Nordkoreanska officerare bland de döda i ukrainsk attack mot Donetsk

I ett tal under söndagen meddelade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att han fått rapporter från den ukrainska säkerhetstjänsten SBU och den militära underrättelsetjänsten GUR om Rysslands planer för kriget under hösten och våren. – SBU och GUR:s rapport om ryssarnas planer för höst och vinter presenterades mycket detaljerat. I praktiken innebär det att Nordkorea involveras i kriget, sade Zelenskyj och tillade: – Vem som än hjälper Ryssland, kommer vi att svara så hårt som krävs för att försvara Ukraina, sade Zelenskyj. GUR: Nordkorea är mest problematiskt För Kyiv Independent uppger en västerländsk diplomatkälla att Nordkorea nu har skickat 10 000 soldater för att strida i kriget i Ukraina. Enligt källan är det oklart vilken typ av soldater det är som skickats och vad deras roll kommer att vara. – Den mest problematiska av Rysslands alla allierade är just Nordkorea. De mängder av militär utrustning som de levererar påverkar verkligen intensiteten i striderna, säger Kyrylo Budanov, chef för den ukrainska militära underrättelsetjänsten GUR. Nordkoreanska soldater ska dock ha varit på plats på slagfältet tidigare. I början på oktober ska sex nordkoreanska officerare ha dödats i en ukrainsk attack mot den ockuperade delen av Donetskregionen. Ytterligare tre nordkoreanska soldater ska ha dött i attacken. Underrättelsekällor uppger för Kyiv Post att de nordkoreanska soldaterna var på plats i Donetskregionen för att träffa ryska soldater i utbildningssyfte. Övergav sina positioner och deserterade Underrättelsekällor i Ukraina uppger även för det ukrainska servicebolaget Suspilne, att nordkoreanska soldater ska ha deserterat och övergivit sina positioner. Totalt ska det handla om 18 desertörer och händelsen ska ha inträffat 7 kilometer från den ukrainska gränsen i regionerna Bryansk och Kursk. Exakt varför de har deserterat är oklart och de eftersöks nu av den ryska militären. – Samtidigt försöker de ryska inkräktarna dölja denna information från sina befälhavare, säger en underrättelsekälla. Reporter på plats i Ukraina: ”Häpnadsväckande” TV4 Nyheternas reporter Johan Fredriksson är på plats i krigets Ukraina och kommenterar uppgifterna om att Vladimir Putin får hjälp av Kim Jong-un. – Det är anmärkningsvärda uppgifter. Här har vi alltså en demokrati i Europa som har en process för att bli medlem i EU och som har i sin konstitution att man vill bli medlem i Nato. Så får vi uppgifter att tusentals nordkoreanska soldater strider här i detta land, på ockupationsmakten Rysslands sida. Det är häpnadsväckande, säger han. Vita huset har gått ut och sagt att de är oroade över uppgifterna som kommit fram. – Det är nästan som att vi är avtrubbade när det gäller den här konflikten. Plötsligt är vi inne i en fas som vi inte ens hade kunnat föreställa oss för ett halvår sedan, säger Johan Fredriksson.

Under måndagen dömdes en 72-årig amerikan till sex år och 10 månaders fängelse i Ryssland. Mannen, som heter Stephen Hubbard, döms för att ha ”deltagit som legosoldat i den väpnade konflikten” efter en kort rättegång som till stor del hölls bakom stängda dörrar. Enligt nyhetsbyrån AFP tog domstolen hänsyn till att Hubbard, som erkänner brott, redan har suttit häktad sedan den 2 april 2022. Bott i Charkiv sedan 2014 Ryska åklagare hävdar att Hubbard fick minst 1 000 dollar, vilket motsvarar drygt 10 300 svenska kronor, i månaden för att gå med i en ukrainsk territoriell försvarsenhet. Han ska ha bott i den ukrainska staden Izyum i nordöstra Charkiv-regionen sedan 2014. Ryssland har nyligen fängslat och dömt ett antal amerikanska medborgare, och också genomfört ett stort fångutbyte med USA. Wall Street Journal-reportern Evan Gershkovich lämnade Ryssland i utbyte mot ryska medborgare som fängslats i USA. Två colombianska medborgare hålls också fängslade i Ryssland anklagade för att vara ”legosoldater” för Ukraina, skriver Kyiv Post.

