Experten: "Att man går in och gör det i Moskva är förvånande"

Ambassaden pekar på att några misstänkta för inbrottet inte har identifierats, men att invånarna i Bollnäs redan ska ha dragit sina slutsatser och pekat ut Kreml som ansvariga för inbrottet, efter uttalanden i svensk media. Ambassaden: Förvandlats till paranoiker Ambassaden kritiserar den svenska medierapporteringen, som de hävdar har lett till en russofobi, kombinerat med att regeringens politik lett till en paranoia. ”Det verkar som om propagandamedierna på uppdrag av myndigheterna har hjärntvättat dem så mycket med russofobisk retorik att de har förvandlats till paranoiker som överallt inte ser något annat än ”Kremls hand””, skriver ambassaden. Vidare hävdar ambassaden att man inte ska bete sig så ”respektlöst” mot ett grannland. ”En sådan oförskämdhet mot Ryssland är oacceptabel!”, skriver ambassaden. Polisen söker uppgifter Ingen person har gripits eller är misstänkt efter inbrottet i vattenreservoaren förra veckan. Händelsen utreds som misstänkt sabotage och polisen har uppmanat de som gjort iakttagelser kopplat till händelsen att höra av sig. ”En uppgift som du bedömer som ointressant kan för utredningen vara värdefull och polisen är högst angelägna om att få in all typ av information om händelsen, både före, under och efter det inträffade. Även iakttagelser som gjorts tidigare kan vara av intresse”, skriver polisen på sin hemsida. I måndags meddelade kommunen att vattnet var drickbart igen då vattnet var tjänligt. Experten: Vill inte göra Ryssland större än vad de är Polisen bekräftade för Expressen att man varit i kontakt med Säpo om händelsen. Den säkerhetspolitiska experten Patrik Oksanen vid tankesmedjan Frivärld och medlem i Kungliga krigsvetenskapsakademien, menade samtidigt att man inte för tidigt skulle dra några paralleller till Ryssland. – Det är viktigt att vi inte för snabbt drar slutsatser om vad som ligger bakom det, vi vill ju varken göra Ryssland större och mäktigare eller underskatta hotbilden, sade Oksanen till Expressen. Samtidigt menade Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan att man inte ska utesluta att en utländsk aktör ligger bakom. – Jag tror att det är exempel på någon som vill testa vår försvarsförmåga. Det ska långt ifrån uteslutas att det är en enskild statsaktör som försöker göra något sådant, sade Jörgen Holmlund.

Sedan de stora protesterna i Iran började för några år sedan deltar Mehrnaz Mousavi ofta i demonstrationer här i Sverige, ibland inbjuden som talare. Hon protesterar bland annat mot att regimkritiker avrättas i Iran, ett öde hon är rädd ska drabba henne själv om hon tvingas återvända. – Att människorna i Iran lider är redan det en mardröm för mig men också att få ett utvisningsbeslut och ha det här hotet över mig, det är en stor press, säger Mehrnaz Mousavi. Migrationsverket: På för låg nivå Migrationsverket menar att Mehrnaz politiska aktivitet är på för låg nivå, följarna för få. Att aktiviteten började i Sverige bidrog också till utvisningsbeslutet. Och bevisbördan ligger på den asylsökande. – I det här fallet har den personen som sökt asyl inte kunnat göra sannolikt att de här publiceringarna och det politiska arbete hon bedriver når upp till nivån för att hon ska omfattas av skydd, säger Jesper Tengroth, presschef på Migrationsverket. Mehrnaz Mousavis regimkritiska inlägg kan få över 3 000 gillamarkeringar, hennes videos upp till 43 000 visningar. Men Migrationsverket skriver i sitt beslut att regimen i Iran troligen inte sett dem. – Alla vet att Irans regim satsar mycket pengar och mycket resurser på att följa och kontrollera alla aktiviteter som känns som ett hot mot regimen, säger Mehrnaz. ”Väldigt bra koll på regimkritiker” Den bedömningen delas av Jörgen Holmlund som är lärare i underrättelseanalys på Försvarshögskolan. – Jag tror den iranska säkerhetstjänsten har väldigt bra koll på regimkritiker i Sverige. De har också resurserna. Både personellt här i Sverige och tekniskt, säger Jörgen Holmlund. Så om du är bor i Sverige och är regimkritisk på dina sociala medier, du deltar i demonstration och talar på demonstrationer – hur sannolikt är det då att den iranska säkerhetstjänsten har ögonen på dig? – Det är oerhört stor sannolikhet att de har det, de skulle inte göra sitt jobb om de inte hade det, säger Jörgen Holmlund. Efter nej från både Migrationsverket och Migrationsdomstolen hoppas Mehrnaz Mousavi nu på att Migrationsöverdomstolen ska ta upp hennes fall och ge henne rätt att stanna i Sverige. – Min högsta dröm är att jag får leva mitt liv här med min man och att kunna fortsätta i trygghet med mina politiska aktiviteter och vara det iranska folkets röst.

