Ryska soldater mutar befälen – för att slippa strida i Kursk

Flera byggnader på det ryska specialstyrkans universitetscampus i Tjetjenien sattes i brand efter en drönarattack i tisdags. Efter att först ha sagt att byggnaderna var tomma hävdar Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov att flera ukrainska fångar dödats i attacken. – Ukraina måste inse att sådana attacker först och främst skadar sina egna medborgare, säger han. ”Döda alla fiendestyrkor” Enligt flera experter finns starka bevis för att det är Dagestan som ligger bakom attacken. Den ryska delrepubliken är i konflikt med Tjetjenien och har tidigare gått till attack mot deras styrkor. Kadyrov säger vidare att han vill intensifiera striderna mot Ukraina och har uppmanat de tjetjenska styrkorna att ”döda alla fiendestyrkor” och använda dem som mänskliga sköldar. – Jag har beordrat mina befälhavare som strider vid frontlinjen att inte ta några fångar, säger han. Sanktioner mot ledarens döttrar och hästar Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion 2022 finns det över 100 dokumenterade fall av ukrainska krigsfångar som dödats av ryska trupper, enligt Kyiv Post. I januari publicerade Kadyrov en lista med 20 ukrainska fångar som han var beredd att släppa i utbyte mot att USA:s sanktioner mot hans mamma, döttrar och hästar skulle hävas.

I ett inlägg på Telegram meddelade den ukrainska partisanrörelsen Atesh under måndagen att ryska soldater vägrat att avancera i regionen Zaporizjzja i sydöstra Ukraina. – Det finns en solid och befäst stridslinje i Zaporizjzja-regionen, säger en anonym källa i den ukrainska underrättelsetjänsten till Kyiv Post. – Det är därför självmord för ryssarna att avancera i området, tillägger samma person och understryker att ingen av sidorna lyckats få övertaget i regionen. Båda sidor fortsätter att attackera varandra utan avancemang. De vägrande soldaterna ska ha arresterats av rysk militärpolis. Ska ersättas med värnpliktiga Nu ämnar rysk militär skicka nya styrkor till regionen, för att ersätta de retirerande soldaterna med värnpliktiga. Detta sker samtidigt som ledare i den ryska militären försäkrar att inga värnpliktiga ska användas i det Ryssland kallar för ”militära specialoperationer”. Ryska värnpliktiga spelar en omdebatterad roll i det ryska anfallskriget mot Ukraina. Officiellt så ska de inte delta i stridsinsatser, och det har från ryskt håll garanterats att enbart kontrakterade soldater ska involveras i kriget. Verkligheten är dock en annan än de garantier som lämnats av ryska militära ledare, och värnpliktiga används ofta för att förstärka förband som redan ligger i strid. Inkluderat att ersätta soldater som dött vid fronten. Många värnpliktiga är missnöjda med att skickas till fronten och ifrågasätter tillförlitligheten i militärpolitiska uttalanden om att värnpliktiga ska undvaras från att delta i markstrider.

Enligt de senaste opinionsundersökningarna i USA kan det vara så lite som en procentenhet som skiljer Kamala Harris och Donald Trump i Pennsylvania.

Delstaten är en av vågmästarstaterna, där valet kommer att avgöras på marginalen. Så lite som 100 000-150 000 röster kan avgöra vem som vinner där. Valet 2020 avgjordes med bara 81 000 röster till Joe Bidens fördel. Intensiva valkampanjer I Pennsylvania bor 122 000 ukrainare, varav drygt 90 000 beräknas vara i ålder för att få rösta, rapporterar Kyiv Post. Det har gjort att de demokratiska valkampanjerna är extremt intensiva där just nu. – I det här superjämna presidentvalet kan alla faktorer, stora som små, som påverkar väljarna i en vågmästarstat som Pennsylvania få stor betydelse, säger USA-experten Andreas Utterström. Så kallade Super-Pacs, politiska megakampanjer, satsar hårt på att värva ukrainska väljare i delstaten, men också på andra amerikaner med östeuropeisk bakgrund som de 800 000 invånarna med polsk bakgrund bosatta i Pennsylvania.

