Enorm polisinsats vid årets festival: "Varför skulle vi ha våld här?"

Idag har den svenske publicisten Dawit Isaak suttit fängslad – utan åtal – i 23 år i Eritrea. Sveriges nya utrikesminister måste nu åka till Asmara och kräva Isaaks frigivning. Om Eritrea vägrar borde regimens ambassad i Stockholm stängas.

KULTURDEBATT | Ulf Kristersson kan inte sitta med armarna i kors när en svensk medborgare fortfarande sitter frihetsberövad i Eritrea efter 23 år. Det skriver Journalistförbundets Ulrika Hyllert samt Kurdo Baksi apropå Dawit Isaaks öde.

Reportrar utan gränser (RSF) anmäler åtta personer i Eritreas statsledning för brott mot mänskligheten, tortyr och påtvingat försvinnande i Dawit Isaaks fall.  Det är fjärde gången som organisationen lämnar in en anmälan.  – Sverige har hittills vägrat utreda brott mot mänskligheten i fallet Dawit Isaak, säger Björn Tunbäck i Reportrar utan gränsers styrelse.

Det sprack med Andronikos Kakoullis, 23, i sista stund.  Nu tar IFK Göteborg in anfallaren Ali Sulieman, 23, från Eritrea på provspel.  – Det blir intressant att se honom hos oss, säger tekniske direktören Ola Larsson.

Biniam Girmay, ett namn värt att lägga på minnet. Under pågående upplaga av Tour de France har den 24-årige eritreanen skrivit historia – och det mer än en gång. Med tre etappsegrar hittills har en dröm gått i upplevelse. En dröm som väcktes i början av 2010-talet i Eritrea.

Journalisten Martin Schibbye dömdes tillsammans med fotografen Johan Persson till elva års fängelse i Etiopien för att olovligen ha tagit sig in i landet under en reportageresa 2011, och blev kvar där i 438 dagar. Schibbye har sedan dess engagerat sig för kollegor som befinner sig i liknande situationer, och är glad över att svenskarna Johan Floderus och Saeed Azizi nu har återförenats med sina familjer efter att de suttit fängslade i Iran. – Det är otroliga scener att se Johan krama om sina föräldrar och sina systrar, att se hur såren i en familj läker. För bara ett halvår sedan yrkade den iranska åklagaren på dödsstraff, och det var verkligheten de behövde förhålla sig till. Att sedan kastas från det till frihet, det är fantastiskt att se, säger Schibbye till TV4 Nyheterna. Kan hantera skuldkänslorna genom att engagera sig Floderus och Azizi kunde komma hem efter en fångutväxling där Iran fick den livstidsdömde bödeln Hamid Noury i utbyte. Men kritiska röster har påtalat att den svenske forskaren Ahmadreza Djalali är kvar i fångenskap i Iran. – Jag är helt förkrossad, vi hade hoppet uppe men nu har det lämnat oss, sa hans fru Vida Mehrannia i Nyhetsmorgon tidigare under måndagen. Martin Schibbye berättar att han kände skuldkänslor när han fick lämna det etiopiska fängelset samtidigt som hans etiopiska kollegor blev kvar. – Det är något som de (Floderus och Azizi) kommer behöva hantera och ligga sömnlösa på nätterna över. Men jag tror att en väg ut kan vara att engagera sig för Djalali, att ta kontakt med hans fru och använda plattformen de fått nu, säger Schibbye. Hoppas få reda på fler detaljer Enligt statsminister Ulf Kristersson gjordes försök att även inkludera Djalali, men det fanns inga förutsättningar alls att få honom släppt. På frågan hur han ser på den svenska regeringens agerande svarar Martin Schibbye att han hoppas att det kommer fram mer kunskap om förhandlingarna. – Pratade man med folk om att växla fångar med diktaturer för ett halvår sedan så var det otänkbart. Men nu är vi där, och det skapar en mängd nya faror för svenska medborgare när vi reser i länder som kan ha fängslade medborgare i Sverige. Det kan göra det mer riskfyllt att vara svensk i värden, säger han och fortsätter: – Men ska vi gå den vägen så har vi fängslade eritreanska medborgare som Eritrea vill ha och har begärt. Det kanske är ett sätt att få tillbaka Dawit Isak. Om det är det spelet vi ska spela nu får vi inventera vilka andra kort vi har att spela ut.

