jag är ateist, jag har en ateistisk symbol tatuerad på handen, de kanske kommer att döda mig direkt, säger Syed. Afghanistan, Jemen, Libanon, Somalia, Sudan, Syrien och Ukraina omfattas just nu av utrikesdepartementets kraftigaste varning: en uppmaning till svenska medborgare att lämna landet. Men bara hittills i år har Migrationsverket avslagit 748 asylansökningar från dessa länder och uppmanar de sökande att åka tillbaka. De flesta, 431 ärenden, handlar om afghanska medborgare. Skillnad på svenska medborgare och andra Både Migrationsverket och migrationsministern förklarar detta med att det är skillnad på svenska medborgare och andra. – Sverige har ju ansvar för svenska medborgare, säger Maria Malmer Stenergard, som var migrationsminister när denna intervjun gjordes men numera är utrikesminister. Malmer Stenergard menar att det farligare för svenskar att vistas i de listade länderna trots att riskerna för till exempel förföljda minoriteter och politiskt aktiva i hemlandet kan vara större än för svenska medborgare. – Det innebär andra risker för en svensk medborgare när den åker till ett främmande land jämfört för en person som hör hemma i det landet, säger Malmer Stenergard. Inga diplomatiska förbindelser med Afghanistan Syed Ghadeer Ali anser inte att han hör hemma i Afghanistan. Han har inte varit där sedan han var tre år gammal utan har vuxit upp som flykting i grannlandet Pakistan. Han kom till Sverige 2015, har lärt sig svenska och har fast jobb som stödassistent på ett gruppboende. – I Sverige har jag byggt upp ett liv med lägenhet, jobb, kompisar, körkort. Det känns väldigt svårt att bara lämna allting. Sverige har inga diplomatiska förbindelser med Afghanistan och talibanerna har inte heller förbundit sig till att emot utvisade asylsökande. Därför går det inte att genomföra tvångsutvisningar dit i dagsläget. Syed kan få vänta i 12 månader som är maxtiden man kan hållas i förvar. – Det känns som att jag väntar på ingenting. Polisen har ju sagt att de inte kan utvisa mig. Så jag har stor ovisshet om min framtid, det är väldigt, väldigt jobbigt.

TOKYO. Trots den senaste tidens börskaos går vissa asiatiska marknader som tåget. Vinnarna hittar du i Pakistan och Taiwan. Några marknader pekas samtidigt ut som ”trygga hamnar” i och med det eskalerande handelskriget mellan USA och Kina.

Den ryske presidenten ska delta i ett möte med medlemsländerna i Shanghai Cooperation Organization, SCO i Kazakstans huvudstad Astana. SCO:s permanenta medlemmar är Kazakstan, Indien, Kina, Kirgizistan, Pakistan, Ryssland, Tadzjikistan, Uzbekistan och Iran. I år väntas även Belarus ansluta sig. Putin planerar möten med flera av ledarna för de olika länderna.

I förra veckan sade Jens Stoltenberg i ett uttalande att kärnvapen är Natos ”ultimata säkerhetsgaranti”, men nu skärps ordvalen. Alliansens kärnvapen ska eventuellt tas ur förvar och fler ska vara på standby, diskuterar medlemsländerna nu. – Jag kommer inte gå in på operativa detaljer om hur många kärnstridsspetsar som ska vara aktiva och vilka som ska förvaras, men vi behöver rådfråga om dessa frågor. Det är precis vad vi gör, säger Jens Stoltenberg. Uttalandena är svar på växande hot från Ryssland och Kina, enligt Stoltenberg. – Om vi är transparenta med det här så skickar vi ett tydligt budskap om att vi, självklart, är en kärnvapenallians. Tio tusen kärnvapen Under morgonen kom fredsforskningsinstitutet Sipri med en rapport om att antalet kärnvapen i världen ökar, samtidigt som nya typer av kärnvapen utvecklas. Enligt analysen fanns drygt 12 000 kärnstridsspetsar i världen i januari i år. 9 585 av dem är redo att användas av kärnvapenstaterna USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan, Nordkorea och Israel. – Natos mål är självklart en värld utan kärnvapen, men så länge kärnvapen existerar kommer vi att förbli en kärnvapenallians. En värld där Ryssland, Kina och Nordkorea har kärnvapen, – och Nato inte har det – är en farligare värld, säger Jens Stoltenberg till Telegraph. Den ryske presidenten Vladimir Putin har upprepade gånger varnat för att Moskva kan använda kärnvapen för att försvara sig. Han anklagar USA och dess europeiska allierade för att föra världen till randen av en kärnvapenkonfrontation genom att ge Ukraina vapen värda flera miljarder dollar.

