Efter stora förlusterna – Putin ger ut dödsbroschyr om massgravar

▸ Det har gått en vecka sen Donald Trump och Republikanerna vann i rysarvalet i USA. Medan Demokraterna och Kamala Harris slickar sina sår så har Donald Trump satt igång att jobba med vad han vill göra de kommande fyra åren i Vita huset. Bland annat ska han ha ringt till Vladimir Putin och bett honom att inte eskalera kriget i Ukraina - men det är uppgifter som Kreml förnekar. Hur har valresultatet landat? Har Trump ljugit om samtalet med Putin och vad kommer han göra fram till installationen i januari? Gäst: Emelie Svensson, Aftonbladets reporter i New York. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: CNN, BBC News, Fox 13 Seattle. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

President Putin kanske är glad över att Trump snart är tillbaka i Vita huset, men amerikanens oberäknelighet kan slå tillbaka mot Kreml. Risken finns att han stöttar Ukraina ännu mer om de inte hanterar honom rätt, menar experter. – De vet att Trump är en person som verkar styras mer av fåfänga än Biden, säger statsvetaren Hugo von Essen.

Den senaste tiden har det rapporterats intensivt hur nordkoreanska soldater har rekryterats av Ryssland för att delta i den fullskaliga invasionen av Ukraina. Nu har Storbritanniens försvarsministerium publicerat ett klipp på X som hänvisar till Ukrainas säkerhetstjänst där det står att Kreml nu vill rekrytera soldater från centrala Afrika. Enligt den ukrainska säkerhetstjänsten sker detta när Ryssland lider av rekordstora förluster på fältet. – Det här är inte första gången det kommer uppgifter om att man från rysk sida försöker rekrytera personal från olika håll i världen. Under 2022 förekom det uppgifter om att man försökte rekrytera personal från Syrien som inte ledde någonstans. Sedan har man rekryterat indier och nordkoreaner, säger tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving. Vill rekrytera från Afrika Ukrainas underrättelsetjänst har tidigare varnat för att Ryssland försökt rekrytera soldater i Afrika. Då bland annat från Rwanda, Burundi, Kongo och Uganda. Man har då erbjudit pengar för att människor ska skriva på kontrakt, ryska pass för soldaten och hans familjemedlemmar samt en månadslön för att strida. Nu varnar alltså Ukrainas säkerhetstjänst och Storbritanniens försvarsministerium för samma sak. – Det här i sig är inte uppseendeväckande, jag skulle betrakta det som ett ytterligare försök att få personal till de ryska väpnande styrkorna. Sen är det frågan om vilka volymer det handlar om och vad det är för kvalitet på den personal man rekryterar. Har de till exempel militär bakgrund eller liknande? Vilken åldersstatus och vilket hälsoläge har de?, säger Jörgen Elfving. Ryssland vill inte se en ny mobilisering Jörgen Elfving tror inte på några större antal soldater som kommer att ansluta till den ryska armén – utan mer som ett försök från Ryssland. Enligt ukrainsk säkerhetstjänst görs detta för att slippa en mobilisering av den ryska befolkningen. – Den ryska politiska ledningen och då i första hand presidenten har sannolikt ingen lust att genomföra en ytterligare mobilisering med tanke på erfarenheterna från den i september 2022 som dels inte fungerade på grund av mobiliseringssystemet för att det legat i träda men också på grund av reaktionerna i det ryska samhället. Det var ju ett antal som lämnade landet för att undvika att bli inkallade, säger han. Hur skulle en ny mobilisering kunna se ut? – Det är något man vill undvika. Det här har också inneburit att man har väsentligt ökat den ekonomiska ersättningen till dem som låter sig kontraktanställas. Det är både frågan om en engångssumma men också den månatliga ersättningen. Min bedömning är att den väg man kommer gå är att försöka fortsätta locka folk att kontraktanställas i utbyte mot ganska goda ekonomiska incitament.

