Håller Putin på att förlora greppet om Armenien?
Övningar ihop med amerikanska soldater och hjälpsändningar till Ukraina. Armenien, som varit en av Rysslands äldsta allierade, har tagit flera steg i västlig riktning. Det har väckt frågor om Rysslands förmåga att behålla kontrollen över länder och konflikter i det tidigare sovjetiska imperiet. Vad beror kursändringen på? Och hur reagerar Ryssland? Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan har i flera uttalanden signalerat ett tydligt missnöje med Ryssland. I en intervju nyligen med den italienska tidningen La Repubblica uttryckte han att landet fått känna på en ”bitter eftersmak” efter att ha gjort misstaget att lita på att Ryssland ska stå för landets säkerhet. Det var Ryssland som förhandlade fram vapenvilan i det omstridda området Nagorno-Karabach efter det 44 dagar långa kriget mellan Armenien och Azerbajdzjan 2020. Ryska styrkor sattes in för att upprätthålla vapenvilan som nu är i ett skört läge. Utbrytarregionen Nagorno-Karabach är internationellt erkänd som en del av Azerbajdzjan men befolkas av etniska armenier som utropat självstyre. Där råder nu humanitär kris sedan Azerbajdzjan blockerat varor från att transporteras in via den viktiga Latjinkorridoren, den enda vägen in i området från Armenien. Först nu i dagarna har nya hjälpsändningar nått in i landet. Men oron för att situationen på nytt ska eskalera till krig är stor. Dessutom har Azerbajdzjan så sent som i början av september i år attackerat områden i södra Armenien. – Armenien upplever att Ryssland inte står upp för deras säkerhet och att de tagit parti för Azerbajdzjan i konflikten om Nagorno-Karabach, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutets centrum för Östeuropastudier, till Omni. En tio dagar lång militärövning tillsammans med USA har precis genomförts i landet. Visserligen rör det sig bara om 85 amerikanska soldater och handlar bara om att träna upp armeniska soldater för att kunna delta i internationella fredsbevarande insatser. Men Ryssland har ändå reagerat. – Det är en liten övning, men det handlar om signalvärdet i att genomföra den övningen samtidigt som Armenien sagt nej till att delta i övningar med det ryskledda säkerhetssamarbetet CSTO. Det har fått mycket kritik från Ryssland, säger Jakob Hedenskog. Premiärminister Nikol Pasjinjan kom till makten i samband med den fredliga sammetsrevolutionen 2018, som sprang ur ett missnöje med kvarhängande korruption och svågerpolitik från sovjettiden. – Ryssland har ju aldrig fullt ut litat på honom, det finns en stor misstänksamhet mot politiker som kommer till makten genom folkliga protester. Pasjinjan har tagit flera steg i västlig riktning. Ett är att landet närmat sig medlemskap i internationella brottmålsdomstolen ICC. Eftersom ICC utfärdat en arresteringsorder mot Vladimir Putin skulle han då riskera att gripas om han besökte Armenien. Kriget i Ukraina har lett till en markant försämring av relationen mellan länderna. Pasjinjan har uttryckt farhågor om att Ryssland inte längre varken kan – eller vill – försvara Armenien. Hans fru Anna Hakobyan reste till Kyiv för att personligen att träffa Olena Zelenska när Armenien nyligen för första gången skickade hjälpsändningar till Ukraina. Efter ett azerbajdzjanskt angrepp mot Armenien i september 2022 vädjade Armenien till den ryskledda militäralliansen CSTO, om hjälp för att skydda sina gränser men fick kalla handen. Då ansökte man istället om att få en EU-mission som bevakar gränsen. En mindre temporär mission under hösten 2022, ersattes i januari 2023 av en tvåårig mission med hundra observatörer. I hotfulla ordalag. Tidigare i september i år kallades Armeniens ambassadör till Kreml som en markering mot ”en rad ovänliga handlingar”. Då nämndes både övningen med USA och premiärministerfruns besök i Ukraina. Ryssland har även varnat för ”allvarliga