Enligt Kyiv Post finns ingen motsvarande kampanj i Pennsylvania från Republikanernas sida för att värva ukrainska röster. Däremot är det inte självklart att alla ukrainare stödjer Harris, säger Andreas Utterström. – Många amerikaner tilltalas av Trumps anti-pk-budskap och ser honom som en framgångsrik företagare som kan ge ekonomin raketbränsle. Det är svårt att veta vilka faktorer som väljarna, när de väl står i valbåset, kommer att värdera högst. Det gäller oavsett om man har rötter i Ukraina eller inte. Inget tydligt ställningstagande America’s Future Majority Fund – en demokratisk insamlingsorganisation – lyfter i sin tv-kampanj i Pennsylvania fram Kamala Harris stöd för Ukraina och har riktat skarp kritik mot Trumps kontakter med Putin. I en tv-annons säger Harris bland annat att ”Om Trump skulle vara president skulle Putin sitta i Kiev nu”.

Trumps kampanj har slagit tillbaka och talespersonen Steven Cheung säger i ett uttalande att: "Trump kommer att göra vad som är nödvändigt för att återställa freden.... och han är den enda personen som kan få det att hända".

Trump har inte tydligt sagt om han stödjer Ukrainas kamp för att vinna kriget.

I ett tal under söndagen meddelade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att han fått rapporter från den ukrainska säkerhetstjänsten SBU och den militära underrättelsetjänsten GUR om Rysslands planer för kriget under hösten och våren. – SBU och GUR:s rapport om ryssarnas planer för höst och vinter presenterades mycket detaljerat. I praktiken innebär det att Nordkorea involveras i kriget, sade Zelenskyj och tillade: – Vem som än hjälper Ryssland, kommer vi att svara så hårt som krävs för att försvara Ukraina, sade Zelenskyj. GUR: Nordkorea är mest problematiskt För Kyiv Independent uppger en västerländsk diplomatkälla att Nordkorea nu har skickat 10 000 soldater för att strida i kriget i Ukraina. Enligt källan är det oklart vilken typ av soldater det är som skickats och vad deras roll kommer att vara. – Den mest problematiska av Rysslands alla allierade är just Nordkorea. De mängder av militär utrustning som de levererar påverkar verkligen intensiteten i striderna, säger Kyrylo Budanov, chef för den ukrainska militära underrättelsetjänsten GUR. Nordkoreanska soldater ska dock ha varit på plats på slagfältet tidigare. I början på oktober ska sex nordkoreanska officerare ha dödats i en ukrainsk attack mot den ockuperade delen av Donetskregionen. Ytterligare tre nordkoreanska soldater ska ha dött i attacken. Underrättelsekällor uppger för Kyiv Post att de nordkoreanska soldaterna var på plats i Donetskregionen för att träffa ryska soldater i utbildningssyfte. Övergav sina positioner och deserterade Underrättelsekällor i Ukraina uppger även för det ukrainska servicebolaget Suspilne, att nordkoreanska soldater ska ha deserterat och övergivit sina positioner. Totalt ska det handla om 18 desertörer och händelsen ska ha inträffat 7 kilometer från den ukrainska gränsen i regionerna Bryansk och Kursk. Exakt varför de har deserterat är oklart och de eftersöks nu av den ryska militären. – Samtidigt försöker de ryska inkräktarna dölja denna information från sina befälhavare, säger en underrättelsekälla. Reporter på plats i Ukraina: ”Häpnadsväckande” TV4 Nyheternas reporter Johan Fredriksson är på plats i krigets Ukraina och kommenterar uppgifterna om att Vladimir Putin får hjälp av Kim Jong-un. – Det är anmärkningsvärda uppgifter. Här har vi alltså en demokrati i Europa som har en process för att bli medlem i EU och som har i sin konstitution att man vill bli medlem i Nato. Så får vi uppgifter att tusentals nordkoreanska soldater strider här i detta land, på ockupationsmakten Rysslands sida. Det är häpnadsväckande, säger han. Vita huset har gått ut och sagt att de är oroade över uppgifterna som kommit fram. – Det är nästan som att vi är avtrubbade när det gäller den här konflikten. Plötsligt är vi inne i en fas som vi inte ens hade kunnat föreställa oss för ett halvår sedan, säger Johan Fredriksson.

