Donald Trumps val: De ska styra i USA

Hemlighåller USA:s regering information, bilder och videor om ufon? Pentagon själva säger nej. Andra röster säger något helt annat. – De har en enorm mängd information om ufon. Stillbilder, videor, bilder och annat, och USA:s regering har haft den här informationen under väldigt lång tid, sa journalisten Michael Shellenberger under en utfrågning i den amerikanska kongressen i går.

Just nu samlas 50 000 ryska soldater i Kursk syfte att återta det ryska territoriet. Det visar drönarbilder från den ukrainska militären i området – som sedan i mitten av augusti beslagtagits av Ukraina. Då hade Ryssland runt 11 000 soldater i regionen men nu säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att 50 000 ryska soldater strider i området. Zelenskyj: Vädjar om västländska vapen Nu vädjar han återigen om att västländska vapen ska slå mot ryska mål inne i Ryssland. – Våra anfall mot ryska arsenalen har minskat ockupanternas mängd artilleri och det märks på fronten, säger Zelenskyj. – Därför behöver vi beslut av våra partners – USA, Storbritannien, Tyskland om långdistansvapen. Det är nödvändigt, fortsätter han. Nordkoreanska soldater i Ryssland Samtidigt pågår intensiva strider i Ukrainas östra delar och enligt New York Times har Ryssland lyckats bygga upp sin kapacitet i Kursk, utan att dra trupper från Ukraina. Det sker bland annat med hjälp av de 10 000 nordkoreanska soldater som stationeras i Ryssland. Trupperna bär ryska uniformer och har av Moskva utrustats med maskingevär, prickskyttegevär, pansarvärnsmissiler och raketdrivna granater. Nordkorea har en stor armé men har till skillnad från Ryssland har de inte varit inblandat i markstrider på årtionden. De trupper som Nordkorea nu sätter in anses dock vara de bästa och tillhör landets specialoperationer. – Vi förväntar oss helt och fullt att DPRK-soldater kan delta i strid, säger Sabrina Singh, Pentagons biträdande pressekreterare på torsdagen, och använde initialerna i Nordkoreas formella namn, Demokratiska Folkrepubliken Korea. Men hur många av soldaterna som nu krigar i Kursk är okänt.

Den 20 januari tillträder Donald Trump återigen som USA:s president efter att ha besegrat Kamala Harris i det amerikanska valet. Redan på sin första dag på det nygamla jobbet har han lovat att genomföra flertalet saker. Bland annat ska han stänga gränser, avsluta kriget mellan Ryssland och Ukraina och avsluta ”Biden-Harris inflationsmardröm”. Oro i Pentagon Nu rapporterar både CNN och Washington Post att det råder oro i Pentagon efter Trumps valseger. Enligt källor till CNN ska det pågå informella samtal mellan tjänstemän om hur de ska agera om USA:s nye president gör som han lovat – nämligen att sätta in militären vid massdeportationer och mot amerikanska medborgare. Donald Trump har dessutom kommit med löftet att göra säkerhetsapparaten lojal mot honom själv och ”rensa ut korrupta aktörer”, trots att den är partipolitiskt oberoende. – Vi förbereder och planerar alla för det värsta scenariot, men sanningen är att vi inte vet hur det här kommer att bli ännu, säger en försvarstjänsteman till CNN. Vad händer om han utfärdar en olaglig order? Det är i nuläget oklart vem Trump kommer att välja att leda Pentagon. Enligt en före detta försvarstjänsteman med erfarenhet från den första Trump-administrationen så kommer den blivande presidenten och hans team att försöka undvika den ”fientliga” relation han hade med militären under sin senaste administration. Det många nu undrar är vad som kommer hända om USA:s 47:e president utfärdar en olaglig order. Det finns dessutom en oro att departementet inte kommer hålla honom tillbaka. – Trupperna är enligt lag inte tvingade att lyda en olaglig order. Men frågan är vad som händer då, kommer vi se högt uppsatta militärledare avgå? Eller skulle de se det som att de överger sitt folk?, säger en försvarstjänsteman till CNN.

