Försökte skicka falska elektorer – därför kan Trump inte rädda sig själv
Tre gånger har åklagare väckt åtal mot Donald Trump. På måndagen, amerikansk tid, kom det fjärde. Det gäller återigen försök från USA:s före detta president och hans nära allierade att ändra resultatet av valet 2020 och hålla sig kvar vid presidentmakten. Det fjärde åtalet kan av rent lagtekniska skäl blir det svåraste för den före detta presidenten att skaka av sig. Det gäller delstaten Georgia, i vilken Donald Trump var ungefär 11 000 röster från att vinna under presidentvalet 2020. Och där han, enligt det 97 sidor långa åtal som blev offentligt på tisdagsmorgonen, svensk tid, försökte skaka fram de 11 000 rösterna med hjälp av lögner, utpressning – och allierade som utgav sig för att vara elektorer. Den före detta presidenten har varit under utredning för händelserna i Georgia sedan 2021. Det gör det till den längsta utredningen av de tre som rör hans förehavanden i samband med det presidentval han förlorade 2020. På måndagen antydde åklagaren Fani Willis att en första rättegångsdag i det tredje åtalet kan hållas i september 2024. Om Donald Trump vinner presidentvalet 2024 kan han benåda sig själv och på så vis stoppa åtalen. ”Enkelt uttryckt, om Trump vinner valet i november 2024 kommer de federala åtalen mot honom troligen läggas ned, utan avslut, inom 24 timmar efter hans tillträde”, skrev Paul Rosenzweig, jurist och expert på inrikes säkerhet i The Atlantic tidigare i år. Men det gäller bara federala brott. Som i de tre första åtalen. I det fjärde och senaste står Donald J Trump mot delstaten Georgia. Och delstatliga domslut rår inte ens en presidents benådanden på. I de tre tidigare fallen skulle Donald Trump om han blir vald till president, också kunna utnyttja det ämbetets rätt att utse statsåklagare – och välja en person som är beredd att förhala eller stoppa hela rättsprocessen. Inte heller det skulle ha någon effekt på ett åtal i staten Georgia, där en federal statsåklagare inte har någon jurisdiktion. Språket i åtalet, påpekar flera bedömare på tisdagsmorgonen, liknar det som används om maffian. Åtalaren har valt att använda sig av en lag som rör utpressning och kriminella organisationer, och som tidigare framförallt används för att åtala personer iblandade i organiserad brottslighet. Utöver Donald Trump misstänks ytterligare 18 personer i åtalet som omfattar 41 punkter. ”Trump och de andra misstänkta gärningsmännen i det här åtalet vägrade acceptera att Trump hade förlorat, och de gick medvetet och självmant med i en konspiration för att i strid med lagen ändra valresultatet till Trumps fördel.” skriver åklagaren i inledningen till domstolshandlingarna. Tre delar av åtalet var redan sedan tidigare väl kända. Mest omtalat är det telefonsamtal som Donald Trump ringde till Georgias statssekreterare, republikanen Brad Raffensperger, i januari 2021. – Vi vann, och vi vann väldigt övertygande i Georgia, inledde Trump samtalet. Då var det redan klart att han hade förlorat inte bara valet i Georgia, utan presidentvalet i helhet. Den avgående presidenten fortsatte samtalet med att påstå att hundratusentals namnunderskrifter för Joe Biden är falska, och att nästan lika många republikanska röster “mystiskt” försvunnit. Samtalet pågår i över en timme, och består till stora delar av en bitvis svårföljd monolog om olika påstådda oegentligheter. Ingen av dem har kunnat ledas i bevis. Att Donald Trump har hävdat att han hade vunnit presidentvalet om det inte “stulits” är förstås skåpmat vid det här laget. Frågan gällande samtalet är istället om det går att tolka som att Donald Trump försöker övertala Brad Raffensperger att fuska. – Det saknas bara 11 000 röster, sa Donald Trump över telefon då. – Kan du inte hitta dem? Det kunde inte Brad Raffensperger, som i över en timme vänligt men bestämt säger nej till allt presidenten begär av honom. Samtalet till Raffensperger har beskrivits som Donald Trumps sista, kanske desperata, försök att ändra valresultatet i delstaten Georgia. Men det är långt ifrån det enda. Rent tekniskt är det inte väljarna i USA som bestämmer vem som ska bli president. De utser ett antal elektorer, som i sin tur röstar på den