Dröminhoppet: Hjälte på två minuter

Migrationsfrågan är på nytt het i Europa. Polen ansluter sig till Finland och stoppar asylsökande vid gränsen. Ungerns Viktor Orbán hotar att bussa migranter till Bryssel. – Ungern spelar just nu en mycket destruktiv roll, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

Nästan ett år efter att den nationalkonservativa regeringen röstades bort i Polen har fortfarande inga lättnader skett i abortfrågan. Det är en avgörande strid i vårt grannland – och det finns likheter med den svenska reproduktionsdebatten.

Putin är tydlig: Ryssland är i krig med väst. Invasionen av Ukraina och skarpa ord om forna Sovjet har lett till en militär upprustning i grannländerna som saknar motstycke i modern tid. Enklaven Kaliningrad, där ryska Östersjöflottan har sin bas, ses som Rysslands utpost mot väst – och grannländerna förstärker nu gränserna bäst de kan. Litauen har befäst ytterligare en bro över floden Nemunas på rutten mot den ryska enklaven, skriver landets försvarsdepartement på X på onsdagen – och det är bara den senaste i raden. En enorm försvarsanläggning Sedan juli har flera broar förstärks med pansarvärnshinder, diken har grävts, barriärer byggts och minfält har lagts vid gränsen till Kaliningrad, som bara finns i rysk ägo för ett ändamål. – Det är en försvarsanläggning. Det är allting ifrån kärnvapenbunkrar till markförband. Och det måste finnas ordentliga förberedelser för att ta hand om Kaliningrad militärt och för att se till att Ryssland inte kan göra något därifrån i händelse av ett krig, säger Joakim Paasikivi, militärexpert. Paasikivi förklarar att Litauen, och övriga Baltländer, nu går från en strategi med så kallade ”snubbeltrådsförband” till att skapa en reell militär förmåga att försvara länderna direkt vid gränsen. Polen bygger ”Eastern shield” Samtidigt rustar Polen – som också gränsar mot enklaven – i ännu större utsträckning än Litauen. I slutet av 2024 påbörjas bygget av försvarslinjen ”Eastern shield” och totalt ska Polen lägga 4,2 procent av sitt BNP på försvaret. Enligt Paasikivi handlar det om ”klassiska försvarslinjer”. – Det är av den typ man hade under den kallaste delen av kalla kriget med olika typer av hinder och varningssystem. Det här blir inte bara ett militärt försvar, utan också en möjlighet att hantera allt från cyberangrepp till en militariserat flyktingvåg, sabotage och i värsta fall militära angrepp. Det är en glidande skala, säger han. – Polen tar det här på störst allvar av alla. De köper i princip allt som är möjligt att köpa, från USA och Sydkorea främst. Det är stora satsningar på den polska försvaret. De har ingen lust att förlora igen. Realistiska ryska hot I östra Europa är det tydligt att ett krig pågår – och hotet från Ryssland är ständigt närvarande. Joakim Paasikivi vill inte kalla det man känner för ”skräck”, utan för ”realism”. – Det är en hög grad realism när man har en kärnvapenmakt som granne, som har anfallit en annan granne, och som dessutom i tv-propaganda nästan dagligen talar om att man måste slå de lömska polackerna och att balterna inte ska tro att de finns, säger han och fortsätter: – Det är ett reellt hot men just nu är förmågan på den ryska sidan inte tillräcklig för att göra någonting av det här hotet. Den militära upprustningen sker från en extremt låg nivå. Ambitionerna är stora – att Europa ska ta hand om sitt eget försvar och inte förlita sig på USA – och det kan också innebära ett problem, förklarar militärexperten. – Det har stora säkerhetspolitiska konsekvenser om man misslyckas. Kanske får vi betala dem i blod men också att det försämrar förhållandet till USA om vi sjabblar bort det här, säger Joakim Paasikivi.

