Därför kan bara Erdogan rädda spannmålsavtalet
32 miljoner ton spannmål har förts ut ur Ukraina under ramen för det spannmålsavtal som slöts i augusti förra året. Nu riskerar omvärlden nya höga matpriser – och kanske svält. Hoppet? Det verkar stå till turkiets president Erdogan. När ryssarna invaderade Ukraina inledde de också en blockad av Ukrainas hamnar vid Svarta havet. För Ukraina, som är en av världens största exportörer av bland annat vete, innebar det inom kort att 20 miljoner ton spannmål låg och ruttnade i lagerlokaler. De globala matpriserna steg i samband med det med 40 procent. Den 22 juli 2022 skrev Ryssland och Ukraina under spannmålsavtalet, som förhandlats fram med hjälp av Turkiet och FN. I augusti samma år kunde transportfartygen återigen lämna ukrainska hamnar på väg mot turkiska Bosporen. Avtalet har dock varit skakigt och Ryssland har flera gånger hotat med att dra sig ur. Ukraina har å sin sida beklagat sig över att den ryska flottan, med avtalet som förevändning, genomfört ”onödigt noggranna” kontroller av transportfartygen i jakt på påstådda smugglade vapen. Den officiella förklaringen är ryssarna är besvikna på att en för liten del av det vete som exporterats från ukrainska hamnar har hamnat i verkligt behövande länder. Ukraina bidrog innan kriget med mycket mat till fattiga och svältdrabbade områden i framför allt Afrika och Mellanöstern. 27 procent av exporten inom ramen för avtalet har gått till länder med låga medelinkomster. Enligt FN har avtalet trots det gynnat fattigare länder eftersom mer mat på marknaden har inneburit att priserna har tvingats ner. Ryssland har tidigare sagt att man också vill ha lättnader för sin egen export av matvaror. Några sådana direkta restriktioner finns egentligen inte i nuläget, men sanktioner mot ryska bolag och bojkotter har ändå drabbat den ryska livsmedelsexporten. USA:s statsekreterare Anthony Blinken har anklagat Ryssland för att använda spannmålsavtalet ”som ett vapen”. Ryssland säger att det inte finns någon koppling mellan spannmålsavtalet och den bro mellan Ryssland och Ukraina som förstördes under söndagen. Flera medier har rapporterat att Ukraina troligen ligger bakom attacken på bron, som går från Ryssland till det annekterade Krym och är viktig för den ryska logistiken. Sedan avtalet slöts har 32 miljoner ton livsmedel exporterats från de tre ukrainska hamnar som omfattas. Ett nytt stopp för exporten från Ukraina kan innebära att matpriserna vänder upp igen. Efter beskedet att avtalet stoppas på måndagen steg det globala vetepriset med 3,5 procent. Det finns dock flera saker som talar för att det kan bli mindre drastiska förändringar den här gången. Dels har Ukrainas del av världsproduktionen minskat på grund av kriget i landet. Dels har den globala marknaden i viss mån anpassat sig. Att avtalet inte följs betyder inte heller att export från Ukraina är omöjligt: det går fortfarande tåg, och EU har fortfarande inte återinfört de tullregler som man tog bort i samband med krigsutbrottet. Tågen kan dock inte frakta ens i närheten av de mängder som kan flyttas med de hundratals fraktfartyg som trafikerar Svartahavshamnarna. – Det blir oro på marknaden om avtalet inte förlängs. Matpriserna kommer att höjas internationellt eftersom Ukraina inte kan skeppa spannmål åt annat håll, säger säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på Lantbrukarnas riksförbund, till Aftonbladet. Den turkiske presidenten har tyckts vara stolt över det avtal han förhandlat fram, och så sent som i förra veckan pratade han om att han ville förlänga avtalsperioden, från att behöva förnyas varannan månad till att gälla tre månader åt gången. Även efter att Ryssland på måndagen meddelade att man drar sig ut avtalet har Erdogan sagt att han är ”övertygad om att Putin vill förlänga”. På måndagen ska den turkiske utrikesministern Hakan Fidan möta sin ryske motpart Sergej Lavrov för att diskutera spannmålsavtalet. Erdogan har tidigare antytt att transporterna på Svarta havet kan komma att fortsätta även om Ryssland drar sig ur. På måndagen säger en talesperson för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att transportfartygen är beredda att fortsätta köra med Turkiets tillåtelse. Erdogan och Vladimir Putin har tidigare haft en relativt nära relation. Båda deras länder är beroende av varandra, bland annat för att Turkiet importerar mycket av sin energi från Ryssland. Tidigare i år kallade Erdogan relationen med Putin för ”en speicell och växande vänskap”. Detta tros ha varit en nyckel i att förhandla fram spannmålsavtalet. Sedan dess har dock Turkiet både sagt att man tänker släppa in Sverige i Nato, och frigivit de fem Ukrainska generaler som man tidigare hade lovat att hålla till kriget slut. Läs mer
