Pentagon

Uttalandet gjordes online på fredagen av Mustafa Hamid, som är svärfar till Saif al-Adel som allmänt anses leda nätverket, uppger den amerikanska underrättelsegruppen Site som övervakar extremism på nätet. Hamid anser att uppmärksamheten som ges till att få hem den israeliska gisslan – både döda och levande – överskuggar frågan om de palestinska fångar som sitter i israeliska fängelser. Vidare hyllar han Hamasledaren Yahya Sinwar, som dödades i en israelisk attack i onsdags. ”Ingen bryr sig om de palestinska fångarna, varken medier, förhandlingar eller demonstrationer”, lyder en del av uttalandet. Över 100 israeliska gisslan är kvar i fångenskap i Gaza sedan Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober i fjol. Det är dock oklart hur många av gisslan som fortfarande är vid liv. Terrorstämplade Hamas uppgav på fredagen att gruppen inte kommer att släppa gisslan förrän kriget har avslutats. al-Qaida hålls ansvarigt för en rad dödliga terrorattentat, bland annat attackerna mot World Trade Center och Pentagon i USA den 11 september 2001.

INSÄNDARE. Sveriges totala kapitulation under Pentagon och Nato är inte bara skamlig och oklok. Två av årets Nobelpris påminner om Sveriges livsfarliga väg, skriver den tidigare FN-ambassadören och före detta S-ministern Pierre Schori.

Vid 19.30 drog flyglarmen i gång i hela Israel. Kort därefter syntes luftvärnsrobotar över Israels luftrum. IDF uppger att omkring 200 robotar avfyrades, framför allt mot mål i eller i närheten av Tel Aviv. Från Irans sida säger man sig ha skickat ett tiotal som hämnd på bland annat Hizbollahledaren Hassan Nasrallahs död. – Vi ser mycket allvarligt på Irans attacker mot Israel. Vi fördömer dessa och uppmanar nu tillsammans med EU och stora delar av samfundet till deskalering i området, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M). USA och Israel i ”intensiva samtal” Hon betonar vikten av att få till en vapenvila. – Vi stöttar helhjärtat de ansträngningar som görs i bland annat USA och Frankrike. Från Pentagon pågår nu ”intensiva samtal” med Israel. – Man gör en bedömning av attackens effekter men diskuterar också vad effekten blev, säger TV4:s Tomas Kvarnkullen, korrespondent USA. . ”Måste ompröva sin inställning” USA har tidigare tryckt på en diplomatisk lösning för att undvika eskalering. – Nu har det skett och det innebär såklart att USA måste ompröva sin inställning, säger Tomas Kvarnkullen.

Den israeliska militären har korsat gränsen och gått in med markstyrkor i södra Libanon. Det rör sig om "begränsade, lokala och riktade markräder" mot Hizbollah och infrastruktur, meddelade IDF i ett uttalande på X natten till tisdagen. Markstyrkorna får understöd av det israeliska flygvapnet samt artilleri. – Under hela natten har Israel bombat flera samhällen längs gränsen. Folk befarar att Israel kommer utvidga sina attacker och även sin invasion och räder mot Libanon, säger utrikesreporter Kassem Hamadé på plats i Beirut i Libanon. – Men man befarar att det bara är början på något större som Israel har planerat för, fortsätter han. Har förberett sig i månader Enligt IDF arbetar man enligt en ”metodisk plan som fastställts av generalstaben och norra kommandot” som de har tränat och förberett sig för under de senaste månaderna. ”Dessa operationer godkändes och genomfördes i enlighet med beslut från den politiska nivån. Operation "Northern Arrows" kommer att fortsätta enligt lägesbedömningen och parallellt med strider i Gaza och på andra arenor”, skriver IDF i uttalandet på X. Än finns inga uttalanden huruvida en mer omfattande markoffensiv är på gång. – Från Hizbollahs håll har det varit helt tyst sedan Israel genomförde räder på Libanesiskt territorium. Dock så tolkas det här i Beirut som att Hizbollah tror att det är en krigslist från Israels sida för att vilseleda Hizbollah och att själva målet egentligen är djupt in på libanesiskt territorium, säger utrikesreporter Kassem Hamadé på plats i Beirut i Libanon. USA: Nödvändigt USA:s försvarsminister Lloyd Austin har med anledning av situationen talat med sin israeliske motsvarighet Yoav Gallant. "De enades om nödvändigheten av att demontera attackinfrastruktur längs gränsen för att säkerställa att libanesiska Hizbollah inte kan genomföra attacker likt den 7 oktober mot Israels samhällen i norr", heter det i ett uttalande från Pentagon. Austin och Gallant diskuterade också "de allvarliga konsekvenserna för Iran om Iran väljer att inleda en direkt militär attack mot Israel", enligt uttalandet. Nya attacker mot Beirut Samtidigt fortsätter attackerna mot Libanons huvudstad Beirut. Under natten hördes flyganfallen över stora delar av den libanesiska huvudstaden och rök steg från dess södra förorter. IDF uppgav under natten att tio projektiler avfyrade från Libanon korsat gränsen, varav flera sköts ned och andra slog ned i öppna områden. Även en drönare har skjutits ned över Medelhavet. Den senaste veckan har Israel genomfört intensiva bombräder mot framförallt Beiruts tätbefolkade södra delar, där Hizbollahledaren Hassan Nasrallah dödades i fredags. Även Libanons östra och södra delar har attackerats. Under måndagen dödades 95 personer i israeliska attacker i landet, enligt Libanons hälsodepartement.

