Bortförd, torterad och mördad: "Han måste ha dött i sådan plåga"
Ryska styrkor för bort, torterar och dödar civila som bor i byar i de ockuperade delarna av Ukraina. I regionen Cherson, på östra sidan floden Dnepr, har krigsbrotten pågått sedan starten av den fullskaliga invasionen 2022 – och de fortsätter att göra det än i dag. Det slår Kyiv Independent fast i den nya dokumentären Shadows across the river. Byn Hornostaivka har blivit ett centrum för rysk ockupationsterror sedan den intogs. Vem som helst av invånarna kan vara ett mål. Enligt den nya ukrainska dokumentären har ryska styrkor inrättat en tortyrkammare i Hornostaivka, där hundratals människor kan ha plågats. Många av byns invånare har försvunnit spårlöst, som Oleksandr Slisarenko, som togs från sitt hem av ryska styrkor i augusti 2022. – De band hans händer och satte honom på knä. De torterade honom, de plågade honom. Det enda jag vet är att han har blivit svårt slagen, säger Oleksandrs fru Ludmila. Greps framför sin mamma Han är försvunnen sedan dess. Andra har torterats till döds, som 28-årige Ruslan Rusnak, som togs i november 2023. Mannen greps framför sin mamma. Åtta dagar senare identifierade hon hans kropp på bårhuset. I Shadows across the river talar Raisa Rusnak ut om sorgen och vreden. – Han låg ner. Hans ögon var öppna. Man såg hans tänder. Han måste ha dött i sådan plåga. Vad mitt barn fick utstå kan jag inte ens föreställa mig. Jag kan bara se honom bli dödad, säger hon. “Det är dags, be och säga hej då” Kyiv Independents reportrar beskriver det svåra med att bevaka de ockuperade delarna av Ukraina, när man inte är på plats. Men fragmentariska rapporter om krigsbrott sipprar ut och det finns dussintals vittnesmål att ta del av. Samtidigt är det många bland de som flytt som inte vågar att berätta vad som sker i öst. Många har kvar anhöriga i området, vars liv är i ständig fara. Anonymt har man lyckats intervjua överlevande, från andra sidan floden Dnepr. – De kidnappade, torterade och slog folk, säger en kvinna. – De satte en pistol mot mitt huvud och sa: “Det är dags, be och säga hej då till livet”, säger en man. Rapport: Elchocker och sexualbrott För ett år sedan släpptes en FN-rapport som blottlägger detaljer om de krigsbrott som ryska styrkor begått sedan invasionen av Ukraina. I rapporten berättar ukrainare om tortyrrum, elchocker, misshandel och sexualbrott. På samtliga ryska interneringscenter har det förekommit tortyr, visar FN-kommissionens 455 intervjuer med vittnen och tidigare tillfångatagna ukrainare på ockuperat område. De drabbade har anklagats av ryska ockupationsmakten för att ha stöttat Ukrainas försvar. Vissa har hållits under långa perioder utan tillräcklig tillgång på mat. Enligt vittnesmålen i rapporten har ukrainska fångar druckit vatten ur element eller sitt eget urin. De som hållits länge i förhör har magrat, eller som i ett dokumenterat fall, dött av hunger och uttorkning.
Ryska styrkor för bort, torterar och dödar civila som bor i byar i de ockuperade delarna av Ukraina. I regionen Cherson, på östra sidan floden Dnepr, har krigsbrotten pågått sedan starten av den fullskaliga invasionen 2022 – och de fortsätter att göra det än i dag. Det slår Kyiv Independent fast i den nya dokumentären Shadows across the river. Byn Hornostaivka har blivit ett centrum för rysk ockupationsterror sedan den intogs. Vem som helst av invånarna kan vara ett mål. Enligt den nya ukrainska dokumentären har ryska styrkor inrättat en tortyrkammare i Hornostaivka, där hundratals människor kan ha plågats. Många av byns invånare har försvunnit spårlöst, som Oleksandr Slisarenko, som togs från sitt hem av ryska styrkor i augusti 2022. – De band hans händer och satte honom på knä. De torterade honom, de plågade honom. Det enda jag vet är att han har blivit svårt slagen, säger Oleksandrs fru Ludmila. Greps framför sin mamma Han är försvunnen sedan dess. Andra har torterats till döds, som 28-årige Ruslan Rusnak, som togs i november 2023. Mannen greps framför sin mamma. Åtta dagar senare identifierade hon hans kropp på bårhuset. I Shadows across the river talar Raisa Rusnak ut om sorgen och vreden. – Han låg ner. Hans ögon var öppna. Man såg hans tänder. Han måste ha dött i sådan plåga. Vad mitt barn fick utstå kan jag inte ens föreställa mig. Jag kan bara se honom bli dödad, säger hon. “Det är dags, be och säga hej då” Kyiv Independents reportrar beskriver det svåra med att bevaka de ockuperade delarna av Ukraina, när man inte är på plats. Men fragmentariska rapporter om krigsbrott sipprar ut och det finns dussintals vittnesmål att ta del av. Samtidigt är det många bland de som flytt som inte vågar att berätta vad som sker i öst. Många har kvar anhöriga i området, vars liv är i ständig fara. Anonymt har man lyckats intervjua överlevande, från andra sidan floden Dnepr. – De kidnappade, torterade och slog folk, säger en kvinna. – De satte en pistol mot mitt huvud och sa: “Det är dags, be och säga hej då till livet”, säger en man. Rapport: Elchocker och sexualbrott För ett år sedan släpptes en FN-rapport som blottlägger detaljer om de krigsbrott som ryska styrkor begått sedan invasionen av Ukraina. I rapporten berättar ukrainare om tortyrrum, elchocker, misshandel och sexualbrott. På samtliga ryska interneringscenter har det förekommit tortyr, visar FN-kommissionens 455 intervjuer med vittnen och tidigare tillfångatagna ukrainare på ockuperat område. De drabbade har anklagats av ryska ockupationsmakten för att ha stöttat Ukrainas försvar. Vissa har hållits under långa perioder utan tillräcklig tillgång på mat. Enligt vittnesmålen i rapporten har ukrainska fångar druckit vatten ur element eller sitt eget urin. De som hållits länge i förhör har magrat, eller som i ett dokumenterat fall, dött av hunger och uttorkning.