Under natten mot söndagen bröt någon sig in i den låsta vattenreservoaren i Bollnäs kommun. Strax därefter utfärdades ett VMA om otjänligt vatten och Bollnäs sjukhus gick upp i stabsläge. – Att öppna dörren till ett vattenverk, alla larm som går ut och gör att alla i kommunen blir väldigt oroliga och kokar sitt vatten en månad framåt. Bara där har man åstadkommit en reaktion, genom att bryta upp en dörr, säger Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan. Och han tycker inte att man ska utesluta att det kan vara en främmande makt som ligger bakom. – Jag skulle vilja titta på detta med den konspiratoriska blicken. Någon vill testa hur vi svarar och hur snabbt svaret är. ”Strategi från utländska statsaktörer” Tidigare under året har även flera finska vattenverk utsatts för inbrott, där Ryssland pekats ut som en möjlig aktör bakom. Och Jörgen Holmlund tror att när nu både Sverige och Finland gått med i Nato, har främmande makt fått upp ögonen för länderna ytterligare. – Jag tänker att det är en strategi från någon eller några utländska statsaktörer som av olika skäl vill stresstesta Nato, svenska eller svenskfinska förhållanden. Han fortsätter: – De vill markera sitt starka missnöje med att vi två gått med i Nato. Jörgen Holmlund tycker det är viktigt att man tar händelsen på allvar och inte bortförklarar det som ett vanligt inbrott eller bus. – Det finns inte något stöldbegärligt i en vattenanläggning. ”Inga 16-åriga killar som stökar” Enligt Jörgen Holmlund har det under senaste tiden skett flera inbrott i teleanläggningar och en elkraftsstolpe. Att den typen av infrastruktur ofta ligger isolerat eller svårtillgängligt är ett argument för att det inte är några vanliga inbrottstjuvar som agerat, menar han. – Det stärker min hypotes att någon annan vill göra det, men vi avfärdar det som ”äsch det är några 16-åriga killar som stökar på lördagskvällar.” Det tror inte jag. Han tycker att myndigheter gör rätt i att se till säkerheten, framför allt när det gäller grundläggande infrastruktur. – Det kan lika gärna vara järnvägen, telekommunikation, att våra banker slutar fungera, Swish, betalningslösningar, det ställer också till problem i systemet. Men det här skickar en större grad av oro, alla behöver vatten. Och han tycker det är viktigt att fler blir medvetna om riskerna med att infrastruktur angrips.

– Jag är glad att de i Bollnäs agerat skyndsamt, tagit det på allvar och nått ut till många. Den diskussionen oroar men höjer också samhällsmedvetenheten.

Tre unga svenskar har gripits misstänkta för två explosioner i "omedelbar närhet" av Israels ambassad i Danmark under natten till onsdagen. Även den israeliska ambassaden i Stockholm besköts under gårdagen. Enligt uppgifter till SVT ska dåden mot ambassaderna i Stockholm och Köpenhamn utförts av kriminella gänget Foxtrotnätverket. Polisen har uppgett att även tillvägagångssätten tyder på detta.