Under måndagen dömdes en 72-årig amerikan till sex år och 10 månaders fängelse i Ryssland. Mannen, som heter Stephen Hubbard, döms för att ha ”deltagit som legosoldat i den väpnade konflikten” efter en kort rättegång som till stor del hölls bakom stängda dörrar. Enligt nyhetsbyrån AFP tog domstolen hänsyn till att Hubbard, som erkänner brott, redan har suttit häktad sedan den 2 april 2022. Bott i Charkiv sedan 2014 Ryska åklagare hävdar att Hubbard fick minst 1 000 dollar, vilket motsvarar drygt 10 300 svenska kronor, i månaden för att gå med i en ukrainsk territoriell försvarsenhet. Han ska ha bott i den ukrainska staden Izyum i nordöstra Charkiv-regionen sedan 2014. Ryssland har nyligen fängslat och dömt ett antal amerikanska medborgare, och också genomfört ett stort fångutbyte med USA. Wall Street Journal-reportern Evan Gershkovich lämnade Ryssland i utbyte mot ryska medborgare som fängslats i USA. Två colombianska medborgare hålls också fängslade i Ryssland anklagade för att vara ”legosoldater” för Ukraina, skriver Kyiv Post.

Underrättelsekällor uppger för Kyiv Post att de nordkoreanska soldaterna var på plats i Donetskregionen för att träffa ryska soldater i utbildningssyfte. Ryssarna ska bland annat ha visat upp anfalls- och försvarstekniker innan den ukrainska roboten slog ner. 20 döda och flera skadade Totalt ska 20 soldater ha dött i den ukrainska attacken och flera skadats. Enligt uppgifterna var sex av dem nordkoreanska officerare. Den ukrainska militära underrättelsetjänsten, GUR, uppger att flera nordkoreanska soldater anlände till Ukraina förra året, bland annat ingenjörstrupper. Soldaterna från Nordkorea uppges vara en del av lösningen för att fylla behovet av soldater i den ryska armén. Lovat att skicka trupper till Ryssland Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har Ryssland stärkts sina band till Nordkorea. I utbyte har Ryssland bland annat fått tusentals containrar med vapen skickade till sig, däribland miljontals artillerigranater. Analyser har identifierat hur nordkoreanska ballistiska robotar, bland annat använts i attacker mot Kiev under sommaren Ryssland och Nordkorea undertecknade även en försvarspakt under Putins statsbesök i Nordkorea i somras. Avtalet innebär bland annat att länderna ska stödja varandra med väpnade styrkor i krig. Nordkorea meddelade även att man under sommaren skulle skicka trupper för att stötta Ryssland i de ockuperade delarna av Donetskregionen. ”En ny storhetstid” för relationen De allt mer isolerade ländernas relation förstärktes även i samband med ett statsbesök som Kim Jong Un genomförde i östra Ryssland under förra året. Kim Jong Un lämnar sällan sitt hemland och från nordkoreanskt håll beskrevs den som ”en ny storhetstid” för relationen. Under det veckolånga besöket var Kim Jong Un bland annat i hamnstaden Vladivostok, där han träffade den dåvarande försvarsminister Sergej Sjojgu. Ryska bombplan, robotar och stridsfartyg visades upp för den nordkoreanske diktatorn. Kim Jong Un träffade även Vladimir Putin under besöket, som gav honom drönare och en skottsäker väst som gåvor.

Över 60 000 ukrainska soldater har rymt från fronten sedan 2022, rapporterar Kyiv Post. Nästan hälften av fallen som den ukrainska statsåklagaren registrerat har skett i år. – Ukraina måste göra en analys och försöka komma till rätta med orsakerna till att folk lämnar, säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant i svenska försvarsmakten.

