"Greenpeace staplar sakfel om skogsbruk"

2024 blir det varmaste året i modern tid och målet på högst 1,5 grad global uppvärmning kommer passeras. Det visar ny statistik från EU:s klimattjänst Copernicus. Temperaturen har stigit gradvis från 1950-talet och framåt och effekterna har fått stora konsekvenser, larmar flera eniga forskare. Klimatorganisationen Greenpeace har tagit bilder vid Svalbard och jämfört dem med hur det sett ut på samma plats tidigare –  och där syns en tydlig skillnad. ”Ingen överraskning längre” På ett gammalt fotografi kan man se stora isblock intill ett berg i Svalbards vatten. I dag finns bara berget kvar. – De här bilderna är tyvärr ingen överraskning längre, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi. Hon har själv arbetat vid Svalbard och sett förändringarna. Men även i de svenska fjällen märker hon av den snabba smältningen. En studie över alla 269 svenska glaciärer, gjord med hjälp av satellitdata, visar att samtliga har dragit sig tillbaka de senaste åren. – Jag tror att vi kommit så långt att alla inser att det här är mänsklig påverkan. Vi kan inte förhandla med fysikens lagar, snö och is smälter vid noll grader och ju varmare det blir desto mer smälter. Dessutom gör den snabba uppvärmningen naturligtvis att glaciärerna smälter i allt snabbare takt, säger Nina Kirchner. ”Vi behöver tänka om” I år har storglaciären, som är belägen på den östra sluttningen av Kebnekaise i Lappland, smält snabbare än vad som någonsin uppmätts. Enligt Kirchner väntas 80 procent av världens glaciärer smälta fram till år 2100 om de globala utsläppen fortsätter i samma takt. – Det har påverkan på ekosystemen. Mängderna av smältvatten gör att det kommer finnas mer vatten på ställen än vad det gjort tidigare, och mindre på andra. Det finns då en ganska stor risk att systemet hamnar i obalans och vi vet inte om de kommer klara av att anpassa sig, säger hon. De direkta konsekvenserna som stigande havsnivå och vattenförsörjningen ännu inte har lika stor påverkan som på många andra platser globalt. Men enligt Kirchner är det ingen anledning att fortsätta ”business as usual”. – Det betyder inte att det inte påverkar andra element på jorden i vårt ekosystem. Och där behöver vi tänka om. Vi kan inte vänta tills katastrofen står vid dörren och knackar på, säger Nina Kirchner. Se fler före- och efterbilder i videon högst upp i artikeln.

Den forne börshajen Olof Stenhammar anklagar Greenpeace för att fara med osanning men målar själv upp en felaktig bild av skogsbruket. Det moderna skogsbruket går ut på att kalhugga vår skog utifrån kortsiktiga vinstintressen - utan hänsyn till naturen, klimatet, friluftslivet eller samers rättigheter skriver Erika Bjureby, Sverigechef Greenpeace

I protest mot Sveriges ohållbara skogsbruk har Greenpeace lanserat tävlingen "Sveriges fulaste kalhygge". Allmänheten har deltagit genom att skicka in foton på kalhyggen från sina närområden, och totalt inkom närmare 80 bidrag. En jury valde ut de fem finalister som tävlat om den inte så smickrande titeln.

– Alla fem bidrag visar att detta är ett nationellt problem som påverkar hela Sverige, säger Erica Bjureby. Finalisterna De fem finalisterna kommer från Gävleborg, Västerbotten, Värmland, Västmanland och Västra Götaland. Den vinnande bilden, tagen av Daniela Ross från Värmland, valdes för sin tragikomiska kontrast: en skylt som uppmanar besökare att njuta av naturen mitt i ett ödelandskap. Juryn var enhällig i sitt beslut. Skogsindustrin: ”Kalhyggen säkerställer föryngring” Olof Johansson, skogspolitisk chef på Sveaskog, menar att kalhyggen fortfarande är en viktig metod för att säkerställa god föryngring av skogen. – Skogsbruket rör sig mot en ökad variation i skogsskötseln, där olika metoder används beroende på skogstyp och behov, säger Johansson.

Argumentet får inte medhåll från Bjureby som är kritisk till skogsindustrins försvar av kalhyggen. – Vi har bättre och mer hållbara metoder än kalhyggen, säger hon och fortsätter Det här är fel sätt att bruka skogen. och hänvisar till FNs egen klimatpanel IPCC, som säger att för att vi ska kunna rädda klimatet måste vi skydda och bevara viktiga ekosystem. Det inkluderar även de svenska skogarna. Framtida Åtgärder Enligt Bjuraby måste Sverige omedelbart upphöra med kalhyggen och övergå till naturnära skogsbruk. Hon understryker också vikten av att skydda kontinuitetsskogar, gammelskogar och fjällnära skogar för att uppfylla både EU och FN:s krav på naturskydd och mänskliga rättigheter.

