Djurens vänner larmar – vill avliva skrönan: "Är ett året runt-problem"
För några år sedan fanns ungefär 100 000 hemlösa katter i Sverige, enligt rapporter. Linnea Stålhandske, verksamhetschef på Djurens vänner i Skåne, tror den siffran är mångdubblad i dag. – Men det går bara att gissa för det finns ingen utredning och det finns ingen kunskap. Och då byggs skrönor, säger Stålhandske. En skröna är sommarkatter, menar hon. – I media pratar man gärna om det. Men vi som jobbar med hemlösa katter uppfattar inte att det någonsin funnits sommarkatter, utan det är en skröna. Vi ser ett problem från januari till december. – Det är ett året runt-problem, lägger hon till. Stora problem på hösten: Katterna får snuva Hemlösa katter som föder sina kattungar tidigt på sommaren är ofta i bra skick eftersom de bland annat har större möjlighet att fånga möss. Men ju längre in på året desto sämre skick är det på katterna, menar hon. – Nu på hösten har vi jättestora problem med olika virus. Det drabbar deras immunförsvar som blir sämre på grund av svält. Just nu är det kattsnuva som är ett stort problem. Och för katterna som fortfarande är kvar i hemlöshet är det svälten och kylan som kommer krypande nu. Djurens vänner i Skåne får in tre till sju nödrop om hemlösa katter varje dag – trots den nya lagen om att katten ska vara id-märkt och registrerad hos Jordbruksverket. – Jag tror vi behöver se det över en väldigt lång tid, kanske ett tioårsperspektiv. Det är klart vi är hoppfulla om att det har fått en effekt. Vi ser är att fler katter är chipmärkta men väldigt många missar att registrera dem. ”Tyvärr är det en kvinnofråga” Vad kan man göra åt det här? – Myndigheter behöver mer resurser och vi behöver mer information om den hemlösa katten. Vi måste dela ansvaret, säger Stålhandske och utvecklar resonemanget: – Många i Sverige tänker: hittar jag en katt så ringer jag en ideell organisation. Men egentligen är det ju länsstyrelsen man ska höra av sig till. Men resurserna på länsstyrelserna är så otroligt låga. Det man gör i många fall är att avliva dem. Det ökar ju pressen på oss ideella organisationer. Nu måste vi inte bara rädda katterna från gatan, vi måste rädda katterna från länsstyrelsen. Behöver ni mer pengar från statligt håll? – Pengar, medel, uppmärksamhet och en utredning av situationen. Tyvärr är det också en kvinnofråga. Det är mest kvinnor som engagerar sig i djuren ideellt och då får den här frågan per automatik en låg status.
För några år sedan fanns ungefär 100 000 hemlösa katter i Sverige, enligt rapporter. Linnea Stålhandske, verksamhetschef på Djurens vänner i Skåne, tror den siffran är mångdubblad i dag. – Men det går bara att gissa för det finns ingen utredning och det finns ingen kunskap. Och då byggs skrönor, säger Stålhandske. En skröna är sommarkatter, menar hon. – I media pratar man gärna om det. Men vi som jobbar med hemlösa katter uppfattar inte att det någonsin funnits sommarkatter, utan det är en skröna. Vi ser ett problem från januari till december. – Det är ett året runt-problem, lägger hon till. Stora problem på hösten: Katterna får snuva Hemlösa katter som föder sina kattungar tidigt på sommaren är ofta i bra skick eftersom de bland annat har större möjlighet att fånga möss. Men ju längre in på året desto sämre skick är det på katterna, menar hon. – Nu på hösten har vi jättestora problem med olika virus. Det drabbar deras immunförsvar som blir sämre på grund av svält. Just nu är det kattsnuva som är ett stort problem. Och för katterna som fortfarande är kvar i hemlöshet är det svälten och kylan som kommer krypande nu. Djurens vänner i Skåne får in tre till sju nödrop om hemlösa katter varje dag – trots den nya lagen om att katten ska vara id-märkt och registrerad hos Jordbruksverket. – Jag tror vi behöver se det över en väldigt lång tid, kanske ett tioårsperspektiv. Det är klart vi är hoppfulla om att det har fått en effekt. Vi ser är att fler katter är chipmärkta men väldigt många missar att registrera dem. ”Tyvärr är det en kvinnofråga” Vad kan man göra åt det här? – Myndigheter behöver mer resurser och vi behöver mer information om den hemlösa katten. Vi måste dela ansvaret, säger Stålhandske och utvecklar resonemanget: – Många i Sverige tänker: hittar jag en katt så ringer jag en ideell organisation. Men egentligen är det ju länsstyrelsen man ska höra av sig till. Men resurserna på länsstyrelserna är så otroligt låga. Det man gör i många fall är att avliva dem. Det ökar ju pressen på oss ideella organisationer. Nu måste vi inte bara rädda katterna från gatan, vi måste rädda katterna från länsstyrelsen. Behöver ni mer pengar från statligt håll? – Pengar, medel, uppmärksamhet och en utredning av situationen. Tyvärr är det också en kvinnofråga. Det är mest kvinnor som engagerar sig i djuren ideellt och då får den här frågan per automatik en låg status.