Tomahawk-robotarna ses som en nödvändig pusselbit i det europeiska försvaret, sa Biden och Scholz, som fick medhåll av experter och andra Natoledare. Men i Tyskland har stationeringen lett till en het debatt, med både vänster- och högerpopulister som starka motståndare. – De kan bära kärnvapen och kan utrustas med kärnstridsspetsar. Tyskland kan bli måltavla nummer ett, säger Christa Hutter till TV4:s utsända vid en fredsdemonstration i Berlin. Räckvidd på 250 mil Robotarna utvecklades på 70-talet och har använts flitigt sedan dess, bland annat mot terrororganisationen Islamiska staten och nu senast mot Huthi-rebellerna i Jemen. Men systemet som ska hamna i sydvästra Tyskland om lite över ett år är helt nytt – istället för att avfyras från stridsfartyg och ubåtar är det ett markbaserat system med en räckvidd på runt 250 mil. Tanken är att om Ryssland anfaller ett Natoland kan man snabbt slå ut militära mål långt bakom frontlinjen, som logistikbaser och kommandocentraler, berättar säkerhetsanalytikern Thomas Wiegold för TV4:s utsända i Berlin. Och det finns en stor fördel med det markbaserade systemet; vid behov kan det packas in i flygplan och snabbt stationeras i ett annat Natoland. – Teoretiskt sett också i Sverige eller Finland, men mer troligt i Polen eller Baltikum, säger Wiegold. Nato: ”Ryssland bröt avtal först” Trots protester håller den tyska regeringen fast vid stationeringen. En anledning: Ryssland har antagligen börjat stationera liknande system nära Natos gräns. Situationen är helt annan än 1987, när USA och Sovjetunionen kom överens om att förbjuda kärnvapenredo markbaserade robotar på europeisk mark i INF-avtalet. Sedan 2019 finns det inget avtal längre, och sedan den ryska storskaliga invasionen av Ukraina finns det heller inget förtroende. En ny tid av upprustning är här.

Aleksej Sidorov är prodekan vid institutionen för internationell politik på Moskvas statliga universitet, och har gjort fler antivästliga uttalanden tidigare. Han har bland annat uttalat sitt stöd för Donald Trump som president med motiveringen att han erbjuder ”en tydlig väg för ett inbördeskrig i USA”. Det var i samband med ett framträdande i rysk statlig tv i slutet av september som Sidorov uttalade sitt hot mot Polen. – Vi bör med tydlighet låta våra kamrater i Polen veta att vi ser Belarus som en angelägenhet för vår egna säkerhet. Om de gör något – vi beklagar – så kan Polen upphöra att existera, säger Sidorov. Hotar med tredje världskrig Aleksej Sidorovs hot kommer efter att Belarus president Aleksandr Lukasjenko nyligen varnat för att man kommer använda kärnvapen om Belarus eller Ryssland invaderas av Nato. Lukasjenko varnade även för att en attack mot Belarus kommer leda till ett tredje världskrig, – Väst vill inte ha det här. Det är inte redo för det. Vi är tydliga: statsgränsen är den röda linjen. Om ni korsar den kommer vi svara omedelbart, säger Lukasjenko. Belarus har inga egna kärnvapen, men har haft ryska taktiska stridsspetsar på sitt territorium sedan förra året. Spänningarna ökar Tonen mellan Ryssland och Polen har skärpts efter att ryska drönare kränkt polskt luftrum, och sedan en månad tillbaka har den polska militären övat allt mer på ett scenario med en rysk invasion. Polens utrikesminister Radosław Sikorski har tidigare uttalat sig om hotet från Ryssland. – Polen 'skulle inte bli förvånade alls' om Ryssland attackerar, men i slutändan kommer de misslyckas eftersom de är mycket svagare än Väst, sa Sikorski i en intervju med den tyska tidningen Bild i april. Varken Sikorski eller några andra polska myndigheter har ännu kommenterat hotet från Aleksej Sidorov. Newsweek har sökt polska och ryska myndigheter för en kommentar.

Polen har varit en av Ukrainas viktigaste stöttepelare i försvaret mot Rysslands anfallskrig. Men på sistone har relationerna mellan Kiev och Warszawa försämrats. När Volodymyr Zelenskyj mötte den polske utrikesministern Radoslaw Sikorski i Kiev ska stämningen enligt vittnen ha varit irriterad.

