Efter dödsfallen – Toyota stoppar sina anställda på Northvolt

Ingenjören Elin Petersson jobbar på Volvo Cars i Göteborg där hon också är fackligt förtroendevald. För åtta år sen gick hon med på att förhandla bort sin övertidsersättning

– Just då var det så jag kunde höja min lön på, säger hon.

I dag har hon så kallad förtroendearbetstid, men hon fortsätter ändå att ha minutiös koll på sina arbetade timmar. – Jag har ett fantastiskt jobb men det vore ingenting om jag inte hade livet utanför så för mig är det a och o att uppnå balans och ta ledigt. Men generellt tror jag att mina kollegor inte gör det i samma utsträckning. Övertidsavlösning allt vanligare Det hon har gjort kallas "övertidsavlösning" och blir allt vanligare på svensk arbetsmarknad. Det innebär att man går med på att förhandla bort den vanliga övertidsersättningen och istället får något annat som kompensation. Ofta handlar det om ett påslag på grundlönen eller några extra semesterdagar.

Bland civilingenjörer i privat sektor har andelen som gjort det har fördubblats under de senaste 30 åren, från 35 till 70 procent. Och ökningen är stor även bland statligt anställda, enligt en ännu opublicerad rapport från fackförbundet Sveriges ingenjörer. ”Många jobbar betydligt mer” Men trots lönepåslag varnar facket för att en sådan här uppgörelse skulle kunna vara negativ för den anställde.

– Det vi ser är att man faktiskt inte riktigt har koll på tiden utan att man jobbar betydligt mer än man faktiskt får betalt för, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges ingenjörer.

Men är inte extra semesterdagar också mycket värt?

• Det är klart att det är värt en hel del, men tyvärr är det väl också så att semester inte alltid går att ta ut så att man får den ledighet som man behöver.

När Sveriges ingenjörer frågade sina medlemmar om de arbetat övertid under det senaste året svarade en majoritet – 52 procent – ja. Men 61 procent uppgav att de inte får särskild övertidsersättning utan istället kompenseras med högre grundlön eller extra semesterdagar. Majoritet nöjda med överenskommelsen Samtidigt visar fackets egen rapport att de flesta ingenjörerna, tre av fyra, säger att de är nöjda med den överenskommelse de gjort med arbetsgivaren.

– De som kan styra över sin tid är nöjda men vi har också en stor grupp som inte har den möjligheten. Det är mycket som ska rymmas under den vanliga arbetstiden och då räcker tiden inte alltid till och då kan det bli så att man jobbar för mycket, säger Camilla Frankelius.

I ett pressmeddelande skriver Taxiunionen att man kommer strejka från körningar, till och från Arlanda flygplats, varje måndag med start den 21 oktober. Fackförbundet kräver att serviceavgiften sänks från 25-35 procent till 15 procent och att förarna blir sedda som avtalspartner i frågor som direkt påverkar deras arbete. – Syftet idag är att förmå Swedavia att göra något åt Uber och Bolt här på Arlanda. Vi går back varje dag i princip. Många har inget val, de har bara sitt taxikort och inga andra kompetenser, säger Nasar Khan, ordförande i Taxiunionen. Redan 2022 protesterade förare mot appbolagen. Även då krävde man att företagen skulle höja priserna och sänka sin procentandel. – Vi har gjort beräkningar, och vi behöver göra 80 procent fler körningar för att få någorlunda samma lön som en vanlig taxiförare, säger John van Dinther, styrelseledamot i Taxiunionen. – Vi jobbar 60 till 70 timmar i veckan för slavlöner. Sover i bilen Taxiunionen har 1200 medlemmar, och de allra flesta kör för Uber eller Bolt. För en körning tar Uber en avgift på 35 procent av de som är anslutna till företaget. Bolts avgift ligger på 25 procent. Många av företagens förare har heller inget annat val än att köra taxi förklarar företrädare för Taxiunionen. Och de har dessutom investerat i bil, företag och utbildning för att kunna köra. – För de som är beroende av det, är det modernt slaveri. Man hittar dem i bilen där de ligger och sover. Det kan hända att de tar en break på vägen bara för att vila upp sig lite och sedan fortsätta igen, säger John van Dinther. Oansvarigt Nasar Khan tycker det är oansvarigt av Swedavia, som statlig bolag, att tillåta att Uber och Bolt kör till och från flygplatsen under rådande villkor. – De (Uber och Bolt reds. anm.) kan kringgå reglerna eftersom vi är anställda genom egna företag och inte direktanställda. Vi har fått nog, vi klarar oss inte längre och politikerna måste göra någonting, säger Nasar Khan. Svaret från Bolt TV4 Nyheterna har sökt Uber och Bolt för en kommentar och får ett skriftlig svar från Bolt: ”De ökande kostnaderna och krympande marginalerna är en utmaning för hela taxibranschen, och vi har full förståelse för att förare vill maximera sin intjäning. Under hösten har vi höjt priserna i Stockholm, och nyligen även på Arlanda, för att möta dessa utmaningar.” skriver Jens Öhgren, senior PR manager. Öhgren skriver att taxiförarnas intäkter är ”i paritet med, eller något bättre än de fast lönerna i taxiavtalet”. Han tar också upp att Taxiunionen har den egna taxiappen Fair. ”Vi strävar alltid efter en öppen och konstruktiv dialog med alla våra partners. Dock försvåras möjligheterna till dialog med Taxiunionen då de driver en konkurrerande taxiapp, vilket begränsar diskussionerna kring priser och avgifter.”

