Chatta med årets deltagare under finalen av Let's dance

COP16 skulle egentligen ha avslutats i fredags, men mötet drog kraftigt över tiden. Och allt eftersom tiden gick på lördagen försvann fler delegater för att hinna med sina bokade flygresor hem. Till slut var det så få kvar att det inte gick att fatta beslut. Mötet avbröts i stället innan några av de viktigaste frågorna avgjorts. Inga beslut om finansiering En av de frågorna är om det ska bildas en ny fond för att finansiera de åtgärder som krävs för att rädda naturen. Det finns sedan tidigare en överenskommelse om att 20 miljarder dollar, motsvarande 214 miljarder kronor, årligen ska samlas in från 2025. Det fattades inte heller beslut om hur målen man kom överens om vid COP15 i Montréal ska följas upp. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) säger i en skriftlig kommentar till TT att "om man inte ställer upp transparens och rätten till delaktighet i det miljöarbete som genomförs så blir det mycket svårt att komma överens om ytterligare finansiering via nya fonder". Hon säger vidare att Sverige kommer att "göra allt vi kan för att bidra till framsteg". Ska återupptas En talesperson för arrangörerna säger till nyhetsbyrån AFP att mötet kommer att återupptas vid ett senare tillfälle för att ta ställning till de återstående frågorna. Charlotta Sörqvist pekar på att flera beslut trots allt har fattats vid COP16. Hon lyfter bland annat fram att ett permanent organ inrättats för att representera urbefolkningar och lokala samhällens intressen i FN:s konvention om biologisk mångfald. Det är ett stort beslut som vi är glada över. Dela vinsterna En annan stor fråga som avgjorts är att det ska skapas en fond för att fördela vinsterna från digital geninformation. Datan kallas digital sekvensinformation (DSI) och kommer ofta från arter som finns i fattiga länder. Informationen kan användas till att skapa nya produkter – mat, läkemedel och smink – och som utvecklarna kan tjäna miljarder på. Fonden syftar till att dela på en viss del av vinsterna till de samhällen som arterna kommer ifrån. Då kan man med de här vinsterna stödja projekt med biologisk mångfald, säger Charlotta Sörqvist.

För ett år sedan släppte Charlotte Kalla ”skamrösten” fri. När hon valde att berätta om sin hemlighet tappade den också en del av sin kraft. – Jag tycker att jag i dag har lättare att se på den utifrån, säger Charlotte Kalla. Under inspelningen av SVT:s ”Mästarnas mästare” var den därför inte en ständig följeslagare trots nya utmaningarna.

Under två års tid jagas bedragerskan Caroline Bergendahl av journalisten Majbrit Oddershede Pedersen i dokumentären ”Jakten på bedragerskan”. Genom att ofta byta namn och stad, kan hon kringgå myndigheter och rättsväsendet – och fortsätta sätta män i skuld och personlig kris. – Denna mycket fascinerande, manipulativa person som lämnar ett spår av olyckliga omständigheter efter sig, säger bedrägeriexperten Sune. Hotar familj till livet Hanne Charlotte Rasmussen, som hon också kallar sig, pendlar mellan att bo i Danmark och Sverige. Plötsligt dyker hon upp i Helsingborg. Där lurar hon miljonären Bo Jertshagen – och hotar hans familj till livet. – Det finns ett specifikt hot som skulle kosta 60 000 kronor för att röja en person ur vägen. Och så frågar hon om hon ska börja med Bo eller barnen. Det är ett allvarligt hot, säger Marcus som jobbar med familjens säkerhet. I Skåne lurar hon även 86-årige Sven-Göran, en psykiskt sjuk att bli hans förmyndare – och försökte sälja delar av hans gård i Höganäs. Hon stoppas i sista stund. Men Sven-Göran återhämtar sig aldrig från det, utan blir inlagd på psyket. – Han har en förmyndare, så han har vissa behov och det har hon räknat ut. Det verkar ganska cyniskt, säger Sune. Motivet: Inte bara pengar Vad Caroline Bergendahl själv har tjänat på alla bedrägerier, är svårt att säga, men männen har lämnats i miljonförluster. Motivet tycks däremot inte bara handla om pengar. – Det är nästan som om hon söker upp och eskalerar konflikter. Jag tycker att det säger något om hennes egen självförståelse. Det är som att hon måste få sista ordet, hon måste ha sin rätt, säger Sune. Men själv känner hon inte igen sig i bilden av en bedragerska. ”När jag går igenom de oändliga sms och mejl, så kan jag inte hitta att de specifika kännetecken för en bedragare skulle vara en beskrivning av mig” skriver hon i ett mejl till TV4.

Teater för Tiktok-generationen. Är det revyns framtid? När nya Helikopterrevyn med namn som Kalle Lind och Charlotta Björck nu får premiär i Malmö så blir det matbudscountry, udda barnuppfostran och ett överraskande gängkrig på scen.