▸ Mitt på dagen den 15 september försökte ett tjugotal beväpnade män ta sig in på huvudkontoret för Rysslands största e-handelsföretag, Wildberries. Skottlossning utbröt och två personer dödades. Det som följer är en dramatisk berättelse om en skilsmässa, enorma summor pengar, tjetjenska soldater och en mystisk företagssammanslagning. Konflikten har skapat efterskalv långt upp i maktens korridorer, och många frågar sig nu om detta är ett tecken på att 90-talets våldsamma affärsuppgörelser är på väg tillbaka. Vad ligger egentligen bakom konflikten? Hur djupt involverade är Kreml och Putin? Och vilka risker medför den här typen av händelser? Gäst: Per Lilja, reporter på Svenska Dagbladet Näringsliv. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

USA, Sydkorea och Nato har alla bekräftat att nordkoreanska soldater har kommenderats till Ryssland. Enligt Ukrainas underrättelsetjänst handlar det om 12 000 nordkoreanska soldater som nu börjat strida i Kurskregionen och väntas gå in i Ukraina inom de närmsta dagarna. Samtidigt höjs tonläget mellan Nordkorea och Sydkorea. ”Ytterst marginell del” Men förflyttningen av tusentals soldater till Ryssland påverkar inte Nordkoreas försvarsförmåga vid en eventuell upptrappning i konflikten med Sydkorea, enligt Mats Engman, chef på ISDP:s Koreacentrum. – De har en försvarsstyrka på över en miljon trupper så detta handlar om ytterst marginell del av deras totala försvarsstyrka, säger Mats Engman. Engman betonar också att det ännu inte bekräftats med säkerhet att det rör sig om stridande förband som ska sättas i strid, eller om soldaterna endast ska hjälpa till med andra uppgifter. – Det finns många olika uppgifter som de skulle kunna hjälpa till med. Till exempel skydd och bevakning, återuppbygga delar av Ryssland eller underhållsstöd och tekniskt stöd, säger han. Engman tillägger samtidigt att om de trupper som skickats till Ryssland består av specialiserade enheter som är utbildade för vissa specifika ändamål kan Nordkoreas försvarsförmåga försvagas till viss mån. Men det skulle i så fall inte ha någon stor påverkan, och inte ha någon större betydelse för konflikten mellan Sydkorea och Nordkorea. ”Ren stridserfarenhet” Nordkoreanska försvaret har inte deltagit i strid sedan 1953, och om de här förbanden sätts i strid kan det innebära att de får ”ren striderfarenhet” av modern krigsföring. Något som gynnar Nordkorea, menar Engman. – Om man på det här sättet hjälper Ryssland får man tillbaka något i form av till exempel tekniskt eller ekonomiskt stöd i till exempel jordbrukssektorn där Nordkorea har stora behov, säger han. – Det finns många sektorer där Nordkorea kan få hjälp. Men det kan också binda ihop länderna närmare varandra. Något som särskilt gynnar Nordkorea eftersom Ryssland sitter i säkerhetsrådet och kan påverka beslut i FN:s säkerhetsråd, och på så sätt blockera beslut som inte är till Nordkoreas fördel, förklarar Engman. Oroar Sydkorea Sydkorea oroas av utvecklingen och har krävt att Ryssland skickar hem sina trupper. Landet överväger nu även stöd till Ukraina. – Det är besvärande för Sydkorea eftersom Nordkorea kan räkna med militär hjälp från Ryssland vid en upptrappning i Koreahalvön. Nordkorea har inte kommenterat uppgifterna.

Kremls talesperson, Dmitry Peskov, har kallat anklagelserna ”motsägelsefulla”, men samtidigt inte dementerat dem. Han uppgav också att samarbetet mellan Nordkorea och Ryssland inte är riktat mot ”tredje land”.

En fängelsedömd oligark tros ligga bakom storskaligt valfusk i Moldavien. I Georgien styr en Moskvakopplad miljardär landet från kulisserna. Två forna Sovjetrepubliker väljer inom loppet av en vecka mellan Ryssland och väst.