kandidat som fått flest röster i delstaten. Men elektorerna är också personer, som utför en slags rituell andra omröstningsomgång: vid det laget vet man redan vad resultatet kommer att bli, men omröstningen är viktig för valets legitimitet. Donald Trump och hans allierade tros ha försökt utnyttja detta genom att utse falska elektorer från Georgia, och försöka få deras röster att räknas istället för de “äkta” elektorerna. Enligt åtalet samlades de falska elektorerna i Georgia, skrev under dokument som påstod att de var elektorer, och försökte att ”så långt det var möjligt härma de legitima Biden-elektorernas process”. Tanken ska enligt åtalet ha varit att använda de falska elektorerna för att sätta press på vicepresident Mike Pence, och få honom att ändra valresultatet till Donald Trumps fördel. Så blev det som bekant inte. Tilltaget mötte redan medan det pågick protester även från republikaner i Georgia, som försöker förklara att det inte är förenligt vare sig med delstatens eller nationens lagar. För Donald Trump är frågan nu om han kan kopplas direkt till händelsen, eller om det kan anses ha varit något som skedde utan hans kännedom eller godkännande. Den tredje punkt som verkligen sticker ut i åtalet mot Donald Trump rör rösträkningsmaskinerna i ett litet distrikt i Georgia vid namn Coffee. Rösträkningsmaskinerna, tillverkade av företaget Dominion, hade redan innan valet pekats ut av Donald Trump och hans anhängare som en möjlig säkerhetsrisk vid valet. Anklagelserna gällde att systemet kunde tänkas ändra röster från Trump till Biden. Efter att han förlorat valet försökte personer nära Donald Trump få tillgång till maskinerna för att kunna bevisa påstådda oegentligheter. I Coffee röstade väljarna överväldigande för Donald Trump som president, men trots det tog sig anställda vid ett säkerhetsbolag kopplade till Trump in i lokalen och klonade informationen på valmaskinerna. De har, trots det, inte kunnat visa att något fusk förekom. Här, precis som i de andra fallen, kommer utmaningen för åklagaren Fani Willis bland annat att blir att bevisa att Donald Trump personligen var inblandad. Läs mer
Tre gånger har åklagare väckt åtal mot Donald Trump. På måndagen, amerikansk tid, kom det fjärde. Det gäller återigen försök från USA:s före detta president och hans nära allierade att ändra resultatet av valet 2020 och hålla sig kvar vid presidentmakten. Det fjärde åtalet kan av rent lagtekniska skäl blir det svåraste för den före detta presidenten att skaka av sig. Det gäller delstaten Georgia, i vilken Donald Trump var ungefär 11 000 röster från att vinna under presidentvalet 2020. Och där han, enligt det 97 sidor långa åtal som blev offentligt på tisdagsmorgonen, svensk tid, försökte skaka fram de 11 000 rösterna med hjälp av lögner, utpressning – och allierade som utgav sig för att vara elektorer. Den före detta presidenten har varit under utredning för händelserna i Georgia sedan 2021. Det gör det till den längsta utredningen av de tre som rör hans förehavanden i samband med det presidentval han förlorade 2020. På måndagen antydde åklagaren Fani Willis att en första rättegångsdag i det tredje åtalet kan hållas i september 2024. Om Donald Trump vinner presidentvalet 2024 kan han benåda sig själv och på så vis stoppa åtalen. ”Enkelt uttryckt, om Trump vinner valet i november 2024 kommer de federala åtalen mot honom troligen läggas ned, utan avslut, inom 24 timmar efter hans tillträde”, skrev Paul Rosenzweig, jurist och expert på inrikes säkerhet i The Atlantic tidigare i år. Men det gäller bara federala brott. Som i de tre första åtalen. I det fjärde och senaste står Donald J Trump mot delstaten Georgia. Och delstatliga domslut rår inte ens en presidents benådanden på. I de tre tidigare fallen skulle Donald Trump om han blir vald till president, också kunna utnyttja det ämbetets rätt att utse statsåklagare – och välja en person som är beredd att förhala eller stoppa hela rättsprocessen. Inte heller det skulle ha någon effekt på ett åtal i staten Georgia, där en federal statsåklagare inte har någon jurisdiktion. Språket i åtalet, påpekar flera bedömare på tisdagsmorgonen, liknar det som används om maffian. Åtalaren har