Enligt säkerhetsexperten Jörgen Holmlund finns bara ett land som tjänar på detta just nu – Iran. – Den som utför attentaten vill skapa tumult med koppling till israeliska intressen, säger Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan till TV4 Nyheterna. – För mig dyker det inte upp någon annan med hänsyn till konflikten just nu än Iran som tjänar på det. Det är precis i linje med Irans intresse. Vi åstadkommer något mot Israel men det syns inte att det är vi som gör det, fortsätter han. Pekats ut av underrättelsetjänsten Israels underrättelsetjänst har har tidigare pekat ut Foxtrotledaren Rawa Majid för att utföra våldsdåd på uppdrag av Iran. Han menar att även gängkriminella har intressen av att göra tjänster åt den iranska regimen för att kunna vistas i landet och hålla sig borta från svenskt rättsväsende. – Jag tror att när Foxtrotledaren Rawa Majid rörde sig i Iran tidigare var det kopplat till fri lejd, säger Holmlund, och fortsätter. – Men för det måste man betala ett pris. Det innebär att man låter sitt nätverk med ungdomar agera. Varför använder Iran svenskar? – Man använder det för att vara förnekbara själva. Det vill säga att vi gör det här. Det ska förstås att det är vi som ligger bakom. Men vi vill inte visa att det är vi som gör det, säger Holmlund. Holmlund tillägger att Iran tidigare ägnat sig mycket åt flyktingspionage, men att landet nu flyttat fram sina positioner, och blivit mer offensiv i att tjäna iranska intressen.

Vladimir Putin ryktas få sin mat testad och den amerikanska presidentens limousin kallas för ”besten”. Den politiska eliten tar till omfattande åtgärder för att skydda sig mot attacker likt den på Trump, men allt går inte att förhindra. – Motiverade gärningsmän kommer alltid hitta nya metoder, säger Jörgen Holmlund, lärare i underrättelsetjänst vid Försvarshögskolan.

En norsk granskning visar att svenska och norska försvaret hyrt stugor nära norska militärområden – som ägs av rysk maktelit. Risken för avlyssning är inte hög, men Jörgen Holmlund, lärare på Försvarshögskolan, menar att en kartläggning bör göras. – Det kan säkert finnas sådant som man har avhandlat som man inte nödvändigtvis vill ska avlyssnas.

Fyra personer har häktats misstänkta för att ha utfört terrordådet i Moskva. Två av dem har enligt ryska domstolen förklarat sig skyldiga. Totalt är 14 personer misstänkta. Under förhandlingen såg männen blåslagna ut, en av de kördes in i rullstol, knappt vid medvetande. I filmklipp från förhör som fått stor spridning får en av männen en elektronisk apparat fäst på sitt kön, och en annan sitt öra avskuret. Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan, tycker att man ska vara försiktig med att slå fast att de häktade är skyldiga. – Jag tror att med bildmaterial från händelserna kopplat till de här personerna, kan man säkert styrka det, men jag ställer mig lite tveksam till att det har gått så här pass snabbt att hitta de berörda, säger han. Politiska krav på ryska säkerhetstjänsten Ryssland har inte gjort några uppenbara försök att dölja att de häktade utsatts för brutalt våld. Jörgen Holmlund tror snarare att de tortyrliknande filmerna sprids för att visa på handlingskraft. – Jag tror att det ställs ett otroligt krav från den politiska ledningen på FSB (ryska säkerhetstjänsten) att agera. Det påvisar de med en tydlighet och en överreaktion som känns onormal för oss i västvärlden, men säkert naturlig i andra länder. Man visar en styrka i att agera bryskt. Jon Fridholm, tillförordnad verksamhetschef vid Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter, är också av åsikten att ryska regimen med sitt agerande vill visa handlingskraft. – Vi vet att rättsapparaten inte respekterar grundläggande principer som man gör i andra samhällen. Det nya är att man tycks göra det inför öppen ridå, man verkar inte ens förneka att tortyr har förekommit. Försöker kompensera för misslyckande En anledning till att ryska myndigheter verkar agera särskilt hänsynslöst, kan vara för att för att de inte lyckades förhindra terrordådet. – Då är det mindre viktigt att gripa skyldiga, än att visa upp handlingskraft, att inte exponera svaghet. Nu försöker man kompensera det genom någon sorts extra brutal hantering, säger Jon Fridholm. Många har uppmärksammat det faktum att USA och Storbritannien varnade medborgare i Moskva för ett förestående terrordåd i början av mars. En varning som Jörgen Holmlund inte tror gick obemärkt förbi. – Jag tror att den brittiska och amerikanska ambassaden naturligtvis har bra samarbete med FSB, och har lämnat information av tydlig art. Utåt avfärdade Putin terrorvarningen som västerländsk propaganda. – Men jag tror att säkerhetstjänsterna säkert har lyssnat noggrant, hur man har agerat på den (terrorvarningen), det får väl visa sig i efterhand, säger Jörgen Holmlund. Hotet från IS-K: ”Ökar törsten efter blod” Terrorgruppen Islamiska staten i Khorasa, även kallad IS-K tog tidigt på sig dådet och uppges nu reagera på bilderna som sprids på de misstänkta terroristerna. Enligt Metro UK och andra internationella medier sprids nu en bild från IS-K:s propagandakanal Al Azaim med ett hot riktat mot Ryssland. ”Tortyren av mujahedins i fångenskap och publiceringen av filmer ökar bara törsten efter blod hos tusentals av deras bröder”, står det i bilden som sprids. Bilden är adresserad till ”Alla brutala ryssar, inklusive Putin” och meddelandet avslutas med ett hot om att alla ryssar kommer dödas.