Allt fler ukrainska soldater lämnar kriget olovligen, skriver Kyiv Post.  Sedan 2022 utreds över 60 000 fall av folk som deserterat och nästan hälften av dessa har inträffat bara i år.  – Nästan hela året sover jag i en skyttegrav och äter slaktavfall, medan jag ständigt får granater i huvudet, säger soldaten Oleksij till tidningen.

Allt fler deserterar, alltså att avvika från krigstjänst, från den ukrainska armén, rapporterar Kyiv Post. Tidningen skriver att fler än 60 000 brottmål har inletts som handlar om desertering sedan 2022, varav nästan hälften av fallen inträffade i år. Ex-militären och säkerhetsrådgivaren Joakim Paasikivi säger att det kan vara problematiskt att beskriva det som en trend då flera faktorer kan påverka. Men han menar att en desertering oftast grundar sig i samma sak i alla krig – en rädsla för döden. – Det som är farligast och det som folk är räddast för är att man bara ska få en grundläggande utbildning och kastas in i ett förband som inte är välskött. Då minskar chanserna för överlevnad. Men effekten av desertering är att den i sig är demoraliserande på andra. Blir det storskaliga deserteringar, vilket vi inte sett ännu, då finns det en större risk att fienden får genombrott, säger han. Olika typer av desertering Joakim Paasikivi beskriver flera olika kategorier av desertering där en av dem är att man helt enkelt inte inställer sig. – Man försöker fly landet, det är en naturlig rädsla för att hamna vid fronten och dö. Då håller man sig undan. En variant av det är att man mutar sig fri. Här har massor av folk fått sparken på inskrivningsmyndigheterna på grund av korruption. Här finns det ett korruptionsproblem och folk som inte vill rycka in och flyr landet, säger han och fortsätter: – Sen har vi de gamla vid fronten, de som har slagits länge. Många har hållit på sedan 2014 och många sedan 2022 i februari. Många menar att de som slåss vid fronten gör allt och så finns det dem som håller sig undan, att man kan fika hemma eller gå på restaurang medan andra sliter och dör vid fronten. Det kan skapa en vi och dem-känsla som kan yttra sig i att veteranerna blir trötta. Det är också förknippat med psykiska stridsskador. Det kan konsekvenserna bli Han nämner också en tredje kategori som bland annat handlar om de relativt nymobiliserade som kommer till fronten och inte är tillräckligt utbildade. Joakim Paasikivi nämner också att när man är frivillig så får man välja förband vilket kan påverka. – Här finns det ett stort missnöje. Det var alldeles nyligen det publicerades ett upprop om en bataljonschef i den ukrainska armén som hade förlorat förtroendet. Så man är beredd att gå ut och i strid och slåss för sitt land vid fronten. Men man är inte beredd att acceptera dåliga chefer som ökar risken för att man dör. Förband med dåligt rykte eller dåligt chefskap riskerar alltid fler deserteringar. Vad kan konsekvenserna bli om man överger sin post? – Det är då fängelsestraff i likhet med värnpliktsvägran i Sverige. I det perspektivet skiljer det inte sig något från övriga väst. Desertering i krigstid har alltid straffats hårt. Fängelsestraffen som det talas om i Kyiv Post är i sammanhanget rätt blygsamma när man tänker på att folk under första- och andra världskriget sköts för desertering. Nya lagen ska göra det bättre I och med den nya mobiliseringslagen som är på plats så hoppas Ukraina komma till rätta med bristen på personal som finns vid fronten och minska antalet deserteringar. – Det är naturligtvis alltid ett problem för en försvarsmakt i krig. Det är ett problem som man ser allvarligt på. Dels att man försöker åtgärda problemen, att man ser till att det inte ska vara dåligt chefskap, men det är svårt i en armé där många har slagit änge och rutinerade chefer också stupar. Man ser också till att man har en rättslig process. Man spårar upp och straffar de som har deserterat, säger Joakim Paasikivi.