valt att använda sig av en lag som rör utpressning och kriminella organisationer, och som tidigare framförallt används för att åtala personer iblandade i organiserad brottslighet. Utöver Donald Trump misstänks ytterligare 18 personer i åtalet som omfattar 41 punkter. ”Trump och de andra misstänkta gärningsmännen i det här åtalet vägrade acceptera att Trump hade förlorat, och de gick medvetet och självmant med i en konspiration för att i strid med lagen ändra valresultatet till Trumps fördel.” skriver åklagaren i inledningen till domstolshandlingarna. Tre delar av åtalet var redan sedan tidigare väl kända. Mest omtalat är det telefonsamtal som Donald Trump ringde till Georgias statssekreterare, republikanen Brad Raffensperger, i januari 2021. – Vi vann, och vi vann väldigt övertygande i Georgia, inledde Trump samtalet. Då var det redan klart att han hade förlorat inte bara valet i Georgia, utan presidentvalet i helhet. Den avgående presidenten fortsatte samtalet med att påstå att hundratusentals namnunderskrifter för Joe Biden är falska, och att nästan lika många republikanska röster “mystiskt” försvunnit. Samtalet pågår i över en timme, och består till stora delar av en bitvis svårföljd monolog om olika påstådda oegentligheter. Ingen av dem har kunnat ledas i bevis. Att Donald Trump har hävdat att han hade vunnit presidentvalet om det inte “stulits” är förstås skåpmat vid det här laget. Frågan gällande samtalet är istället om det går att tolka som att Donald Trump försöker övertala Brad Raffensperger att fuska. – Det saknas bara 11 000 röster, sa Donald Trump över telefon då. – Kan du inte hitta dem? Det kunde inte Brad Raffensperger, som i över en timme vänligt men bestämt säger nej till allt presidenten begär av honom. Samtalet till Raffensperger har beskrivits som Donald Trumps sista, kanske desperata, försök att ändra valresultatet i delstaten Georgia. Men det är långt ifrån det enda. Rent tekniskt är det inte väljarna i USA som bestämmer vem som ska bli president. De utser ett antal elektorer, som i sin tur röstar på den kandidat som fått flest röster i delstaten. Men elektorerna är också personer, som utför en slags rituell andra omröstningsomgång: vid det laget vet man redan vad resultatet kommer att bli, men omröstningen är viktig för valets legitimitet. Donald Trump och hans allierade tros ha försökt utnyttja detta genom att utse falska elektorer från Georgia, och försöka få deras röster att räknas istället för de “äkta” elektorerna. Enligt åtalet samlades de falska elektorerna i Georgia, skrev under dokument som påstod att de var elektorer, och försökte att ”så långt det var möjligt härma de legitima Biden-elektorernas process”. Tanken ska enligt åtalet ha varit att använda de falska elektorerna för att sätta press på vicepresident Mike Pence, och få honom att ändra valresultatet till Donald Trumps fördel. Så blev det som bekant inte. Tilltaget mötte redan medan det pågick protester även från republikaner i Georgia, som försöker förklara att det inte är förenligt vare sig med delstatens eller nationens lagar. För Donald Trump är frågan nu om han kan kopplas direkt till händelsen, eller om det kan anses ha varit något som skedde utan hans kännedom eller godkännande. Den tredje punkt som verkligen sticker ut i åtalet mot Donald Trump rör rösträkningsmaskinerna i ett litet distrikt i Georgia vid namn Coffee. Rösträkningsmaskinerna, tillverkade av företaget Dominion, hade redan innan valet pekats ut av Donald Trump och hans anhängare som en möjlig säkerhetsrisk vid valet. Anklagelserna gällde att systemet kunde tänkas ändra röster från Trump till Biden. Efter att han förlorat valet försökte personer nära Donald Trump få tillgång till maskinerna för att kunna bevisa påstådda oegentligheter. I Coffee röstade väljarna överväldigande för Donald Trump som president, men trots det tog sig anställda vid ett säkerhetsbolag kopplade till Trump in i lokalen och klonade informationen på valmaskinerna. De har, trots det, inte kunnat visa att något fusk förekom. Här, precis som i de andra fallen, kommer utmaningen för åklagaren Fani Willis bland annat att blir att bevisa att Donald Trump personligen var inblandad. Läs mer