Över 60 000 ukrainska soldater har rymt från fronten sedan 2022, rapporterar Kyiv Post. Nästan hälften av fallen som den ukrainska statsåklagaren registrerat har skett i år. – Ukraina måste göra en analys och försöka komma till rätta med orsakerna till att folk lämnar, säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant i svenska försvarsmakten.

Allt fler ukrainska soldater lämnar kriget olovligen, skriver Kyiv Post.  Sedan 2022 utreds över 60 000 fall av folk som deserterat och nästan hälften av dessa har inträffat bara i år.  – Nästan hela året sover jag i en skyttegrav och äter slaktavfall, medan jag ständigt får granater i huvudet, säger soldaten Oleksij till tidningen.

Allt fler deserterar, alltså att avvika från krigstjänst, från den ukrainska armén, rapporterar Kyiv Post. Tidningen skriver att fler än 60 000 brottmål har inletts som handlar om desertering sedan 2022, varav nästan hälften av fallen inträffade i år. Ex-militären och säkerhetsrådgivaren Joakim Paasikivi säger att det kan vara problematiskt att beskriva det som en trend då flera faktorer kan påverka. Men han menar att en desertering oftast grundar sig i samma sak i alla krig – en rädsla för döden. – Det som är farligast och det som folk är räddast för är att man bara ska få en grundläggande utbildning och kastas in i ett förband som inte är välskött. Då minskar chanserna för överlevnad. Men effekten av desertering är att den i sig är demoraliserande på andra. Blir det storskaliga deserteringar, vilket vi inte sett ännu, då finns det en större risk att fienden får genombrott, säger han. Olika typer av desertering Joakim Paasikivi beskriver flera olika kategorier av desertering där en av dem är att man helt enkelt inte inställer sig. – Man försöker fly landet, det är en naturlig rädsla för att hamna vid fronten och dö. Då håller man sig undan. En variant av det är att man mutar sig fri. Här har massor av folk fått sparken på inskrivningsmyndigheterna på grund av korruption. Här finns det ett korruptionsproblem och folk som inte vill rycka in och flyr landet, säger han och fortsätter: – Sen har vi de gamla vid fronten, de som har slagits länge. Många har hållit på sedan 2014 och många sedan 2022 i februari. Många menar att de som slåss vid fronten gör allt och så finns det dem som håller sig undan, att man kan fika hemma eller gå på restaurang medan andra sliter och dör vid fronten. Det kan skapa en vi och dem-känsla som kan yttra sig i att veteranerna blir trötta. Det är också förknippat med psykiska stridsskador. Det kan konsekvenserna bli Han nämner också en tredje kategori som bland annat handlar om de relativt nymobiliserade som kommer till fronten och inte är tillräckligt utbildade. Joakim Paasikivi nämner också att när man är frivillig så får man välja förband vilket kan påverka. – Här finns det ett stort missnöje. Det var alldeles nyligen det publicerades ett upprop om en bataljonschef i den ukrainska armén som hade förlorat förtroendet. Så man är beredd att gå ut och i strid och slåss för sitt land vid fronten. Men man är inte beredd att acceptera dåliga chefer som ökar risken för att man dör. Förband med dåligt rykte eller dåligt chefskap riskerar alltid fler deserteringar. Vad kan konsekvenserna bli om man överger sin post? – Det är då fängelsestraff i likhet med värnpliktsvägran i Sverige. I det perspektivet skiljer det inte sig något från övriga väst. Desertering i krigstid har alltid straffats hårt. Fängelsestraffen som det talas om i Kyiv Post är i sammanhanget rätt blygsamma när man tänker på att folk under första- och andra världskriget sköts för desertering. Nya lagen ska göra det bättre I och med den nya mobiliseringslagen som är på plats så hoppas Ukraina komma till rätta med bristen på personal som finns vid fronten och minska antalet deserteringar. – Det är naturligtvis alltid ett problem för en försvarsmakt i krig. Det är ett problem som man ser allvarligt på. Dels att man försöker åtgärda problemen, att man ser till att det inte ska vara dåligt chefskap, men det är svårt i en armé där många har slagit änge och rutinerade chefer också stupar. Man ser också till att man har en rättslig process. Man spårar upp och straffar de som har deserterat, säger Joakim Paasikivi.