”En vanligtvis trovärdig källa har berättat för mig att nordkoreanska soldater som skickats till Ryssland aldrig har haft fri tillgång till internet tidigare. Resultatet är att de nu frossar i porr” skriver Financial Times utrikesekonomiska kommentator på X. Gideon Rachman har inte vidare kommenterat hur hans källa har tillgång till över 10 000 nordkoreaners vanor på internet och uppgifterna bör kanske tas med en nypa salt. Obekräftade uppgifter Pentagon har inte kunnat bekräfta uppgifterna om nordkoreanernas vanor skriver Politico – ett av flera medier som rapporterat om situationen. – Hur underhållande de än låter så kan jag inte bekräfta några nordkoreanska internet-vanor eller virtuella fritidsaktiviteter, säger den amerikanska överstelöjtnanten Charlie Dietz till Politico. – Vi är fokuserade på de allvarligare aspekterna av Nordkoreas inblandning, i Rysslands militära operationer. När det gäller tillgång till internet är det en fråga som bäst riktas till Moskva. Just nu ligger vår uppmärksamhet på att stödja Ukraina och ta itu med de mer betydande regionala säkerhetsproblemen, tillägger Charlie Dietz. Tillgången till internet i Ryssland är inte helt obegränsad. Däremot är tillgången bättre än i Nordkorea – ett av världens mest restriktiva länder. Nordkoreanska soldater skickades till Ryssland i slutet av oktober för att understödja landet i den fullskaliga invasionen av Ukraina som påbörjades 2022. Det finns en stor oro att Nordkoreas inblandning i konflikten som tredje land, riskerar att eskalera konflikten.

Den 20 januari intar Donald Trump Vita huset. Nu jobbar Joe Biden-administrationen med att påskynda leveransen av ett stödpaket till Ukraina i form av militärutrustning värt omkring 64 miljarder kronor. Detta eftersom man misstänker att Donald Trump kan komma att dra tillbaka stödet när han tillträder som president, uppger två anonyma tjänstemän i Vita huset för Politico. Tar flera månader Det tar normalt flera månader för utrustning och ammunition att ta sig till Ukraina efter att ett stödpaket tillkännagivits, och ett hinder för Biden-administrationen är att leveransen endast gäller för vapenutrustning som finns i amerikanska lager. Hur snabbt stödet kan nå Ukraina beror alltså på hur snabbt nya vapen kan tillverkas, enligt Politico. – Vi har skickat allt som man kunnat producera varje månad, men det går inte att skicka vapen innan de är tillverkade, säger Mark Cancian, tidigare budgetadministratör för Pentagons materielbudget. Kan knyta fast pengar i kontrakt Under sina sista månader som president har Joe Biden jobbat för att ”Trumpsäkra” viktiga lagar och cementera utrikespolitiken, rapporterar CNN. Alltså att se till att lagar och åtgärder som Biden-administrationen genomfört inte rivs upp under Donald Trumps presidentskap. Sajten skriver att oavsett hur Joe Biden agerar kommer Donald Trump att kunna upphäva de flesta av hans tidigare beslut, men att det finns en del åtgärder som han kan vidta för att säkra sitt arv i Vita huset. Ett alternativ för Biden-administrationen att säkra stödet till Ukraina är enligt sajten att knyta fast pengar i kontrakt mellan Ukraina och amerikanska vapentillverkare. Uppmaningen: Dela ut stödet snabbt När Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj besökte Washington i september uppmanade Joe Biden Pentagon att dela ut det som återstår av det militära biståndet till Ukraina innan hans mandatperiod tar slut. Under torsdagen sade Heorhij Tykhyj, talesperson för ukrainska UD, att han välkomnar Bidens försök att ”använda de kvarvarande pengarna så snabbt som möjligt”, rapporterar DN. Han menar också att man inte planerar för ett scenario där USA skulle minska bidragen till Ukraina. – Det är inte vad som kommer hända, även om ett sådant scenario skulle bli verklighet, säger han.

