Då hissas Sveriges flagga i Natohögkvarteret

Sverige har beslutat hur 720 miljoner kronor till stöd för Ukraina ska fördelas. 490 miljoner ska gå till stöd i fonder till Ukrainas försvarsmakt. 230 miljoner ska gå till till ett danskt initiativ. Det meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff tillsammans med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj som tackade för stödet.

Sverige har beslutat hur 720 miljoner kronor till stöd för Ukraina ska fördelas. 490 miljoner ska gå till stöd i fonder till Ukrainas försvarsmakt. 230 miljoner ska gå till till ett danskt initiativ. Det meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff tillsammans med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj som tackade för stödet.

På måndagen möttes de nordiska statsministrarna Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Reykjavik. Då presenterade Ulf Kristersson (M) ett nytt svenskt stödpaket till Ukraina. – Med dessa donationer skulle Sverige stödja anskaffningen av luft-till-luft-missiler, till exempel för det ukrainska F-16-programmet, säger Kristersson på en presskonferens.

Den 1 januari byter Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, namn till Myndigheten för civilt försvar. – Ukrainakrigets erfarenheter lär oss om civila försvarets betydelse för att klara militära angrepp, säger statsminister Ulf Kristersson. Sedan tidigare är frågorna angående civilt försvar flyttade från justitiedepartementet till försvarsdepartementet. Kristersson förklarar att namnbytet, tillsammans med instruktionsförändringar, är en ytterligare satsning på det civila försvaret. Frisell är generalmajor i det svenska försvaret och den 1 november tillträder han som ny generaldirektör för myndigheten. – Myndighetens roll är helt central i det totalförsvar vi nu bygger upp. MSB är och kommer vara en nyckelaktör när det gäller att stärka Sveriges säkerhet och motståndskraft i en allt mer orolig omvärld, säger Mikael Frisell. Del av en kulturförändringsresa Namnbytet är en del av en kulturförändringsresa, berättar Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar (M). – MSB skapades, mer eller mindre, som en antites till det civila försvaret. När det civila försvaret lades ner, så städades det också ut som koncept, som begrepp och som förhållningsätt. Den inriktningen, från 2009, sätter vi en gång för alla punkt för, säger Bohlin. Myndigheten ska vara regeringens främsta verktyg för att säkerställa att samhället är förberett för kris, höjd beredskap och i värsta fall krig, avslutar Bohlin. Frisell efterträder Charlotte Petri Gornitzka som slutar i förtid.

Myndigheten för samhällsskydd byter namn till Myndigheten för civilt försvar. Samtidigt blir Mikael Frisell ny generaldirektör. – Det sker stora saker i Sverige när det gäller civilförsvar, säger statsminister Ulf Kristersson..

Ulf Kristersson hade inte fått regeringsmakten utan det stora stöd partiet fick hos unga män. Opinionsföretaget Novus väljarbarometer från valet i september 2022 visar att 31 procent av unga män i åldrarna 18–29 sympatiserade med Moderaterna. Sverigedemokraterna blev största parti med 33,6 procent. Annorlunda verklighet två år efter valet Valresultatet visade på en tydlig majoritet för högersidan bland de unga männen. Ärkerivalen Socialdemokraterna nådde ynka 11,9 procents stöd hos samma grupp. Men två år in i mandatperioden ser verkligheten annorlunda ut.

Moderaterna nu har tappat omkring var tredje väljare i gruppen. – Ja det skulle ju kunna vara så att de vann väljare på grund av de kriser som var då och att folk letade efter andra alternativ för att ta sig ur situationen. Men att nu har de inte levererat tillräckligt starkt i de frågorna så att man nu tenderar att gå tillbaka igen till det man valde tidigare, säger Hjalmar Strid, opinionsrådgivare på Novus till TV4 Nyheterna. Tappat var tredje ung man Oktober månads mätning från TV4/Novus visar att blott 22,1 procent av de unga männen skulle rösta på Moderaterna om det var val idag. Vid valet var alltså samma siffra 31 procent, vilket betyder att Moderaterna tappat omkring var tredje ung man sedan valet eller 8,9 procentenheter.

Än värre är det för Liberalerna som står för ett ännu större tapp. Vid valet 2022 fick Liberalerna 5,8 procent hos unga män, men idag har ett de stöd på 1,7 procent hos samma grupp.
Sverigedemokraterna har i stället ökat och är i senaste Novusmätningen i särklass största parti hos väljargruppen med ett stöd på 34,2 procent. Vänstergir bland unga män Samtidigt som Moderaterna tappat 8,9 procentenheter, har Socialdemokraterna ökat till 19,4 procent, och har alltså gått upp med 8 procentenheter sedan september 2022 bland unga män. Men även Vänsterpartiet och Miljöpartiet får ökat väljarstöd i väljargruppen. Vänsterpartiet har gått från 6,4 till 8,7 procent och Miljöpartiet har gått från 2,8 till 4,5 procent.