I ett uttalande meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) att svenskarna Johan Floderus och Saeed Azizi satt på ett plan hem efter att ha suttit fängslade i Iran på oriktiga grunder. I utbyte släpps den livstidsdömde Hamid Noury. Statsministern beskrev det som ett dilemma men också som ett självklart beslut, där svenskarna räddades undan en sannolik död i ett iranskt fängelse. – Men därmed samtidigt få acceptera att en iranier som är dömd för grova brott begångna i Iran på 1980-talet släpps och får återvända till sitt hemland, säger Kristersson. Experten: Vi har haft något motparten vill ha Fångutväxlingen med Iran är den första kända utväxling som Sverige har genomfört. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, menar att regeringen har försökt att arbeta med de vanliga ansträngningar man kan, men att detta fallet skiljer sig. – Vi har haft en person som motparten har velat ha, möjligheten för ett direkt utbyte har funnits, säger Pål Wrange. Den möjligheten har inte funnits i andra fall med fängslade svenskar som Dawit Isaak, som sitter fängslad i Eritrea och Gui Minhai som sitter fängslad i Kina. Fångutväxlingar är ofta ”komplicerade” historier menar Wrange och påpekar även att regeringen gått ut med att den genomförts. – Det är speciellt, men också att regeringen så tydligt säger att det är ett utbyte, säger Wrange. Flera liknande fall i Europa Fångutbyten är inte vanliga enligt Wrange, men sker då och då. Senast i veckan kunde den franska medborgaren Louis Arnaud, som också suttit fängslad på Evin-fängelset i Teheran, återvända till Frankrike efter en förhandling ledd från omanskt håll. – Ett annat närliggande fall är när Belgien gjorde en överenskommelse med Iran förra året, säger Wrange och tillägger: – Men det är ovanligt, det ger rubriker. I det belgiska fallet byttes hjälparbetaren Olivier Vandecasteele mot en iransk diplomat som dömts till fängelse i Belgien. Även den gången hjälpte Oman till att få utbytet i hamn. Enligt omanska medier ska man även ha varit inblandade i det svenska fångutväxlingen. – Det verkar inte orimligt med Oman, det är ofta bra att ha en mellanhand som har bra förbindelser med båda parter, säger Pål Wrange.

Sveriges Radio lanserar nu ett stort sparpaket som drabbar flera redaktioner och tjänster. Bland annat kommer klimatkorrespondenten att slopas, liksom Kinapodden och radions Kinakommentator. Sedan tidigare står det klart att flera program läggs ner, däribland ”Människor och tro”. På P4-kanaler runt om i landet kommer minst en person per redaktion att få gå. Språkredaktioner läggs ned Dessutom kommer sändningar på flera språk, däribland kurdiska, att läggas ned från och med den 1 mars. ”För vår publik tror jag att det kommer att komma som en chock”, säger Lorin Ibrahim som är producent på Radio Sweden kurdiska. Sändningarna på ryska och tigrinska, som talas i Eritrea, kommer också att slopas. Minst 150 får gå Sveriges Radio ska spara totalt 250 miljoner kronor varav 150 av dem på personalkostnader. I dag har radion omkring 2 300 anställda. Ett 70 tal personer har accepterat att sluta med avgångsvederlag och ytterligare lika många blir av med sina tjänster. Texten uppdateras...

I april förra året röstade medlemsländerna i FN för att utesluta Ryssland från rådet för mänskliga rättigheter, efter att landet inlett en fullskalig invasion mot Ukraina. Men nu hoppas de återigen välkomnas in, när en ny omröstning ska hållas på tisdag nästa vecka, enligt New York Times. Flera länder kritiska mot Väst Förra gången röstade endast 24 av de 193 medlemsländerna mot förslaget, men den här gången är resultatet enligt tidningen inte lika lätt att förutse. Orsaken till detta är att Ryssland kommer att ställas mot Albanien och Bulgarien för två platser reserverade för länder i Östeuropa, och att de på senare tid har fått stöd av länder som är kritiska mot vad de kallar en ”västerländsk hegemoni”. Nordkorea, Eritrea, Syrien, Kina och Belarus var bland de som stod på Rysslands sida förra året, och som allt tyder på även fortsatt kommer att ge landet sitt stöd. Men andra länder kan också tänkas ansluta sig efter att på senare tid ha upplevt ett allt större fokus på kriget i Ukraina, samtidigt som de själva påverkas betydligt mer av konflikter i deras närområden. ”Uppenbart olämpligt” Många är dock kritiska till Rysslands vädjan. Bara häromdagen konstaterade FN själva i en rapport att åtminstone 10 000 civila ska ha dött sedan invasionen i Ukraina inleddes, över 50 personer dödades i en attack mot byn Hroza igår, och såväl tortyr av krigsfångar som politisk förföljelse i Ryssland har framkommit. Flera människorättsorganisationer menar därför att en återanslutning skulle skada rådets trovärdighet i sitt uppdrag att värna om efterföljandet av mänskliga rättigheter i världen. ”Ryssland är uppenbart olämpligt för medlemskap”, ska bland annat Felix Gaer, chef för Jacob Blaustein Institute for the Advancement of Human Rights, ha skrivit i ett brev, där han även hänvisar till uppgifter om ryska krigsförbrytelser i Ukraina. Men risken finns samtidigt där, och kan vara större än många tror, menar Marc Limon, chef för forskningsinstitutet Universal Rights Group. – Det finns en verklig risk att västvärlden och dess allierade sovandes går in i en situation där Ryssland kan väljas. Det skulle vara katastrofalt för rådet för mänskliga rättigheter, säger han till New York Times.