Tidigare i år sjönk en nybyggd kinesisk atomubåt i Wuhans hamn. Händelsen ska ha inträffat antingen i maj eller juni.

Att ubåten sjönk har inte varit känt förrän nu eftersom Kina försökt hemlighålla incidenten, uppger källor till Wall Street Journal. På satellitbilder kunde man se flytande kranar anlända till platsen för att försöka rädda ubåten, och enligt experter kan det inte uteslutas att det funnits radioaktivt material ombord. Bakslag för Kina ”Det är inte förvånande att man försökte dölja att deras nya förstklassiga kärnkraftsdrivna attackubåt sjönk vid bryggan”, säger anonym amerikansk myndighetskälla. Man beskriver incidenten som ett bakslag för Kina som försöker modernisera sin flotta. Kinas marinstyrka driver tolv kärnkraftsdrivna ubåtar och 48 dieseldrivna ubåtar, enligt Pentagons uträkning från 2022. Kinas ambassad i USA vill inte kommentera uppgifterna.

Även för Ukraina nödvändig ammunition ingår i paketet, liksom minskydd och pansarförstärkt materiel. Enligt tjänstemannen ska krigsmateriel tas från försvarshögkvarteret Pentagons lager för att skynda på leveransen. Det officiella beskedet väntas komma under den pågående allmänna debatten i FN:s generalförsamling, där den ryska invasionen av Ukraina är ett huvudämne. Många stats- och regeringschefer befinner sig i New York och FN:s högkvarter under generalförsamlingens debatt. En av dem är Volodymyr Zelenskyj som ska hålla tal i generalförsamlingen samt träffa president Joe Biden och vicepresident Kamala Harris i Washington DC.

Ett nytt amerikansk militärt stödpaket ska till Ukraina, uppger Voice of America. Paketet, som är 3,8 miljarder kronor stort, innehåller bland annat klusterbomber och ammunition. Ammunitionen ska tas direkt från Pentagons lager – allt för att snabba på leveransen.

Över 300 attacker mot Hizbollahmål i Libanon har rapporterats under måndagen. Minst 274 har dödats. Dödssiffran är den högsta i landet sedan kriget i Gaza bröt ut för snart ett år sedan och över 1 000 har skadats. Enligt överstelöjtnant Anders Ekholm innebär det en ny fas i konflikten mellan den Iranstödda milisgruppen och Israel. Bland annat har Hizbollah för första gången sedan oktober avfyrat en långdistansrobot med förmodat nedslag strax öster om Tel Aviv. – Det är oerhört allvarligt och förmodligen innebär det kanske inte bara ett steg upp på eskalationstrappan eller spiralen som vi brukar prata om när något kan gå utom kontroll, säger Anders Ekholm. USA skickar trupper till Mellanöstern Attacken väntas mötas av ett ännu större svar från Israel. Militären, IDF, meddelade vid 18-tiden att man genomfört en ”riktad attack” mot Beirut. – Jag tror att vi kommer se en fortsatt utveckling som vi ser nu. Ett slags utbyte mellan de här parterna. En mycket märklig kommunikation, där risken att man missförstår varandras intentioner är mycket stor, säger Anders Ekholm. USA har skickat ytterligare trupper till Mellanöstern, rapporterar AP. I nuläget befinner sig 40 000 amerikanska soldater i regionen, men Pentagons pressekreterare generalmajor Pat Ryder vill inte ge några detaljer om hur många fler de nu skickat. Syftet bakom attackerna är enligt Anders Ekholm att slå ut försvarsverk, bland annat avfyrningsramper för robotar. – Det man framför allt är orolig för är de långdistansvapen. Man förfogar över en ansenlig mängd där man i princip kan nå hela Israel. FN-chefens varning: ”Kan bli nya Gaza” FN:s generalsekreterare António Guterres varnade under söndagen för att Libanon kan bli ett ”nytt Gaza”. Men Anders Ekholm tror att varken Israel eller Hizbollah är intresserad av ett fullskaligt krig. – Skillnaden här är att har Israel, ytterst regeringen tillsammans med IDF, beslutat om en målsättning som innebär att målet är nått när de 60 000 till 80 000 israeliska människorna som inte kan bo längs gränsen mot Libanon kan flytta hem. Det innebär för mig att det inte behövs någon markoperation. – På det sättet menar jag att man inte har kört fast på samma sätt som i Gaza, där man  kanske lite i affekt meddelade att ”vi ska förgöra Hamas”. ”Slåss nog gärna till sista Hizbollah-medlem” Trots Irans stöd för Hizbollah tror Anders Ekholm inte att Iran kommer att aktivt gå in i konflikten. – Iran slåss nog gärna till sista Hizbollah-medlem, men jag tror inte att man är sugen på att gå in själv. Min gissning är att man då hamnar i öppet krig mot USA och då tror jag att regimen sitter illa till i Iran.

