Växande trenden: Fler lämnar den ukrainska armén mitt under kriget
Allt fler deserterar, alltså att avvika från krigstjänst, från den ukrainska armén, rapporterar Kyiv Post. Tidningen skriver att fler än 60 000 brottmål har inletts som handlar om desertering sedan 2022, varav nästan hälften av fallen inträffade i år. Ex-militären och säkerhetsrådgivaren Joakim Paasikivi säger att det kan vara problematiskt att beskriva det som en trend då flera faktorer kan påverka. Men han menar att en desertering oftast grundar sig i samma sak i alla krig – en rädsla för döden. – Det som är farligast och det som folk är räddast för är att man bara ska få en grundläggande utbildning och kastas in i ett förband som inte är välskött. Då minskar chanserna för överlevnad. Men effekten av desertering är att den i sig är demoraliserande på andra. Blir det storskaliga deserteringar, vilket vi inte sett ännu, då finns det en större risk att fienden får genombrott, säger han. Olika typer av desertering Joakim Paasikivi beskriver flera olika kategorier av desertering där en av dem är att man helt enkelt inte inställer sig. – Man försöker fly landet, det är en naturlig rädsla för att hamna vid fronten och dö. Då håller man sig undan. En variant av det är att man mutar sig fri. Här har massor av folk fått sparken på inskrivningsmyndigheterna på grund av korruption. Här finns det ett korruptionsproblem och folk som inte vill rycka in och flyr landet, säger han och fortsätter: – Sen har vi de gamla vid fronten, de som har slagits länge. Många har hållit på sedan 2014 och många sedan 2022 i februari. Många menar att de som slåss vid fronten gör allt och så finns det dem som håller sig undan, att man kan fika hemma eller gå på restaurang medan andra sliter och dör vid fronten. Det kan skapa en vi och dem-känsla som kan yttra sig i att veteranerna blir trötta. Det är också förknippat med psykiska stridsskador. Det kan konsekvenserna bli Han nämner också en tredje kategori som bland annat handlar om de relativt nymobiliserade som kommer till fronten och inte är tillräckligt utbildade. Joakim Paasikivi nämner också att när man är frivillig så får man välja förband vilket kan påverka. – Här finns det ett stort missnöje. Det var alldeles nyligen det publicerades ett upprop om en bataljonschef i den ukrainska armén som hade förlorat förtroendet. Så man är beredd att gå ut och i strid och slåss för sitt land vid fronten. Men man är inte beredd att acceptera dåliga chefer som ökar risken för att man dör. Förband med dåligt rykte eller dåligt chefskap riskerar alltid fler deserteringar. Vad kan konsekvenserna bli om man överger sin post? – Det är då fängelsestraff i likhet med värnpliktsvägran i Sverige. I det perspektivet skiljer det inte sig något från övriga väst. Desertering i krigstid har alltid straffats hårt. Fängelsestraffen som det talas om i Kyiv Post är i sammanhanget rätt blygsamma när man tänker på att folk under första- och andra världskriget sköts för desertering. Nya lagen ska göra det bättre I och med den nya mobiliseringslagen som är på plats så hoppas Ukraina komma till rätta med bristen på personal som finns vid fronten och minska antalet deserteringar. – Det är naturligtvis alltid ett problem för en försvarsmakt i krig. Det är ett problem som man ser allvarligt på. Dels att man försöker åtgärda problemen, att man ser till att det inte ska vara dåligt chefskap, men det är svårt i en armé där många har slagit änge och rutinerade chefer också stupar. Man ser också till att man har en rättslig process. Man spårar upp och straffar de som har deserterat, säger Joakim Paasikivi.
Allt fler deserterar, alltså att avvika från krigstjänst, från den ukrainska armén, rapporterar Kyiv Post. Tidningen skriver att fler än 60 000 brottmål har inletts som handlar om desertering sedan 2022, varav nästan hälften av fallen inträffade i år. Ex-militären och säkerhetsrådgivaren Joakim Paasikivi säger att det kan vara problematiskt att beskriva det som en trend då flera faktorer kan påverka. Men han menar att en desertering oftast grundar sig i samma sak i alla krig – en rädsla för döden. – Det som är farligast och det som folk är räddast för är att man bara ska få en grundläggande utbildning och kastas in i ett förband som inte är välskött. Då minskar chanserna för överlevnad. Men effekten av desertering är att den i sig är demoraliserande på andra. Blir det storskaliga deserteringar, vilket vi inte sett ännu, då finns det en större risk att fienden får genombrott, säger han. Olika typer av desertering Joakim Paasikivi beskriver flera olika kategorier av desertering där en av dem är att man helt enkelt inte inställer sig. – Man försöker fly landet, det är en naturlig rädsla för att hamna vid fronten och dö. Då håller man sig undan. En variant av det är att man mutar sig fri. Här har massor av folk fått sparken på inskrivningsmyndigheterna på grund av korruption. Här finns det ett korruptionsproblem och folk som inte vill rycka in och flyr landet, säger han och fortsätter: – Sen har vi de gamla vid fronten, de som har slagits länge. Många har hållit på sedan 2014 och många sedan 2022 i februari. Många menar att de som slåss vid fronten gör allt och så finns det dem som håller sig undan, att man kan fika hemma eller gå på restaurang medan andra sliter och dör vid fronten. Det kan skapa en vi och dem-känsla som kan yttra sig i att veteranerna blir trötta. Det är också förknippat med psykiska stridsskador. Det kan konsekvenserna bli Han nämner också en tredje kategori som bland annat handlar om de relativt nymobiliserade som kommer till fronten och inte är tillräckligt utbildade. Joakim Paasikivi nämner också att när man är frivillig så får man välja förband vilket kan påverka. – Här finns det ett stort missnöje. Det var alldeles nyligen det publicerades ett upprop om en bataljonschef i den ukrainska armén som hade förlorat förtroendet. Så man är beredd att gå ut och i strid och slåss för sitt land vid fronten. Men man är inte beredd att acceptera dåliga chefer som ökar risken för att man dör. Förband med dåligt rykte eller dåligt chefskap riskerar alltid fler deserteringar. Vad kan konsekvenserna bli om man överger sin post? – Det är då fängelsestraff i likhet med värnpliktsvägran i Sverige. I det perspektivet skiljer det inte sig något från övriga väst. Desertering i krigstid har alltid straffats hårt. Fängelsestraffen som det talas om i Kyiv Post är i sammanhanget rätt blygsamma när man tänker på att folk under första- och andra världskriget sköts för desertering. Nya lagen ska göra det bättre I och med den nya mobiliseringslagen som är på plats så hoppas Ukraina komma till rätta med bristen på personal som finns vid fronten och minska antalet deserteringar. – Det är naturligtvis alltid ett problem för en försvarsmakt i krig. Det är ett problem som man ser allvarligt på. Dels att man försöker åtgärda problemen, att man ser till att det inte ska vara dåligt chefskap, men det är svårt i en armé där många har slagit änge och rutinerade chefer också stupar. Man ser också till att man har en rättslig process. Man spårar upp och straffar de som har deserterat, säger Joakim Paasikivi.