Med en kvart kvar att spela avbröts Stockholmsderbyt mellan Hammarby och Djurgården efter att bangers och annan pyroteknik kastats in från Djurgårdens kortsida. Efter ett långt möte kom beskedet att polisen dragit in det offentliga tillståndet och att matchen kommer spelas klart utan publik på måndag klockan 14.00. Något som har kritiserats av många och skapat debatt. – Vi kan inte ha det såhär, säger idrottsminister Jakob Forssmed (KD) i Nyhetsmorgon. Trots polisens beslut vägrade flera av Hammarbys supportrar att lämna arenan och det tog flera timmar innan arenan var helt utrymd. – Det är klart att det uppstår den här typen av situationer när vi har den här typen av yttringar på läktaren. När människor tar sig friheten att söka sig till fotbollen för att ägna sig åt våldsyttringar, ordningsstörningar, kasta brinnande föremål på andra personer och riskera andra människors liv och hälsa, säger Forssmed. Öppnar upp för strängare straff Regeringen utreder just nu ett flertal ändringar i lagstiftningen för strängare straff för maskering, planstormning, användandet av pyroteknik. – Det ska vara tryggt och säkert att gå på fotboll. Där kan vi göra en del från politikens håll. Vässa lagstiftningen i vissa delar, när det gäller kamerabevakningsmaterial, tillträdesförbud, straffen för de som använder bangers och annan pyroteknik, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M). Både Strömmer och Forssmed vill se ytterligare åtgärder som är möjliga att införa direkt. – Till exempel kan man arbeta med arrangörsavstängning där klubbarna i dag har en möjlighet att stänga av supportrar under längre tid än var rättsväsendet kan göra, säger Forssmed. ”Krävs en kulturförändring” Forssmed menar att det även krävs en kulturförändring för att se riktig skillnad och det har tagit för lång tid. – Den här säsongen har vi haft spelare som försvarat bangers, och att det ska vara något roligt inslag ungefär. Det duger ju inte, säger han.

Förkylningar, influensa, magsjuka eller huvudvärk. På hösten brukar sjukanmälningarna vanligtvis skjuta i höjden. Men den här gången har sjuktalen hittills varit relativt låga. Däremot syns stora skillnader när det gäller chefer och medarbetare. Drygt 13 procent av medarbetarna var korttidssjukskrivna vid något tillfälle i september. För chefer var motsvarande siffra 4 procent. Eftersom skillnaden var så stor ville vi undersöka detta. Så vi ställde fördjupande frågor till chefer, säger Lena-Karin Allinger, psykolog och organisationskonsult på Falck. Svårt att koppla bort Då framkom att chefer i hög utsträckning helt enkelt inte sjukanmäler sig utan i stället jobbar hemifrån. Vi kan se att över 50 procent av cheferna uppger att de är tillgängliga och arbetar även om de är sjuka, säger Allinger. Hon pekar på en digital värld där möjligheterna till ett flexibelt arbetsliv har ökat. Samtidigt kan det vara svårt att koppla bort jobbet – trots att arbetsdagen egentligen har tagit slut. Inte minst för chefer som vanligtvis har förtroendearbetstid. Vi vet sedan tidigare att chefer i dag upplever en hög arbetsbelastning med krav både uppifrån och nedifrån. Och att det finns en press på att alltid vara nåbara. "Måste diskutera gränsdragningar" Enligt Allinger har många chefer bristande stödstrukturer i arbetslivet. Tidigare undersökningar visar dessutom att chefer är mer stressade och dricker mer alkohol än medarbetare. Signaler som behöver tas på allvar. Chefers arbetsmiljö förbises ofta. Men arbetslivet är långt och ska vi orka måste vi diskutera gränsdragningar och förväntningar. Det behöver vi göra oavsett om det gäller chefer eller medarbetare, säger Lena-Karin Allinger.