Efter dödandet av Hamas högste ledare Ismail Haniya, väcktes hot om vedergällning. Mossad, den israeliska säkerhetstjänsten, skrev i torsdags på X att hämnden kommer inom 72 timmar. Medan uppgifter från västerländska underrättelsekällor för Sky News Arabia, pekar ut 12 augusti, som sker i samband med den judiska högtiden tisha beav. – Någon typ av vedergällning kommer ske, det är alldeles tydligt. Hur den ser ut och när det vet vi inte än, säger Rolf Porseryd. Israel överlägset Experter talar om det allvarligaste läget sedan Hamas attack mot Israel i höstas – trots att varken Israel eller Hizbollah egentligen tros vilja ha en fullskalig militär konflikt. – Det är bara Hamas och den yttersta högern i Israel som vill ha ett storkrig, säger Rolf Porseryd. Många befarar att det i värsta fall kan leda till ett regionalt storkrig. Men sannolikheten är liten, även om det inte går att utesluta det, menar Rolf Porseryd. – Israel är militärt överlägset alla parter i Mellanöstern med bland annat kärnvapen. Och blir det en långvarig konflikt har de ett dessutom ett robust stöd från USA, säger han. USA förstärker militärt Samtidigt förstärker USA militärt i Mellanöstern för att skydda amerikansk personal och försvara Israel från möjliga angrepp, det uppger det amerikanska försvarshögkvarterets pressekreterare Sabrina Singh för Pentagon. Jagare och kryssare med förmåga att skjuta ned ballistiska robotar till regionen har kallats in– och stridsplan för att kunna distribuera landbaserat luftförsvar. "USA är fortsatt intensivt fokuserat på att minska spänningarna i regionen och driver på för en vapenvila som en del av ett gisslanavtal för att föra hem gisslan och avsluta kriget i Gaza", säger Singh i uttalandet.

Khalid Sheikh Mohammed och två medbrottslingar, Walid Bin Attash och Mustafa al-Hawsawi, väntas erkänna vid militärkommissionen på basen Guantanamo Bay så snart som nästa vecka. Tjänstemän vid försvarshögkvarteret Pentagon är förtegna om överenskommelsen. Men enligt The New York Times, som citerar anonyma tjänstemän vid Pentagon, inkluderar villkoren att de anklagade männen slipper risken för dödsstraff och i stället döms till livstids fängelse. Det bekräftas av brev från USA:s regering som skickats till närstående till några av offren. De tre männen greps 2003 och hålls frihetsberövade på Guantanamo Bay. Den utdragna rättsprocessen har påverkats av frågan om huruvida den tortyr de utsatts för i CIA:s häkte har påverkat bevisningen. USA:s överenskommelse med männen kommer över 16 år efter att åtalsprocessen för al-Qaidas terrorattacker inleddes – och mer än 20 år efter att terrorister tog över trafikflygplan och kraschade in dem i World Trade Center i New York och i Pentagon. Nästan 3 000 personer dog i attackerna. Ett fjärde plan kapades och styrdes mot Washington, men det kraschade i Pennsylvania efter att besättningen och passagerare försökt storma cockpiten. Attacken utlöste vad USA:s dåvarande president George W Bush kallade sitt "krig mot terrorism", vilket ledde till USA:s militära invasioner av Afghanistan och Irak och många år av amerikanska operationer på andra håll i Mellanöstern.