Det som skulle bli en rockkonsert blev i stället den dödligaste attacken i Ryssland på närmare 20 år. Och det är just större evenemang som tenderar att locka terrorister att utföra dåd. Ett stort sådant som närmar sig är Eurovision Song Contest i Malmö som inleds den 7 maj. – Vi brukar säga att större sport- och kulturevenemang, olika typer av objekt av betydelse för Sveriges statsskick eller symbolvärlden, är det som normalt är utsatta. Eurovision är naturligtvis en sockerbit som har ett stort betydande värde, säger Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan. ”Ingjuta allvarlig fruktan” Enligt honom förändrar fredagens terrordåd i Moskva inte den generella hotbilden mot Sverige. Men inför Eurovision finns nu en oro för liknande attacker. – Terroristernas intresse är att skapa och ingjuta allvarlig fruktan hos oss andra, men också skapa ett symbolvärde för sin egen kapacitet. Kan man angripa den typen av mål så visar det på statens svaghet och deras styrka. Samtidigt poängterar han att arrangörerna runt evenemanget, Malmö stad, polisen i Skåne och säkerhetspolisen är införstådda i de eventuella hot som finns mot tävlingen. – De är naturligtvis lika välmedvetna som du och jag om att det här är ett arbete som kräver förberedelser, både perimeterskött men också inne i området. Jag är helt övertygad om att det jobbet redan är påbörjat, säger han. Uppmanar till uppmärksamhet Vid tidigare attacker har överlevare och vittnen uppgett i efterhand att man gjort misstänkta iakttagelser, men valt att inte larma säkerhetspersonal av rädsla att felaktigt peka ut någon. Jens Holmlund nämner Ariana Grandes konsert i Manchester 2017 där över 20 människor dödades. – Avvikelser från sådant som är det normala måste rapporteras, så att underrättelse- och säkerhetstjänst samt polisen kan göra sitt jobb på ett bättre sätt. Vi alla är ögon och öron för att hjälpa till att skärpa den säkerheten i Malmö och runt det eventet. Även innan attacken i konserthuset Crocus har säkerheten varit i fokus – mycket på grund av Israels vara eller inte vara i tävlingen. ”Betydande demonstrationer” Den 7 mars meddelade Europeiska radio- och tv-unionen, EBU, att Israel får delta efter att deras låt, som ursprungligen gick under namnet ”October rain”, skrivits om och bytt namn. Jens Holmlund tror att det kommer att ske ”betydande demonstrationer” av olika slag. Samtidigt tror han inte att det kommer att ske något attentat. – Men jag tror att man ska ta till en ökad bevakning för att säkerställa att så också inte blir fallet, säger Jens Holmlund.

Nu tillträder Petra Lundh som ny rikspolischef. Och hon har en stor utmaning framför sig, enligt Jörgen Holmlund, säkerhetsexpert och tidigare polisöverintendent. – Det måste till fler utredningar, säger han.