I slutet av förra veckan meddelade Sveriges konsumenter att de, tillsammans med 16 andra europeiska konsumentorganisationer, anmäler shoppingsajten Temu för brott mot EU-lagen DSA. Temu ska bland annat ha gjort det närmast omöjligt att kontakta dem som säljer varor på plattformen, något som hindrar kundernas rätt till reklamation. Temu är dock inte den enda shoppingplattformen som fått kritik för sitt innehåll. Även kläd- och modesajten Shein har tidigare kritiserats för bristfälliga kundrättigheter, såväl som usla arbetsförhållanden. Sämst i klassen TT har bett Allmänna reklamationsnämnden (ARN) ta fram statistik över hur många anmälningar som kommit in mot olika shoppingsajter, plattformar där olika säljare samlas, de senaste fyra åren. Statistiken visar att Shein är i särklass sämst, med 294 anmälningar. Temu, som är en nyare sajt, har blott 32 anmälningar emot sig. Även etablerade shoppingsajter, som Amazon, har en stor mängd anmälningar mot sig de senaste åren. I Amazons fall rör det sig om 134. Även sko- och klädjätten Zalando har ett stort antal anmälningar mot sig, 201 stycken sedan 2020. Andra shoppingsajter har haft ett mindre antal ärenden emot sig under samma period. För Vinted är siffran 19, Etsy 10 och Ali express 1. Giftigt innehåll Statistiken för shoppingplattformarna kan jämföras med exempelvis Clas Ohlson och H&M som TT också bett ARN ta fram siffror över. Antalet anmälningar mot H&M sedan 2020 är 23 och för Clas Ohlson är siffran 25. Shein har även kritiserats för att kläderna som säljs på plattformen innehåller gifter. I början av året lät Greenpeace i Tyskland testa kläder köpta på Shein. 15 procent av varorna som testades innehöll kemikalier på en nivå som gör dem olagliga i EU.

Miljöaktivister ska ha målat färg på fartyget, med texten ”Oil fuels war” visar bilder som SVT tagit del av. – Vi har poliser på plats som arbetar med det här tillsammans med Kustbevakningen. Vi utreder om skadegörelse har skett vid ett fartyg utanför Gotland, säger Per Fahlström presstalesperson på Polisens regionledningscentral till kanalen. Det är oklart om aktionen skett på svenskt eller internationellt vatten. – Den ryska skuggflottans rostiga tankfartyg skeppar varje dag enorma mängder rysk olja genom Östersjön, och utgör ett allvarligt hot mot våra hav och kustlinjer. Sjöfartsexperter menar att det bara är en tidsfråga innan en olycka händer. Vi kräver nu att den svenska regeringen slutar tillåta att skuggflottan tankas utanför Sveriges kust, och därmed tar bort infrastruktur som just nu underlättar för Rysslands oljeexport som finansierar kriget i Ukraina, säger Erika Bjureby, chef för Greenpeace i Sverige, i ett pressmeddelande. Texten uppdateras.

Greenpeace har genomfört en klimataktion mot ett fartyg utanför Gotland, rapporterar SVT. – Vi utreder om skadegörelse har skett vid ett fartyg utanför Gotland, säger Per Fahlström presstalesperson på Polisens regionledningscentral, till kanalen.

40 aktivister från Greenpeace blockerar just nu entrén till en nyöppnad pappersmassafabrik i Kemi nära den svenska gränsen i Finland. – Fortsätter vi så här har vi snart inga riktiga skogar kvar och därför är jag här i dag för att kräva att den här massafabriken inte importerar virke som kommer från skyddsvärda skogar, säger aktivisten Christopher Söderstjerna till SVT Sápmi. Skogsbruket i norra Sverige har under året fått hård kritik av Samernas riksförbund, som enligt SVT anser att det är allt för ”aggressivt”.

40 aktivister från Greenpeace blockerar just nu entrén till den nyöppnade massafabriken i Kemi – i protest mot skogsbruket i Sápmi. – Massafabriker likt den här kommer att göra ett ohållbart skogsbruk ännu mer ohållbart, säger Dima Litvinov från Greenpeace.

Greenpeace anmäler Regeringskansliet till Justitieombudsmannen efter statsminister Ulf Kristerssons (M) uttalande om klimataktivister. Det skriver företrädare för organisationen i en debattartikel i Altinget. Bakgrunden är att klimatminister Romina Pourmokhtari (L) ställde in sin närvaro på ett evenemang förra veckan, på grund av ”säkerhetsskäl kopplade till gruppen Extinction rebellion”. Greenpeace tycker att säkerhetsbedömningen är märklig – och att uttalandena som följde är ännu märkligare. Kristersson kallade en del klimatengagerade grupper för sabotörer och Pourmokhtari sa att vissa utgör en fara för det demokratiska samtalet. ”Trots att regeringen tar på sig offerkoftan och pratar om hur gärna de velat ha ett samtal om klimatet är det tydligt att regeringen inte vill ha dialog med medborgarna”, skriver debattörerna.