Världens kärnvapenstater fortsätter att modernisera sina arsenaler. Länderna har under 2023 också placerat ut nya vapensystem som antingen är kärnvapenbestyckade eller som kan bära kärnvapen, visar en rapport från Sipri. Enligt analysen var det totala antalet stridsspetsar i världen i januari i år 12 121, varav 9 585 i militära lager klara att användas av kärnvapenstaterna USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan, Nordkorea och Israel. Ryssland och USA har sammanlagt nästan 90 procent av alla världens kärnvapen. 2 100 av de utplacerade stridsspetsarna hålls i högsta beredskap monterade på robotar. Främst gäller det ryska och amerikanska stridsspetsar, men även Kina tros ha några stridsspetsar i högsta beredskap. "Trots att det totala antalet stridsspetsar fortsätter minska genom att vapen från det kalla kriget gradvis demonteras, kan vi tyvärr för varje år se ökningar av antalet operativa kärnstridsspetsar", säger Siprichefen Dan Smith i ett pressmeddelande. "Trenden kommer troligen fortsätta och sannolikt eskalera under de närmaste åren och det är utomordentligt oroande."

Cricketvärlden är i chock efter att USA, där cricket är en mycket nischad sport, vann över giganterna Pakistan i sitt allra första världsmästerskap. Amerikanerna själva märkte knappt något – matchen sändes inte ens på tv.

Nella hade ett utvisningsbeslut till den tredje juni, men Therése Åkerberg hoppades på att hon skulle kunna få stanna. För Nella är fortfarande tvångsomhändertagen enligt LVU. Treåringen har bott nästan hela sitt liv hos Therése, men när hon fick ett utvisningsbeslut i början av året flyttade Malmö stad henne till ett utredningshem tillsammans med de biologiska föräldrarna som kommer från Pakistan. Trots att de enligt LVU-beslutet brister i sin omsorg och saknar förändringspotential. Therése menar att LVU-beslutet gör att Malmö Stad fortfarande har ett ansvar för Nella. Inga svar från kommunen I veckan var det planerat att Therése skulle träffa Nella, vilket hon gjort varje vecka sen Nella tvingades flytta från henne i samband vid utvisningsbeslutet. Men under tisdagen fick hon beskedet att alla träffar har ställts in eftersom familjen har brustit i planeringen. – Jag ställde frågan om vad det betyder, om familjen tagit Nella och lämnat landet, men jag fick inga svar. Socialtjänsten hänvisade till sekretess, säger Therése Åkerberg. Therése har kontaktat migrationsverket som meddelar att familjen inte kommit tillbaka till utredningshemmet efter att de åkt till Stockholm för att besöka ambassaden i slutet av förra veckan. – Det är anmärkningsvärt att kommunen låter de åka, för bortföranderisken är hög. Varför har de inte haft bättre uppsikt? Jag är helt chockad, säger Therése Åkerberg. Polisen: Finns ingen anmälan Till TV4 Nyheterna hänvisar kommunen också till sekretess men socialtjänstens presskommunikatör Örjan Eskengren svarar så här i ett mejl: ”När ett barn avviker eller förs bort, från pågående vård enligt LVU, innebär det inte att vården eller socialnämndens ansvar upphör. I sådana fall kan vi kontakta polisen; för handräckning, för efterforskning och för återhämtande av barnet. Jämte att Polisen kontaktats, kan socialtjänsten även göra egna insatser för att hitta barnet. Socialtjänsten håller sig även uppdaterade om hur polisens eftersökningar går.” Enligt polisen har det inte upprättats anmälan gällande egenmäktighet med barn som stämmer in på Nellas ärende. – Risken finns att de lämnat, men jag hoppas att Nella är kvar. Jag lever i ovisshet, säger Therése Åkerberg.