Hundratals flyktingar går över ån som markerar gränsen varje dag och väl framme vid lägret registreras de och får en liten plats där de kan bygga en hydda. Lägret är enormt, med runt 200 000 människor. Det står rad efter rad av hembyggda hyddor. Kvinnor går med bebisar på ryggarna eller försöker hitta lite skugga, bort från den brännande solen. Och överallt barn som driver runt och letar efter något att göra. Temporärt läger UNHCR kallar lägret vid Adrè för ett temporärt läger. Man har inget tillstånd från Tchads myndigheter att bygga permanenta strukturer här, och även om det skulle vara tillåtet så gör avlägsenheten det nästan omöjligt. Vägarna är i ett så dåligt skick att lastbilar bara kan komma fram under vissa dagar. Det finns begränsad sjukvård, lite mat och vatten samt några toaletter, men inte mycket mer. Ingen skola, inget för barnen att göra och inga jobb. Enligt Charlotte Hallqvist vill UNHCR förflytta flyktingarna till mer permanenta läger inne i landet. Men det är svårt att få dit bussar och vissa vill hellre stanna vid gränsen till Sudan, så de kan åka hem om det blir fred. Flyr från våld och hunger Men trots att lägret inte erbjuder så mycket, så kommer folk. De är flyktingar som Khadija Alday. Hon är 28 år gammal. Hennes man har dödats i kriget och hon gick över gränsen med sina sex barn. – Jag och barnen har inget att äta. Därför kom vi hit. Vi kommer att stanna här, säger hon till TV4:s utsända. Om kriget inte tar slut snart blir utmaningen att hantera läger som riskerar att bli permanenta. Flyktingar som är fast i limbo, de har inga resurser eller tillstånd för att åka vidare.

Skidlegendaren Charlotte Kalla och fotbollslandslagets förra försvarsgeneral Nilla Fischer är tävlingsmänniskor ut i fingerspetsarna. Nu ställer de upp i SVT:s "Mästarnas mästare". Och de tar deltagandet på stort allvar. – Jag kommer att pressa mig, säger Fischer till TT.

Omskriven och igenkänd av alla. Men själv har Charlotte Kalla fått kämpa för att bli bekväm i strålkastarna. – Vissa saker får man bara fake it till you make it, säger Kalla i Sveriges Radios program ”Gränslöst”.

Nyligen meddelade den norska skidlegendaren Therese Johaug att hon gör comeback. Om det har inspirerat Charlotte Kalla att ge sig ut i spåret igen? Nja. – Jag är nöjd med att vara supporter, säger hon till TT.

En livsfarlig krasch, en stenhård mental kamp – och en ung tjej som chockar hela världseliten. Vinnare som Anja Pärson, Sarah Sjöström, Henrik von Eckermann, Charlotte Kalla och Badou Jack tar oss bakom kulisserna på de oförglömliga svenska sportögonblicken.

19-åringen skulle fira slutet på tre år av studier på naturvetenskapsprogrammet vid Västermalms gymnasieskola i Sundsvall. Men det som skulle bli en oförglömlig dag tog plötsligt en annan vändning. Två poliser grep honom mitt under mösspåtagningen bland sina vänner och hundratals andra stundeter på Stora torget i staden, rapporterar Sundsvalls tidning. Han kördes sedan till Migrationsverkets förvar i Gävle för att utvisas från Sverige. ”Jag vill tacka er för allt. Jag tror inte ni kommer att se mig igen”, skrev 19-åringen till klasskamraterna, enligt tidningen. Kompisen: ”Djupt förnedrande” En kompis till 19-åringen berättar om hur han plötsligt såg poliser föra i väg kompisen. – Det var djupt förnedrande. Det första folk runt omkring oss trodde var kanske att han kunde ha gjort något brottsligt eller var påverkad, men så var det inte, säger en annan förtvivlad kompis till tidningen. Polisen: Vår skyldighet Gränspolisen ska ha fått uppdraget att verkställa utvisningsbeslutet i mars förra året, och 19-åringen ska sedan dess varit efterlyst. – Jag kan förstå att omhändertagandet väcker reaktioner, men det är polisens skyldighet att ingripa om vi upptäcker en person som valt att hålla sig undan, säger Stina Forslund som är gruppchef vid gränspolisen i Sundsvall. 19-åringens juridiska ombud, Charlotta Lagnander, uppger för TV4 Nyheterna att hennes klient inte hållit sig undan och att det saknats grund för att ta honom i förvar då det inte funnits någon risk att han skulle avvika. – För att tas i förvar måste det finnas grund för att han haft för avsikt att avvika, hålla sig undan, eller motsäga sig en utvisning, säger Charlotta Lagnander till TV4 Nyheterna. – Min klient har inte på något sätt hållit sig undan, fortsätter hon. ”Min son har varit i skolan varje dag” 19-åringens mamma uppger också för tidningen att uppgiften om att familjen skulle ha hållit sig undan inte stämmer. Hon har så sent som i april meddelat Migrationsverket sin bostadsadress. Något som hon har kunnat visa på mail.

– Vi har absolut inte gömt oss vare sig för polisen eller Migrationsverket. Min son har ju dessutom dagligen funnits i skolan, säger ombudet. Hon kommer att ansöka om ett så kallat verkställighetshinder för att stoppa utvisningen, uppger hon för TV4 Nyheterna. – Vi kommer att ansöka om ett verkställighetshinder i syfte att hindra utvisningen, säger Charlotta Lagnander.