32 miljoner ton spannmål har förts ut ur Ukraina under ramen för det spannmålsavtal som slöts i augusti förra året. Nu riskerar omvärlden nya höga matpriser – och kanske svält. Hoppet? Det verkar stå till turkiets president Erdogan. När ryssarna invaderade Ukraina inledde de också en blockad av Ukrainas hamnar vid Svarta havet. För Ukraina, som är en av världens största exportörer av bland annat vete, innebar det inom kort att 20 miljoner ton spannmål låg och ruttnade i lagerlokaler. De globala matpriserna steg i samband med det med 40 procent. Den 22 juli 2022 skrev Ryssland och Ukraina under spannmålsavtalet, som förhandlats fram med hjälp av Turkiet och FN. I augusti samma år kunde transportfartygen återigen lämna ukrainska hamnar på väg mot turkiska Bosporen. Avtalet har dock varit skakigt och Ryssland har flera gånger hotat med att dra sig ur. Ukraina har å sin sida beklagat sig över att den ryska flottan, med avtalet som förevändning, genomfört ”onödigt noggranna” kontroller av transportfartygen i jakt på påstådda smugglade vapen. Den officiella förklaringen är ryssarna är besvikna på att en för liten del av det vete som exporterats från ukrainska hamnar har hamnat i verkligt behövande länder. Ukraina bidrog innan kriget med mycket mat till fattiga och svältdrabbade områden i framför allt Afrika och Mellanöstern. 27 procent av exporten inom ramen för avtalet har gått till länder med låga medelinkomster. Enligt FN har avtalet trots det gynnat fattigare länder eftersom mer mat på marknaden har inneburit att priserna har tvingats ner. Ryssland har tidigare sagt att man också vill ha lättnader för sin egen export av matvaror. Några sådana direkta restriktioner finns egentligen inte i nuläget, men sanktioner mot ryska bolag och bojkotter har ändå drabbat den ryska livsmedelsexporten. USA:s statsekreterare Anthony Blinken har anklagat Ryssland för att använda spannmålsavtalet ”som ett vapen”. Ryssland säger att det inte finns någon koppling mellan spannmålsavtalet och den bro mellan Ryssland och Ukraina som förstördes under söndagen. Flera medier har rapporterat att Ukraina troligen ligger bakom attacken på bron, som går från Ryssland till det annekterade Krym och är viktig för den ryska logistiken. Sedan avtalet slöts har 32 miljoner ton livsmedel exporterats från de tre ukrainska hamnar som omfattas. Ett nytt stopp för exporten från Ukraina kan innebära att matpriserna vänder upp igen. Efter beskedet att avtalet stoppas på måndagen steg det globala vetepriset med 3,5 procent. Det finns dock flera saker som talar för att det kan bli mindre drastiska förändringar den här gången. Dels har Ukrainas del av världsproduktionen minskat på grund av kriget i landet. Dels har den globala marknaden i viss mån anpassat sig. Att avtalet inte följs betyder inte heller att export från Ukraina är omöjligt: det går fortfarande tåg, och EU har fortfarande inte återinfört de tullregler som man tog bort i samband med krigsutbrottet. Tågen kan dock inte frakta ens i närheten av de mängder som kan flyttas med de hundratals fraktfartyg som trafikerar Svartahavshamnarna. – Det blir oro på marknaden om avtalet inte förlängs. Matpriserna kommer att höjas internationellt eftersom Ukraina inte kan skeppa spannmål åt annat håll, säger säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på Lantbrukarnas riksförbund, till Aftonbladet. Den turkiske presidenten har tyckts vara stolt över det avtal han förhandlat fram, och så sent som i förra veckan pratade han om att han ville förlänga avtalsperioden, från att behöva förnyas varannan månad till att gälla tre månader åt gången. Även efter att Ryssland på måndagen meddelade att man drar sig ut avtalet har Erdogan sagt att han är ”övertygad om att Putin vill förlänga”. På måndagen ska den turkiske utrikesministern Hakan Fidan möta sin ryske motpart Sergej Lavrov för att diskutera spannmålsavtalet. Erdogan har tidigare antytt att transporterna på Svarta havet kan komma att fortsätta även om Ryssland drar sig ur. På måndagen säger en talesperson för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att transportfartygen är beredda att fortsätta köra med Turkiets tillåtelse. Erdogan och Vladimir Putin har tidigare haft en relativt nära relation. Båda deras länder är beroende av varandra, bland annat för att Turkiet importerar mycket av sin energi från Ryssland. Tidigare i år kallade Erdogan relationen med Putin för ”en speicell och växande vänskap”. Detta tros ha varit en nyckel i att förhandla fram spannmålsavtalet. Sedan dess har dock Turkiet både sagt att man tänker släppa in Sverige i Nato, och frigivit de fem Ukrainska generaler som man tidigare hade lovat att hålla till kriget slut. Läs mer