Ukraina förlorar långsamt men stadigt territorium i landets östra delar, samtidigt pressas de ukrainska styrkorna inuti Ryssland tillbaka.  Enligt Pentagons beräkningar har Ukraina bara soldater för att klara mellan sex och tolv månader till av krig i den här omfattningen.  Nu bubblar det en oro i Kiev och i Washington över att utmaningarna för Ukraina att vända krigsutvecklingen är för stora, rapporterar New York Times.

Samtalen mellan Musk och Putin, som varit igång sedan slutet av 2022, ska ha handlat om både personliga ämnen, affärer och geopolitiska spänningar, skriver The Wall Street Journal. Att miljardären och den ryska presidenten har samtalat flera gånger är något som flera före detta och nuvarande amerikanska, ryska och europeiska tjänstemän uppger för tidningen. Elon Musk är grundare av SpaceX som driver tjänsten Starlink. Företaget är Nasas och Pentagons primära raketuppskjutare. Det gör att Musk har viss tillgång till hemligstämplad information, och har starka band till amerikanska militären. Enligt två av källorna ska Putin ha bett Musk att inte aktivera sin Starlink-satellitinternettjänst över Taiwan, vilket var en tjänst till Kinas ledare Xi Jinping. Kreml: Har bara hänt en gång Elon Musk har inte kommenterat uppgifterna. Dmitry Peskov, talesperson för Kreml, bekräftar inte att det har skett några regelbundna samtal med Musk, men säger att ett samtal ägt rum en gång och då över telefon. Då ska Musk och Putin ha diskuterat ”rymden och nuvarande och framtida teknik”. Elon Musk sa i oktober 2022 att han haft ett samtal med Putin en gång i april 2021, ett samtal som ska ha handlat om rymden. ”De älskar det inte” Enligt källorna är samtalen mellan ryska presidenten och miljardären en väl bevarad hemlighet i den amerikanska regeringen. Flera som tidningen har pratat med visste inte om kontakten. En person som tidningen pratar med menar att det uppstår ett dilemma eftersom man förlitar sig på Musks rymdraketer. Samtidigt finns inga larm om säkerhetsintrång. – De älskar det inte, säger personen om var regeringen anser om kontakterna mellan Musk och Putin.

Uttalandet gjordes online på fredagen av Mustafa Hamid, som är svärfar till Saif al-Adel som allmänt anses leda nätverket, uppger den amerikanska underrättelsegruppen Site som övervakar extremism på nätet. Hamid anser att uppmärksamheten som ges till att få hem den israeliska gisslan – både döda och levande – överskuggar frågan om de palestinska fångar som sitter i israeliska fängelser. Vidare hyllar han Hamasledaren Yahya Sinwar, som dödades i en israelisk attack i onsdags. ”Ingen bryr sig om de palestinska fångarna, varken medier, förhandlingar eller demonstrationer”, lyder en del av uttalandet. Över 100 israeliska gisslan är kvar i fångenskap i Gaza sedan Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober i fjol. Det är dock oklart hur många av gisslan som fortfarande är vid liv. Terrorstämplade Hamas uppgav på fredagen att gruppen inte kommer att släppa gisslan förrän kriget har avslutats. al-Qaida hålls ansvarigt för en rad dödliga terrorattentat, bland annat attackerna mot World Trade Center och Pentagon i USA den 11 september 2001.

INSÄNDARE. Sveriges totala kapitulation under Pentagon och Nato är inte bara skamlig och oklok. Två av årets Nobelpris påminner om Sveriges livsfarliga väg, skriver den tidigare FN-ambassadören och före detta S-ministern Pierre Schori.