Ecuador föll i Copa América-premiären efter utvisning

Klasskillnad när Ecuador tar sig ett steg närmare VM! Underskattat Belgien förtjänar mer respekt av svenska folket! Här är expertens guide inför torsdagens omgång av Topptipset.  ANNONS: Lämna in expertens systemförslag (länk till Svenska Spel)

Världens lunga – Amazonas regnskogar – brinner. En ovanligt långdragen torka, förvärrad av väderfenomenet El nino, gör bränderna svåra att bekämpa, i såväl Brasilien, Peru, Ecuador, Colombia som Bolivia. I Brasilien ligger brandröken tung också i flera storstäder. Många av bränderna har startats av bönder, för att bereda marken. Det traditionella svedjebruket har tillfälligt förbjudits helt i landet, på grund av torkan, men myndigheternas beslut efterföljs inte. – Om den nuvarande utvecklingen inte bryts kommer våtmarken Pantanal, Amazonas och därmed hela Brasilien vara hotade, säger Flavio Dino, domare i Brasiliens högsta domstol. Värre än 2019 Brasiliens vänsterregering har lovat krafttag för att skydda Amazonas. Avverkningen av regnskog, såväl den legala som den illegala, ökade dramatiskt under Jair Bolsonaros tid vid makten. Men torkan, som pågått i över ett år, hotar nu alla reformer för att rädda regnskogen. Enligt satellitövervakning har 61.572 bränder registrerats under början av september, jämfört med drygt 46.000 under hela månaden förra året. Vattnet sjunker Brandbekämpningen försvåras av att floderna torkar ut. Såväl i Amazonfloden och dess biflöden, som i det vidsträckta våtmarksområdet Pantanal, har vattnet sjunkit dramatiskt dom senaste månaderna. Det oroar lokalbefolkningen. – Vattnet betyder allt för oss, det är en del av vårt dagliga liv och en transportväg för alla som bor här, utan vatten är vi ingenting, säger Fransisco Alvaro, som bor i Tefe Lake. Hans hus brukar flyta, men nu har vattnet sjunkit undan och hela timmerkonstruktionen är blottlagd. Det har han aldrig tidigare varit med om. Klimatet förändras Längre norrut, i Leticia i Colombia, har Amazonfloden sjunkit tio meter. Klimatförändringarna förstärker dom problem som avskogningen skapat, menar biologen Santiago Duque, forskare på Colombias nationella universitet.

– Förändringen av Amazonfloden går allt snabbare, vi håller på att förstöra den. Den största och rikligast strömmande floden på jorden kommer aldrig att bli sig lik igen, säger han.

Messi var tillbaka efter skadan – men missade en straff under matchens sista dramatiska minuter. Trots det vann Argentina mot Ecuador, och tog sig vidare till semifinal i Sydamerikanska mästerskapen i fotboll i USA.

Ett jättebråk har brutit ut mellan Mexiko och Ecuador, och Mexiko bryter nu de diplomatiska relationerna med det latinamerikanska landet, enligt president Andrés Manuel López Obrador. Det var sent på fredagen som polis tog sig in på Mexikos ambassad i den ecuadorianska huvudstaden Quito. Där grep de Ecuadors tidigare vicepresident Jorge Glas. – Det här är inte möjligt! Det är helt galet, säger Roberto Conseco, chef för det mexikanska konsulatet, efter gripandet till lokala medier. – Ja. Jag är väldigt orolig. De kan döda honom, fortsätter han. Mexikos president rasar Mexikos president, López Obrador rasar efter gripandet. "Ett uppenbart brott mot internationell rätt och Mexikos suveränitet", skriver López Obrador på X och uppger att han beordrat att de diplomatiska förbindelserna med Mexiko omedelbart ska upphöra. Jorge Glas var vicepresident i Ecuador 2013-2017, men tvingades lämna sin post efter att ha dömts till flera års fängelse för korruption. Glas blev villkorligt frigiven i fjol och flydde då in på Mexikos ambassad där han ansökte om politisk asyl.

Polis i Ecuador har brutit sig in i Mexikos ambassad i huvudstaden Quito och gripit en tidigare ecuadoriansk vicepresident. Den mexikanska presidenten Andrés Manuel López Obrador är rasande över beskedet och har nu beordrat att de diplomatiska förbindelserna mellan länderna omedelbart upphör.

Svensken friades för mer än ett år sedan från anklagelserna om dataintrång, men domen överklagades. En domstol har nu rivit upp den friande domen, uppger hans svenska presstalesperson för TT. Ola Binis juridiska ombud i Sverige, Thomas Bodström, säger till TT strax efter det att domen meddelats att den svenska regeringen nu måste agera. – Jag anser att det är en politiskt motiverad dom. Regeringen kan inte sitta med armarna i kors. De måste agera nu. Orolig för Binis liv Bini själv uppger att han inte riktigt vet hur regeringen jobbar för att bistå honom. – Det är möjligt att de gör jättemycket, men det är ingenting som vi har sett någon effektivt av, säger Ola Bini till TV4 Nyheterna. Thomas Bodström säger att det handlar om att hjälpa en svensk medborgare som blivit väldigt illa behandlad av ett annat lands rättssystem. Bodström är också orolig för sin klients liv och hälsa. – Om fängelsestraffet skulle verkställas undrar jag om han skulle överleva, säger Bodström. Ola Binis advokater i Ecuador undersöker nu möjligheten att överklaga domen. Greps 2019 Datasäkerhetsexperten Ola Bini greps på flygplatsen i huvudstaden Quito i april 2019, samma dag som Wikileaksgrundaren Julian Assange greps i London. Svensken, som är bekant med Assange, anklagades mot sitt nekande för dataintrång och för att ingå i en "spioncentral" under ledning av Assange. Någon närmare bevisning har fortfarande inte presenterats. Bini släpptes efter en tid i häkte men förbjöds att lämna landet. Han fick sina tillgångar frysta och tvingades anmäla sig hos åklagarmyndigheten varje vecka. Den 31 januari i fjol, efter nästan fyra år, friades han – men domen överklagades. När TV4 Nyheterna frågar Bini vad han själv tror ligger bakom det som hänt är han inte helt säker. – Jag har funderat många år på den frågan. Jag fattar inte varför de spenderar så mycket resurser och frågar efter mig. Efter fem år gör de fortfarande enormt korrupta saker för att vinna. Det är vansinnigt och jag förstår det inte.