Journalister från de estniska mediehuset Delfi, Papertrail Media, ZDF och Der Standard och den internationella journalistorganisationen OCCRP har gått undercover för att avslöja hur personer med pro-ryska åsikter rekryteras för att sabotera och mörda i Nato-länder. Med den påhittade identiteten ”Valeri Ivanov”, 26, i Tallinn, kontaktade de boten ”Privet Bot”, som de hade fått nys om via en reklam på en av de största pro-ryska Telegramkanalerna. Utöver Telegram har reklamen för boten har även delats på Facebook, VKontakte, och gaming-plattformen Steam. ”Ivanov” välkomnades av boten med ett meddelande som löd: ”Välkommen, min vän! Om du läser det här meddelandet har vi mycket gemensamt. Vi vill vara användbara för vårt land och våra folk. Tillsammans kan vi stå upp mot de politiker som manipulerar oss.” Han sa att han var intresserad av att tjäna pengar – och snart byttes boten ut till en riktig person, en rekryterare. ”Ivanov” fick skicka över en bild på sina id-handlingar, sedan blev han förhörd och fick berätta om sin påhittade militära bakgrund. 100 000 per uppdrag ”Ivanov” fick veta att han kunde få 100 000 kronor per uppdrag, som skulle överföras i kryptovaluta, och fick bekräfta att han förstod allvaret i de aktiviteterna som han skulle utföra. ”Har du någonsin dödat? Begått några brott?”, skrev personen. Han fick sedan frågan om vilka brott han skulle kunna tänka sig: Att bränna ett ukrainskt militärfordon, bränna en lastbil med militär utrustning eller att döda en fascist på baltiskt territorium? Rekryteraren skriver att det allra bästa är att förstöra Nato-utrustning. Personen skriver också att det finns ”många bögar i Estland och Baltikum som har skändat ryska soldaters gravar” och att priset per skalle är 100 000. ”Ivanov” får till slut i uppdrag att öva genom att tillverka en molotovcoctail och filma när han kastar den i skogen. Sabotagen ökar Enligt Indrek Kannik, direktören för Estlands internationella centrum för försvar och säkerhet, har sabotagen i Europa ökat kraftigt de senaste två åren. Flera personer i Estland, Polen och andra länder har gripits för sabotage de senaste åren. Flera rekryterade via Telegram. – Det här är terrorism i sin renaste form. Just den här boten har dock inte kopplats till något specifikt åtal.

När Agnieszka Hollands film ”Green border” skulle ha premiär i Polen förra året fick hon sådana dödshot att hon tvingades ha livvakter. – Jag insåg att reaktionerna mot filmen skulle bli kraftiga, men jag hade inte väntat mig så personliga attacker – eller att presidenten offentligt skulle gå till anfall mot mig, säger Holland till TT.

Vattenmassorna från ovädret Boris fortsätter att sprida kaos i centrala Europa. I Polen uppmanas en hel stad med 44 000 invånare att evakuera, och även i Österrike utryms ett antal orter när flodnivåerna stiger och stiger.

I nordöstra Tjeckien, nära gränsen mot Polen, har två stora floder svämmat över och lämnat enorma områden totalförstörda av vattenmassorna. – Det är hemskt, det gick ända upp till slottsträdgården, det är en katastrof. Alla trottoaren är förstörda, allt har rasat här, allt är förstört runt affären. Allt är förstört, det är en mardröm. Det kommer ta evigheter att ställa allt till rätta, säger 76-åriga Eliska Cokreska. Vattnet har börjat sjunka undan och röjningsarbetet har påbörjats på flera håll men det kommer att ta tid. – Det var två meter vatten som flödade genom gatorna, en strömvirvel underminerade huset, vi vet inte hur det kommer sluta, om det måste rivas eller inte. Det är många förstörda bilar som flyter längs gatan. Det är hemskt, det krävs mycket arbete, säger Zdenek Kuzilek. ”Ser ut som efter en apokalyps” Skyfallen och översvämningarna som drabbat främst Tjeckien, Polen, Österrike och Rumänien, har lett till enorm förödelse och flera dödsfall. Dammar har brustit, elektricitet slagits ut och hela städer har lagts under vatten. – Stadens förluster är omöjliga att föreställa sig. Alla broar är trasiga och asfalten lossnar. Staden har inte tillräckligt med pengar för att göra reparationer. Staden ser ut som efter en apokalyps. Jag skulle kalla det en spökstad, säger 16-årige Szymon Krzysztan. TV4 Nyheterna på plats TV4 Nyheterna är på plats i översvämningsdrabbade i Polen. – Det är blött, väldigt, väldigt blött. Samtidigt som det är svårt att få en överblick då det drabbade området är så oerhört stort. För en liten stund sedan så tjöt evakueringslarmet i Nysa, en stad där 40 000 människor bor ungefär som nu uppmanas att lämna. Det understryker hur allvarlig den här situationen är, säger reporter Filip Jacobson. Människor som TV4 Nyheterna pratar med menar att det de allra mest vill ha är information vad som pågår. – Under hela dagen har vi hört helikoptrar ovanför oss med människor som blivit fast på grund av vattenmassorna, säger Filip Jacobson.