När 37-årige Katrin Lööke Lindsjö skulle lämna sin treåriga dotter, Milea, på förskolan i Hisingen i Göteborg möttes hon av en förvirrad och stressad vikarie, som själv tog hand om tre avdelningar med ett 40-tal barn. I hallen satt föräldrarna med sina gråtande barn i famnen och väntade. Det var GP först med att rapportera om. Det fattades nämligen personal som kunde ta emot barnen. När Katrin fick reda på att ingen personal skulle dyka upp inom den närmaste tiden bestämde hon sig för att stanna tillsammans med en annan förälder och hjälpa till. – Jag har aldrig tidigare varit med om något liknande, säger Katrin Lööke Lindsjö till TV4 Nyheterna. Serverade frukost Många av barnen som lämnades tidigt på morgonen hade ännu inte fått frukost under morgonen. – Vi började leta frukostbord och samlade 2-3-åringarna och serverade frukost för dem. Annars hade barnen fått gå väldigt länge utan frukost, säger Katrin Lööke Lindsjö. Det dröjde cirka 20 minuter innan förskolan lyckades få dit en pedagog som ringdes in tidigare. Katrin som arbetar som grundskolelärare blev själv närmare en timme sen till jobbet. Hon informerade sin lärarkollega som på egen hand fick ta hand om två klasser i årskurs två under tiden.

– Min dotter blev jätteledsen och tyckte att det var konstigt att mamma stannade kvar och serverade frukost. När jag var på väg att lämna drog hon i mig för att hålla kvar mig. Många sjuka på samma dag Rektorn på förskolan beklagar det inträffade och förklarar för GP att förskolan ibland nekas vikarier från den centrala vikariepoolen på grund av vikariebrist.

”När det är många som är sjuka eller vabbar blir det ibland svårt att lösa situationen och det är inte bra, naturligtvis”, skriver hon i ett mejl till tidningen. Katrin förklarar att hon själv har arbetat på en förskola tidigare men fått sluta på grund av att hon fick magkatarr av den höga arbetsbelastningen. – Det är för många barn per pedagog helt enkelt. Nu har hon tröttnat på politiker som lovar att ta tag i problemet. Hon menar att inte bara handlar om ekonomin, utan också om antalet pedagoger per barn. – Jag vill ju känna att mina barn är i trygga händer. Men nu känner jag mig orolig. Det måste finnas ett fungerande system.

Dödsstraffet var planerat att verkställas natten till fredag, svensk tid, men i sista stund sköts avrättningen upp, sedan en kommitté inom delstatssenaten i Texas ifrågasatt det rimliga i dödsdomen. Texas högsta domstol slog sedan fast begäran, efter att delstatens appellationsdomstol tidigare under dagen gett avslag. Den dömde 57-åringen diagnostiserades med autism först 2018. När han kom in på sjukhuset med sin tvååriga dotter 2002 fattade läkarna misstankar eftersom pappan till synes inte visade några känslor. Han har sedan han dömts för två årtionden sedan hävdat att han är oskyldig. Mannens advokater hävdar att "nya, överväldigande, medicinska och vetenskapliga" bevis visar att den kroniskt sjuka flickan dog av lunginflammation, som även orsakade blodförgiftning. Läkarna förutsatte barnmisshandel utan att ta reda på flickans sjukdomshistorik och misstolkade pappans beteende, enligt advokaterna. Många har invänt mot avrättningen Många har engagerat sig i fallet, bland annat 30 forskare och medicinska experter som visat sitt stöd för läkaruttalanden som citerats av mannens advokater. 80 lagstiftare i Texas, flera grupper som arbetar för autistiska personers rättigheter samt den kända författaren John Grisham har tagit ställning emot att avrättningen ska genomföras. ”Få fall kräver en mer brådskande åtgärd än ett där den anklagade har visat att han faktiskt är oskyldig", skrev Sonia Sotomayor, domare i USA:s högsta domstol, i ett långt uttalande, där hon även skriver att Texas guvernör är den som har makten att stoppa avrättningen. – Denna orättvisa är blod på Abbott och Anderson Country. Det här är ingen laglig avrättning, det är mord, säger mannens svägerska till CNN. En av tre personer på death row i Texas Mannen är dömd i Andersson Country och Greg Abbott, Texas guvernör, har begränsat till att utfärda en engångsfördröjning på 30 dagar av verkställigheten på avrättningen, för att tillåta domstolsöverklaganden att spela ut. 18 personer har avrättats i Texas sedan 1973 och tre personer, den 57-åriga mannen inkluderad, sitter på death row i delstaten. Hittills har ingen person avrättats för skakvåld mot ett barn i USA.