– Så det finns en viss vänstergir i gruppen unga manliga väljare där de nu tenderar att gå lite mer åt vänster än vid valet. Det skulle säkert kunna bero på att frågor som klimat och miljö och sådant som vi ser är starka i gruppen unga generellt. Men också någon form av besvikelse på hoppen de fick av Moderaterna före valet, säger Hjalmar Strid. Skandaler har inte påverkat Jämfört med förra mätningen av TV4 /Novus som presenterades i september visar dagens mätning relativt små förändringar. Det betyder att den senaste tidens skandaler med Socialdemokraternas lotterier, vänsterpartister som delat antisemitiskt material och sparkade moderata landshövdingen Anna Kinberg Batra har inte inneburit något ras för partierna, även om de tappar något.
Sverigedemokraterna har däremot gått upp med en procentenhet trots skriverierna om att presidenten för ett Mc-gäng gästade Jimmie Åkessons bröllop. – Vi kan se att Sverigedemokraterna verkar ha en lite större motståndskraft mot den här typen av problem, där de till och med är på en liten uppgång, medan de andra då tappar lite, säger Hjalmar Strid.

Det är Sverige och Finland som fiskar merparten av Östersjöns sill och strömming och Finland tar allra mest. Inför denna veckas fiskeförhandlingar var Sveriges utgångspunkt att EU:s föreslagna kvoter skulle minskas medan Finland ansåg att förslaget var bra och dessutom vetenskapligt förankrat, eftersom det baserats på underlag från det internationella havsforskningsrådet ICES. Sverige anser däremot att det finns brister med underlagen och att det behövs mer säkerhetsmarginal för att skydda fiskbestånd som ofta och länge varit hotade. Därför vill Sverige ha lägre kvoter än vad havsforskningsrådet föreslår. Det svenska nederlaget cementerades När förhandlingarna avslutats hade de finska förhandlarna fått som de ville, strömmingskvoten dubblades i centrala Östersjön och landets jordbruksminister var ”mycket nöjd”. Medan Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren var ”besviken” över att kvoterna inte blev lägre. Och det svenska nederlaget cementerades av en ”mycket bekymrad” statsminister Ulf Kristersson: – Det finns en alldeles uppenbar risk för överfiske, sa Kristersson till TT. Så hur kan ändå denna besvikelse presenteras som något annat än en dålig förhandling? Enligt landsbygdsministern hade resultatet blivit ännu sämre om Sverige inte deltagit i beslutet. Och på den punkten får han stöd av den finska sidan där en tjänsteman säger till TV4 att de två länderna haft ett gott samarbete, dock utan att vilja precisera på vilka punkter Finland fått kompromissa. Hade Sverige kunnat göra annorlunda? Peter Kullgrens lösning blir politikerns: att plocka fram en precis siffra som ett mått på att nederlaget också var en framgång. Enligt Kullgren hade kvoterna blivit minst 15 000 ton högre om Sverige hade skjutit ut sig ur förhandlingarna. Så hade Sverige kunnat göra annorlunda? Kritiker från till exempel Miljöpartiet säger att Peter Kullgren borde ha varit mer aktiv, långt tidigare och under en längre period. Men även den mest kritiska håller i grunden med landsbygdsministern om att läget i de här fiskeförhandlingarna är svårt, för Sverige är ensamt om att vilja minska kvoterna och då har man inga möjligheter att få andra länder med sig – man står ensam. De är förlorarna Forskare i Sverige tror att den starka och högljudda svenska debatten om fisket har gjort att Sveriges regeringar driver en annan linje än övriga Östersjöländer. Och detta är skälet till att Sverige inte får med sig andra länder på en mer restriktiv linje. Konsekvenserna av beskedet om de nya fiskekvoterna är att det industriella fisket i Östersjön får fortsätta. Förlorare är fiskare, forskare och politiker som likt statsministern tror att detta kommer att leda till överfiske och allt värre konsekvenser för Östersjön. Och om de har rätt är den stora förloraren alltså Östersjön.

Statsminister Ulf Kristersson (M) beklagar beslutet i EU om ökat sillfiske i Östersjön. Han får medhåll av både C, MP och Naturskyddsföreningen. – Vi är mycket bekymrade, det finns en alldeles uppenbar risk för överfiske, säger Kristersson.

Statsminister Ulf Kristersson (M) beklagar beslutet i EU om ökat sillfiske i Östersjön. Han får medhåll av både C och M och Naturskyddsföreningen. – Vi är mycket bekymrade, det finns en alldeles uppenbar risk för överfiske, säger Kristersson.

Kritiken är tung när sill- och strömmingskvoten dubblas i centrala Östersjön nästa år. Statsminister Ulf Kristersson beklagar beskedet. – Vi gjorde allt vi kunde för att gå åt andra hållet, men fick inte majoritet helt enkelt, säger han.