Nellas rum står helt orört sen fyra månader tillbaka. Här hos sin familjehemsmamma har hon bott nästan hela sitt treåriga liv. Men när Nella fick ett utvisningsbeslut, flyttade Malmö stad henne till ett utredningshem tillsammans med de biologiska föräldrarna som kommer från Pakistan. Trots att de enligt ett LVU-beslut brister i sin omsorg.

– Det var fullständigt vidrigt att lämna kvar henne där och jag fick ju reda på en dag innan det här, när vi skulle köra in där att det skulle ske, säger Therese Åkerberg familjehemsmamma. Hanteringen ifrågasätts I LVU-beslutet står det att föräldrarna inte kunnat tillgodose Nellas behov av näringsrik mat, stimulans, närhet och säkerhet. De bedöms även sakna förändringspotential. Therese var på väg att bli vårdnadshavare, men processen stoppades av kommunen när utvisningsbeslutet kom. Nu reagerar flera organisationer mot hur Malmö stad skött ärendet. – Om man har tagits från sina föräldrar för att de inte klarar att vara föräldrar på ett tillräckligt bra sätt, så måste de ha genomgått en varaktig och genomgripande förändring för att man ska tillbaka till föräldrarna och vi ställer oss undrande till om socialtjänsten verkligen har tittat på det ordentligt i det här fallet, säger Ida Hellrup, biträdande generalsekreterare Barnrättsbyrån. "Man har inte beaktat barnkonventionen" Nella har en misstänkt intellektuell funktionsnedsättning som gör att hon kommunicerar med tecken. Barnhabiliteringen inom Region Skåne har gjort fyra orosanmälningar och även Ivo-anmält socialtjänsten. – Vår bedömning är barnet inte ges möjlighet till utveckling och trygghet som barnet har rätt till och som barnet behöver och att man inte har beaktat barnkonventionen. Vi är oroliga för att barnet hindras att kunna utvecklas, likaså oroliga för att barnet inte är i en trygg miljö, säger Petra Bovide, verksamhetschef barnhabiliteringen Region Skåne.

Kommunen kritiseras också för att Nella inte haft ett ombud under hela processen. – Ett stort problem är liksom rättssäkerheten. Rättsosäkerheten. Det är jättesvårt att veta egentligen vad som händer, hur kommunen har resonerat till exempel gällande språk, men eftersom Nella inte har ett ombud så blir extern granskning väldigt svårt, säger Karin Hendrikz, jurist Malmö mot diskriminering.

– Utifrån ser det ut som att kommunen gör allt i sin makt för att underlätta för Migrationsverket, snarare än att tillvarata barnets intressen. Det är otroligt allvarligt, barnkonventionen är lag i Sverige sen flera år tillbaka och det medför en massa förpliktelser som här verkar åsidosatts, säger Ida Hellrup, biträdande generalsekreterare Barnrättsbyrån. Ställer inte upp på intervju Socialförvaltningen i Malmö Stad vill inte ställa upp på intervju för TV4 Nyheterna men svarar bland annat i mail att enligt praxis och förarbetena till LVU är "grundtanken att vården inte ska pågå längre än nödvändigt och att barnet ska återförenas med föräldrarna så snart det är möjligt med hänsyn till barnets väl".

Vidare skriver kommunen att "förordnandet av ett offentligt biträde när det gäller ett LVU-ärende hos socialnämnden sker efter att den enskilde gjort en ansökan om offentligt biträde eller efter att socialnämnden anmält ett behov av offentligt biträde".