I veckan attackerade Ukraina en rysk ammunitionsdepå i Tver-regionen. Explosionerna från attacken blev så kraftiga att de beskrivs som de största sedan kriget bröt ut. Attacken gav även utslag på jordbävningssensorer. Natten till lördag genomförde Ukraina två nya attacker mot militära mål och ammunitionsdepåer i Krasnodar- och Tverregionen, rapporterar Kyiv Post. Ryssland: Nedskjutna drönare orsakade explosion Attacken i Krasnodar ska ha utlöst ”massiva detonationer” och enligt ryska regionala myndigheter ska boende i området ha evakuerats, rapporterar Kyiv Independent. Attacken ska ha varit riktad mot området Tikhoretsk, där det finns en enorm ammunitionsdepå som även ska ha förvarat material skickat från Nordkorea, enligt Washington Post. Veniamin Kondratyev, guvernör i Krasnodar uppger att drönarattacken lett till detonationer av ”explosiva objekt”. Flera ukrainska drönare uppges även ha skjutits ner av det ryska luftförsvaret, vilket ska ha orsakat explosionerna. – Fallande bråte från en av dem ledde till branden som spred sig till explosiva objekt och en detonation startade, säger Kondratyev. Ny attack mot ammunitionsdepå i Tver Ukraina ska även ha slagit till mot en ammunitionsdepå i Tverregionen, bara 15 kilometer från den som attackerades tidigare i veckan. Bilder från platsen som delats av Kyiv Post visar hur himlen färgas gul och röd när en explosion plötsligt inträffar. När Tver-regionen attackerades tidigare i veckan evakuerades människor i området. Enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Tass har man även genomfört evakueringar under morgonen. Passagerare och personal på en tågstation har evakuerats, ingen uppges ha skadats.

Det nya vapnet är skapat av ett nystartat ukrainskt företag som tillverkar sprängladdningar designade för att levereras av drönare, skriver Kyiv Post. Drönarna sprutar ur sig brinnande termit. Det är en blandning av aluminium och järnoxid, en form av rostpulver. När detta antänts når det temperaturer på mellan 2 000 och 2 500 grader. Döpts efter Game of Thrones ”Dracarys-drönarna” har fått sitt namn efter HBO:s serie Game of Thrones, där orden ”dracarys” används för att beordra drakarna att andas eld. Vapnet ska främst användas för att förstöra skogsområden och mark där ryssarna kan tänkas gömma sig. Eftersom metallen blir så varm kan den bränna igenom stål. Om innehållet släpps på ett pansarfordon kan det antända både bränsle och ammunition. Ger ryssarna ”huvudvärk” Efter att ha stött på drakdrönarna i Cherson skriver en rysk militärbloggare: ”Detta har gett oss huvudvärk.” Han fortsätter: ”Jag och killarna funderar på hur vi ska skydda oss.” Han skriver också att ryssarna har svårt att släcka bränderna som drakdrönarna lämnar efter sig och man har försökt skydda sig genom att gräva ner sig i hål eller använda sand, tegel och betong. Henrik Paulsson är forskare vid Försvarshögskolan i Stockholm, med inriktning på innovation och taktik. Han har under de senaste dagarna sett flera videor där ukrainarna använder en billig drönare och en termitgranat för att attackera träddungar. – Jag tror att de kommer att ses användas ganska ofta i liknande terrängpartier som vi nu har sett. Men vad jag förväntar mig att se är egentligen en kombination av detta med artilleri och ukrainska anfall mot positionen, där dessa drönare används för att så att säga mjuka upp de ryska positionerna så att den ukrainska armén kan komma närmare, säger han till Yle.