En kväll i september anlände flera företagare som arbetat åt Northvolt till fabriksområdet i Bergsbyn. De tog sig in på området och började köra ut maskiner. I vissa fall lyftes utrustningen helt sonika över staketet.  Det cirkulerade uppgifter om att Northvolt var nära konkurs och entreprenörerna ville säkra sina tillgångar.

Det är inte bara tv-deckare som vrider och vänder sig i självömkan. Krönikörer, någon? Men någonstans ska man börja. Må framtidens tv-poliser syssla mindre med sitt trasiga inre och mer med sitt arbete.

En kvinna i Västerås stal stora summor av en kvinna i 70-årsåldern som hon arbetade som personlig assistent åt. Nu har hon dömts för grovt bedrägeri, skriver Vestmanlands Läns Tidning. Den bestulna kvinnan, som hade flera personliga assistenter, behövde bland annat hjälp med att betala räkningar. En dag upptäckte en annan av hennes personliga assistenter en konstig transaktion på kvinnans konto och slog larm. Det visade sig att kvinnan som nu fällts hade fört över pengar till sitt konto vid 26 tillfällen under 2022 genom att använda sin brukares bank-id och bankdosa. Det totala summan uppgick till närmare 860 000 kronor. Kvinnan döms till fängelse i ett år och två månader.

Längst inne i nordnorska Ranfjorden ligger Mo i Rana med 20.000 invånare. Staden hade hoppats växa genom grön industri. En av de senaste som fått uppleva att den inte tagit sig är kemiingenjören Sams Navith Segu Jalaludeen från Indien. Han flyttade hit i augusti för att arbeta på batteritillverkaren Freyrs pilotfabrik. Inom bara några dagar blev han uppsagd. Nu lånar han företagets kontorslokaler för att söka nytt jobb. – Antingen behöver jag hitta ett nytt jobb eller flytta. Det här är inte jättebra tider, säger Sams Navith Segu Jalaludeen. Anpassning till batterimarknaden Sensommarens nedskalning beskrevs som en nödvändig anpassning till batterimarknaden. Med den har Freyr nu pausat all battericellstillverkning i Mo i Rana och ägnar sig bara åt teknikutveckling med ungefär 25 anställda. Deras ursprungliga drömmar var däremot gigantiska. I stadens industripark står den 86.000 kvadratmeter stora fabriken Giga Arctic färdigbyggd utan att användas. Enligt den ursprungliga planen skulle den bli 146.000 kvadratmeter. Allt pausades när USA införde kraftiga subventioner till gröna industrier. För Freyr blev det då ekonomiskt oundvikligt att inte istället satsa på företagets planerade fabrik i Georgia. – När du har priset 35 dollar per kilowattimme i USA, och ett Kina som producerar för ner mot 43 dollar per kilowattimme, och själv ska producera i Europa, Norge, för uppemot 100 dollar... Det går inte, säger Hilde Rønningsen, kommunikationsdirektör Freyr. Kan hyra ut fabriken Giga Arctic hålls uppvärmd för att kunna användas så fort ett behov uppkommer. Battericellstillverkning är osannolikt i nuläget, men Freyr överväger att använda den för packning av batterier eller något annan fas i tillverkningskedjan. Eller hyra ut till andra företag. I ett läge när Kina ger stora subventioner och kommit långt i utvecklingen menar Freyrs kommunikationsdirektör att Europa måste ompröva sin syn på den fria marknaden, eftersom europeiska företag inte längre konkurrerar på samma villkor. Antingen subventioner eller tullar – Det är antingen subventioner eller tullmurar. Antagligen är det någon av de sakerna som skulle kunna ha effekt på det här, säger Hilde Rønningsen, kommunikationsdirektör Freyr. Mo i Ranas lokala näringslivsförening vill inte vara så specifik. Men med tanke på krisen i Northvolt instämmer man i att något görs när världen ska elektrifieras. – Det är viktigt att svara på de stora frågorna - hur ska europeisk industri ta sig igenom den gröna omställningen? Hur ska vi skapa robust konkurrenskraft för den gröna industrin även för områden här i Norden och norra Europa? säger Ingvild Skogvold, daglig chef för Rana näringsförening.