Senast den tredje juni ska Nella utvisas till Pakistan. – Hon som flicka med funktionsnedsättning i Pakistan kommer att fara oerhört illa och det är absolut inte det som Nella hade behövt, om man bara hade agerat rätt i hennes ärende, säger Therese Åkerberg familjehemsmamma.

Sedan 25-åriga Jesper Hedlund från Kungshamn tog studenten har resor alltid varit i fokus. Varje år har han spenderat ett par månader på resande fot. – Jag har jobbat hårt, sparat pengar och alltid rest runt ett par månader varje vinter. Det har blivit en del länder och jag har blivit resvan, säger Jesper. Planerade inte att åka till Afghanistan I år började resan i Kuwait innan det fortsatte till Malaysia, Thailand, Indien och Pakistan. Sen tog den en oväntad vändning. – Planen var inte att åka till Afghanistan. Jag reste till Pakistan och planen var att flyga till Oman och sen ta mig mot Uzbekistan, säger Jesper. När han såg att en bekant hade rest till Afghanistan insåg han att det faktiskt var möjligt att resa dit. Under sin tid i Afghanistan har Jesper besökt moskéer, marknader och rest runt i landet. – Jag tänkte att det inte är ett land man reser till, det finns ju en lång historia. Men efter jag såg han göra det gjorde jag min research, men det är ju en stor skillnad för de som är här som turister och de som är lokalbefolkning, man blir behandlad på ett annat sätt. Underlättar om någon kan språket Att ta sig in i Afghanistan var lättare än han trodde. Med pass, visumet från Pakistan och ett ansiktsfoto i handen tog han sig till Afghanistans ambassad i Islamabad. – Jag betalade 130 dollar, sen var visumet klart dagen efter. Då var det bara att åka, säger Jesper. Målet var gränsövergången i Torkham, dit han reste i en taxi med andra turister. Efter två timmar vid gränsen var han inne i landet. Resan gick sen till huvudstaden Kabul och informationsministeriet, där han fick förklara var han tänkt resa inom landet. – Senare mötte jag upp en kille som är uppväxt i Sverige men som kommer från Afghanistan. Han hörde av sig när jag var i Pakistan och han kan språket, vilket verkligen underlättar, säger Jesper. Jesper: Jag stödjer inte talibanerna Jesper beskriver Afghanistan som ett vackert land med fantastiskt natur, god mat och gästvänligt folk. – Det är helt annorlunda från alla andra länder jag besökt, säger Jesper.
Samtidigt är han medveten om problemen i landet och menar att det inte är något han vill blunda för. På sociala medier delar Jesper med sig av sin resa och där har han mötts av en hel del negativa kommentarer. – De undrar hur jag kan lyfta upp ett land med talibanstyre och kvinnoförtryck, men jag stödjer inte det, säger Jesper. Han pekar på att han bara besöker landet och har svårt att få en inblick i hur kvinnor faktiskt har det. På gatorna syns nästan bara män och det är förbjudet att filma kvinnor. – Jag försöker vara så försiktig som möjligt, det är en hel del regler man måste följa. En del talibaner är väldigt strikta, en del är vänliga, man får vara försiktig helt enkelt, säger Jesper. ”Finns alltid en risk att resa” Sedan 2006 har Utrikesdepartementet avrått från alla resor till landet och efter att talibanerna tog makten 2021 har alla svenskar uppmanats att lämna landet. – Jag förstår och respekterar verkligen UD:s rekommendationer, det finns alltid en risk att resa till den här typen av platser. Då är det viktigt att göra en välgrundad bedömning, man får se hur situationen är nu, men det kan ändras snabbt säger Jesper. Tros avrådan känner sig Jesper säker, även i fall talibanerna skulle kunna peka ut honom som spion eller journalist, vilket hade kunnat bli problematiskt. – Det är inte en resa för vem som helst, det krävs viss resvana, säger Jesper. Efter nästan tre veckor i Afghanistan rullar Jesper resa vidare. Nästa land att besöka är Tadzjikistan och sedan Uzbekistan. – Mitt livsmål är att besöka så många länder jag kan, nu är jag uppe i 44, säger Jesper.