En domstol i Ecuador har upphävt den friande domen mot den svenske programmeraren Ola Bini och dömer honom till ett års fängelse. Ola Binis juridiska ombud i Sverige, Thomas Bodström, kräver nu att den svenska regeringen agerar.

Sedan svensken Ola Bini greps 2019 i Ecuador, anklagad för dataintrång i det statliga ecuadorianska telekombolaget CNT:s datasystem, har han levt i ett rättsligt limbo med utdragna rättegångsprocesser och frusna bankkonton. Svensken friades för mer än ett år sedan från anklagelserna om dataintrång, men domen överklagades. Restriktionerna mot Ola Bini kvarstår och han är förbjuden att lämna landet. Rättegången mot den svenske programmeraren Ola Bini i Ecuador avslutades på tisdagen och det fanns starka indikationer om att domen skulle komma under torsdagen. Men så blev det inte. I Nyhetsmorgon berättar Thomas Bodström, advokat och juridiskt ombud för Ola Bini, om väntan på besked. – Han får hanka sig fram. Det har gått fem år av hans liv. Han har väldigt engagerade föräldrar som åker dit. Det är en mardröm. De har fått besöka honom när han satt i fängelse. Men den här väntan och att rättegångarna gång på gång skjuts upp, det är också en form av tortyr i förlängningen. ”En het potatis man inte vill ta i” Thomas Bodström är kritisk till hur regeringen och Utrikesdepartementet har hanterat fallet. – Det behövs starkare påtryckningar. Det är inte okej att regeringen (i Ecuador) talar om för domstolarna hur de ska döma. Vi har inte hört Tobias Billström (M), Eller någon annan från UD, säga ett ord om det här. Inte heller den tidigare regeringen. De kan kalla upp ambassadören och fråga vad som händer. Vi har en svensk medborgare som är anklagad för saker som är fel. Hela processen har varit rättsvidrig. Bodström tror att det är Ola Binis bekantskap med Julian Assange som gör att politiker vill hålla avstånd. – Det blir känsligt på grund av att det är Assange. Sverige har en egen historia med de anklagelser som är mot honom. Det är en het potatis man inte vill ta i. Men det är inte för sent. Man får gärna engagera sig. TV4 Nyheterna söker UD för en kommentar.

För de anställda på TC Televisión finns det ett “före” och ett “efter” den 9 januari 2024 som blev startskottet för Ecuadors krig mot gängen: mitt i direktsändningen av eftermiddagens fördjupande nyhetsprogram stormades kanalen av ett dussintal beväpnade män som tog flera av de anställda som gisslan. Attacken pågick i över en och en halv timme, innan polisen kunde frita gisslan och gripa 13 personer. – Det var en händelse som skrev om historien för vårt land och för den här staden, säger “José”, en av cheferna på kanalen. Fortfarande djupt präglad av attacken När TV4 Nyheterna besöker TC Televisión pågår samma eftermiddagsprogram som stormades. Det ser ut som i vilken nyhetsstudio som helst: skjortorna är stärkta, kameran rullar, lamporna lyser och tv-sminket blänker – men “José”, han darrar. Han säger att han fortfarande är djupt präglad av attacken och att han därför inte vågar använda sitt riktiga namn, av rädsla för hämndattacker från gängen. – Det var en oerhört känslosam dag, fylld av skräck, säger han. Gjorde sin andra dag på jobbet när attacken skedde Den 9 januari gjorde 24-åriga Odalis García sin andra dag på jobbet. Under hösten hade hon gjort praktik på kanalen och eftersom cheferna gillade det de såg, gick praktiken över i ett vikariat. I korridoren utanför redaktionen där hon sitter vid sin dator, omgärdad av kollegor, är väggen full av kulhål från skottväxlingarna mellan polis och gisslantagare. Vid två tillfällen var Odalis García säker på att hon skulle dö. Trots det och trots våldet hon utsattes för, ger hon en helt annan bild av händelsen – än den hennes kollegor erbjuder. För henne är attacken bara ytterligare ett uttryck för hur illa situationen är i Ecuador. Ett land där fattigdomen och våldet i en del urbana områden gått så långt att kriminaliteten ibland anses vara den enda möjligheten. – Föreställ dig, de här killarna har förmodligen erbjudits en viss summa pengar, pengar de inte har. Vad kan de göra? De accepterar. ”Har redan förlåtit dem på djupet” Fortfarande vet ingen den verkliga orsaken till attacken. En åklagare som utredde händelsen har mördats och de 13 som greps, anklagas för terrorism. Odalis García, säger att de förmodligen bara var brickor i ett mycket större spel. – De är lika gamla som jag, killarna man kallar terrorister. Jag kallar dem barn som försöker vara terrorister, säger Odalis García. – Och jag har redan förlåtit dem på djupet. Jag hyser inget agg mot någon av dem. De måste ha haft sina skäl, så ser jag det. Men jag vet att mina kollegor tycker annorlunda.