Nato samt flera västerländska underrättelsetjänster, däribland Finlands, har varnat för att Ryssland ligger bakom ett ökande antal fientliga aktiviteter i Västeuropa. Det ska handla om allt ifrån upprepade cyberattacker till mordbränder som kan kopplas till Kreml. Ryssland nekar dock till alla anklagelser. – Vi upplever bland annat störningar, sabotage, olika typer av skador och instrumentaliserad migration. Detta skapar en allmän känsla av osäkerhet och en osäkerhet kring vad som är sant och vad som inte är det, säger Finlands inrikesminister Lulu Ranne, enligt Reuters. Den finska inrikesministern berättar många av fallen är under utredning, men att det finns tydliga indikationer från både civil och militär underrättelsetjänst som pekar mot Ryssland. Framförallt ska GPS-störningar i både sjö- och flygtrafiken kunna kopplas till Ryssland. – För närvarande är Ryssland den främsta främmande makten att utföra breda påverkansoperationer mot oss, säger Lulu Ranne enligt Reuters. Vissa av de misstänkta fallen kan dock handla om vanlig skadegörelse, utan någon koppling till statliga aktörer. Finlands säkerhets- och underrättelsetjänst Supo menar ändå att det visar på att folk är mer på tårna och misstänksamma just nu. Cyberattacker även i Sverige Tidigare i oktober gick Fortum ut med att man dagligen utsätts för cyberattacker i Finland och Sverige. Vid flera tillfällen har drönare och misstänkta personer också synts nära energiföretagets anläggningar. Fortums har vid sina kraftverk också upplevt störningar i satellit-signalerna. Även Nordea har under flera veckor varit måltavla för överbelastningsattacker av ett aldrig tidigare skådat slag. Finlands direktör för cybersäkerhet Rauli Paananen beskrev attackerna som mycket ovanliga och Finland har inlett en nationell utredning om cyberattacker mot finanssektorn. "Den senaste vågen av DDoS-attacker, som startade i mitten av september i de nordiska länderna, var den mest aggressiva vi någonsin sett. Attackerna ledde till tillfällig tröghet eller otillgänglighet för våra onlinetjänster", skriver Nordea i ett meddelande till Reuters. Stölder vid vattenanläggningar Finska myndigheter har försökt kartlägga alla drönarobservationer som gjorts i närheten av viktig infrastruktur. Ingen har dock hittills tagits på bar gärning. Utöver drönarobservationer så har också flera fall av stölder av teknisk utrustning vid olika vattenanläggningar ägt rum. Utrustningen ska inte ha haft något tydligt ekonomiskt värde, vilket väckt misstankar om att en främmande makt kan vara inblandad, resonerar Tomi Vuori, rikspolischef. Enligt finska underrättelsetjänsten Supo har Ryssland fått lägga om sin verksamhet efter att närmare 700 ryska diplomater skickats hem från europeiska länder efter landets invasion av Ukraina. – Rysslands modus operandi är allt mer aggressivt. Det är en farlig aktör som blir mindre och mindre brydd kring civila offer, säger Supos biträdande chef Teemu Turunen till Reuters.

▸ De har dött en efter en. Ryska oligarker, politiker och framgångsrika affärsmän. Under de 25år som den ryska presidenten Vladimir Putin suttit vid makten har fler än 100 dödsfall med mystiska omständigheter uppmärksammats, och många misstänker att det är Putin och Kreml som bär ansvaret. Flera av de som dött har öppet varit kritiska mot Putin och framförallt kriget i Ukraina. Många har haft statliga positioner i det ryska oljeföretaget Gazprom, eller på något annat sätt haft kopplingar till Kreml. I vissa fall har hela familjer dödats, där flera av offren varit barn. Och nu har ytterligare en rysk oligark dött under mystiska omständigheter. Varför är det så många med kopplingar till president Vladimir Putin som plötsligt dör? Gäst: Niklas Vent, reporter på Aftonbladet. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: NewsNation, A Current Affair, CNN. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Samtalen mellan Musk och Putin, som varit igång sedan slutet av 2022, ska ha handlat om både personliga ämnen, affärer och geopolitiska spänningar, skriver The Wall Street Journal. Att miljardären och den ryska presidenten har samtalat flera gånger är något som flera före detta och nuvarande amerikanska, ryska och europeiska tjänstemän uppger för tidningen. Elon Musk är grundare av SpaceX som driver tjänsten Starlink. Företaget är Nasas och Pentagons primära raketuppskjutare. Det gör att Musk har viss tillgång till hemligstämplad information, och har starka band till amerikanska militären. Enligt två av källorna ska Putin ha bett Musk att inte aktivera sin Starlink-satellitinternettjänst över Taiwan, vilket var en tjänst till Kinas ledare Xi Jinping. Kreml: Har bara hänt en gång Elon Musk har inte kommenterat uppgifterna. Dmitry Peskov, talesperson för Kreml, bekräftar inte att det har skett några regelbundna samtal med Musk, men säger att ett samtal ägt rum en gång och då över telefon. Då ska Musk och Putin ha diskuterat ”rymden och nuvarande och framtida teknik”. Elon Musk sa i oktober 2022 att han haft ett samtal med Putin en gång i april 2021, ett samtal som ska ha handlat om rymden. ”De älskar det inte” Enligt källorna är samtalen mellan ryska presidenten och miljardären en väl bevarad hemlighet i den amerikanska regeringen. Flera som tidningen har pratat med visste inte om kontakten. En person som tidningen pratar med menar att det uppstår ett dilemma eftersom man förlitar sig på Musks rymdraketer. Samtidigt finns inga larm om säkerhetsintrång. – De älskar det inte, säger personen om var regeringen anser om kontakterna mellan Musk och Putin.