Foton visar hur isen smält bort – nu är det bara berg kvar
2024 blir det varmaste året i modern tid och målet på högst 1,5 grad global uppvärmning kommer passeras. Det visar ny statistik från EU:s klimattjänst Copernicus. Temperaturen har stigit gradvis från 1950-talet och framåt och effekterna har fått stora konsekvenser, larmar flera eniga forskare. Klimatorganisationen Greenpeace har tagit bilder vid Svalbard och jämfört dem med hur det sett ut på samma plats tidigare – och där syns en tydlig skillnad. ”Ingen överraskning längre” På ett gammalt fotografi kan man se stora isblock intill ett berg i Svalbards vatten. I dag finns bara berget kvar. – De här bilderna är tyvärr ingen överraskning längre, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi. Hon har själv arbetat vid Svalbard och sett förändringarna. Men även i de svenska fjällen märker hon av den snabba smältningen. En studie över alla 269 svenska glaciärer, gjord med hjälp av satellitdata, visar att samtliga har dragit sig tillbaka de senaste åren. – Jag tror att vi kommit så långt att alla inser att det här är mänsklig påverkan. Vi kan inte förhandla med fysikens lagar, snö och is smälter vid noll grader och ju varmare det blir desto mer smälter. Dessutom gör den snabba uppvärmningen naturligtvis att glaciärerna smälter i allt snabbare takt, säger Nina Kirchner. ”Vi behöver tänka om” I år har storglaciären, som är belägen på den östra sluttningen av Kebnekaise i Lappland, smält snabbare än vad som någonsin uppmätts. Enligt Kirchner väntas 80 procent av världens glaciärer smälta fram till år 2100 om de globala utsläppen fortsätter i samma takt. – Det har påverkan på ekosystemen. Mängderna av smältvatten gör att det kommer finnas mer vatten på ställen än vad det gjort tidigare, och mindre på andra. Det finns då en ganska stor risk att systemet hamnar i obalans och vi vet inte om de kommer klara av att anpassa sig, säger hon. De direkta konsekvenserna som stigande havsnivå och vattenförsörjningen ännu inte har lika stor påverkan som på många andra platser globalt. Men enligt Kirchner är det ingen anledning att fortsätta ”business as usual”. – Det betyder inte att det inte påverkar andra element på jorden i vårt ekosystem. Och där behöver vi tänka om. Vi kan inte vänta tills katastrofen står vid dörren och knackar på, säger Nina Kirchner. Se fler före- och efterbilder i videon högst upp i artikeln.
2024 blir det varmaste året i modern tid och målet på högst 1,5 grad global uppvärmning kommer passeras. Det visar ny statistik från EU:s klimattjänst Copernicus. Temperaturen har stigit gradvis från 1950-talet och framåt och effekterna har fått stora konsekvenser, larmar flera eniga forskare. Klimatorganisationen Greenpeace har tagit bilder vid Svalbard och jämfört dem med hur det sett ut på samma plats tidigare – och där syns en tydlig skillnad. ”Ingen överraskning längre” På ett gammalt fotografi kan man se stora isblock intill ett berg i Svalbards vatten. I dag finns bara berget kvar. – De här bilderna är tyvärr ingen överraskning längre, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi. Hon har själv arbetat vid Svalbard och sett förändringarna. Men även i de svenska fjällen märker hon av den snabba smältningen. En studie över alla 269 svenska glaciärer, gjord med hjälp av satellitdata, visar att samtliga har dragit sig tillbaka de senaste åren. – Jag tror att vi kommit så långt att alla inser att det här är mänsklig påverkan. Vi kan inte förhandla med fysikens lagar, snö och is smälter vid noll grader och ju varmare det blir desto mer smälter. Dessutom gör den snabba uppvärmningen naturligtvis att glaciärerna smälter i allt snabbare takt, säger Nina Kirchner. ”Vi behöver tänka om” I år har storglaciären, som är belägen på den östra sluttningen av Kebnekaise i Lappland, smält snabbare än vad som någonsin uppmätts. Enligt Kirchner väntas 80 procent av världens glaciärer smälta fram till år 2100 om de globala utsläppen fortsätter i samma takt. – Det har påverkan på ekosystemen. Mängderna av smältvatten gör att det kommer finnas mer vatten på ställen än vad det gjort tidigare, och mindre på andra. Det finns då en ganska stor risk att systemet hamnar i obalans och vi vet inte om de kommer klara av att anpassa sig, säger hon. De direkta konsekvenserna som stigande havsnivå och vattenförsörjningen ännu inte har lika stor påverkan som på många andra platser globalt. Men enligt Kirchner är det ingen anledning att fortsätta ”business as usual”. – Det betyder inte att det inte påverkar andra element på jorden i vårt ekosystem. Och där behöver vi tänka om. Vi kan inte vänta tills katastrofen står vid dörren och knackar på, säger Nina Kirchner. Se fler före- och efterbilder i videon högst upp i artikeln.