Flyglarmet började tjuta vid klockan sex på måndagsmorgonen. Enligt uppgifter ska missilerna ha avfyrats från Ryssland mot flera ukrainska städer, däribland Kiev, Odessa, Charkiv och Zaporizjzja, skriver Kyiv Post på X. TV4 Nyheternas team, som befinner sig i Odessa, har tvingats uppsöka skyddsrum. – Luftvärnet är aktivt, säger utrikesreporter Johan Fredriksson och fortsätter. – Uppenbarligen en av de största attackerna mot Ukraina på länge. En rad städer bombade samtidigt. ”En allvarlig eskalering” Det råder just nu strömavbrott i huvudstaden, skriver Kievs borgmästare Vitali Klitschko på Telegram. – Man har också beskjutit västra delarna av landet som annars är ganska skonade från det här kriget. Staden Lviv och Lutsk i nordvästra Ukraina har drabbats av de här ryska missilattackerna. Det är en allvarlig eskalering som jag tror äger rum för Putin känner sig förödmjukad av det här intrånget som den ukrainska armén har gjort inne i Ryssland i Kurskregionen, säger Fredriksson. Initialt rapporterade det Ukrainska flygvapnet att elva ryska bombplan och ett flertal kamikazedrönare var på väg in mot landet. Senare rapporterade man om att ytterligare sex ryska bombplan var i luften, enligt Kyiv Independent.

I samband med att Ukraina har avancerat in i Kursk uppges att ett stort antal ryska soldater tagits till fånga, något Ukraina hoppas kunna utnyttja i framtida förhandlingar om fångutväxlingar med Ryssland, rapporterar Kyiv Post. Chefen för GUR, den militära ukrainska underrättelsetjänsten, Kyrylo Budanov meddelade under fredagskvällen att man från flera olika myndigheter nu anstränger sig för att få hem så många soldater som möjligt. Vill få hem kvinnor och skadade Fokus kommer att ligga på kvinnor, de som är svårt skadade och soldater som varit i fångenskap en längre tid, meddelade Budanov. – Återvändandet av ukrainska försvarare är vår högsta prioritet, sade Vasyl Malyuk, chef för den ukrainska säkerhetstjänsten SBU. Vid en eventuell fångutväxling kommer även militärer som tillfångatogs i Mariupol i början av kriget att prioriteras, samt de Krimtatarer som fängslats att få ”speciell uppmärksamhet”. Ukraina: Ryssland har initierat samtal Flera ukrainska myndigheter ska nu genomföra ett koordinerat arbete för att få så många krigsfångar som möjligt fria. De stora antalet ryssar som tillfångatagits i Kursk hoppas man ska kunna ge Ukraina övertaget i förhandlingarna. Under torsdagen meddelade Ukrainas ombudsman för mänskliga rättigheter, Dmytro Lubinets att Ryssland för första gången initierat samtal för att diskutera ett eventuellt utbyte av krigsfångar. Hundratals ska ha tillfångatagits Exakt hur många ryska soldater som tillfångatagits sedan Ukraina gick in i Kursk är oklart, men det uppges handla om ett hundratal. Säkerhetstjänsten, SBU meddelade att man tillfångatog 102 ryska militärer under en dag – fler än vad man någonsin gjort på en dag sedan kriget inleddes. Senast så många ryska soldater blivit tillfångatagna var i samband med det första Tjetjenienkriget 1996. Under året har flera fångutväxlingar skett mellan Ryssland och Ukraina. I januari släpptes bland annat 230 ukrainare mot 248 ryssar. I början på juli släpptes 75 ukrainska fångar, bland annat en del av försvararna av Ormön. Runt 100 fångar från varje sida släpptes senast i en utväxling i juli.