konsekvenser” om Armenien går med i ICC. – För ett litet land som Armenien är det rätt riskabelt att göra en u-sväng, ett stort geopolitiskt hopp. Vi känner till riskerna för det, säger Anna Ohanyan, expert på rysk utrikespolitik vid Stonehill College i Massachusetts, till CNN. Hotet från Ryssland skulle kunna vara militärt men även ekonomiskt, eftersom de har stor makt över Armeniens handel. I april förbjöds exempelvis rysk import av armeniska mjölkprodukter. Utåt skulle det handla om hälsofrågor men bedömare anser att det kan ha varit en markering mot närmandet till ICC. – Det finns inget uttalat hot om rysk aggression men det är klart att Ryssland till varje pris vill undvika att Armenien närmar sig väst, säger Jakob Hedenskog. Jakob Hedenskog tror inte att Armenien har som mål att helt skära av banden med Ryssland, snarare att utöva påtryckning för att få dem att leva upp till sina löften. – Armenien är beroende av Ryssland för sin handel och sin energi. Vad man vill är att sätta press på Ryssland och samtidigt förbättra relationerna till väst. Eftersom man befarar att Azerbajdzjan ska gå till anfall vill Armenien att konflikten i Nagorno-Karabach har världens ögon på sig. – På så vis höjer man ribban för Azerbajdzjan, så det blir ett mycket högre pris internationellt att gå till attack. Vill du läsa mer?
Övningar ihop med amerikanska soldater och hjälpsändningar till Ukraina. Armenien, som varit en av Rysslands äldsta allierade, har tagit flera steg i västlig riktning. Det har väckt frågor om Rysslands förmåga att behålla kontrollen över länder och konflikter i det tidigare sovjetiska imperiet. Vad beror kursändringen på? Och hur reagerar Ryssland? Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan har i flera uttalanden signalerat ett tydligt missnöje med Ryssland. I en intervju nyligen med den italienska tidningen La Repubblica uttryckte han att landet fått känna på en ”bitter eftersmak” efter att ha gjort misstaget att lita på att Ryssland ska stå för landets säkerhet. Det var Ryssland som förhandlade fram vapenvilan i det omstridda området Nagorno-Karabach efter det 44 dagar långa kriget mellan Armenien och Azerbajdzjan 2020. Ryska styrkor sattes in för att upprätthålla vapenvilan som nu är i ett skört läge. Utbrytarregionen Nagorno-Karabach är internationellt erkänd som en del av Azerbajdzjan men befolkas av etniska armenier som utropat självstyre. Där råder nu humanitär kris sedan Azerbajdzjan blockerat varor från att transporteras in via den viktiga Latjinkorridoren, den enda vägen in i området från Armenien. Först nu i dagarna har nya hjälpsändningar nått in i landet. Men oron för att situationen på nytt ska eskalera till krig är stor. Dessutom har Azerbajdzjan så sent som i början av september i år attackerat områden i södra Armenien. – Armenien upplever att Ryssland inte står upp för deras säkerhet och att de tagit parti för Azerbajdzjan i konflikten om Nagorno-Karabach, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutets centrum för Östeuropastudier, till Omni. En tio dagar lång militärövning tillsammans med USA har precis genomförts i landet. Visserligen rör det sig bara om 85 amerikanska soldater och handlar bara om att träna upp armeniska soldater för att kunna delta i internationella fredsbevarande insatser. Men Ryssland har ändå reagerat. – Det är en liten övning, men det handlar om signalvärdet i att genomföra den övningen samtidigt som Armenien sagt nej till att delta i övningar med det ryskledda säkerhetssamarbetet CSTO. Det har fått mycket kritik från Ryssland, säger Jakob Hedenskog. Premiärminister Nikol Pasjinjan kom till makten i samband med den fredliga sammetsrevolutionen 2018, som sprang ur ett missnöje med kvarhängande korruption och svågerpolitik från sovjettiden. – Ryssland har ju aldrig fullt ut litat på honom, det finns en stor misstänksamhet mot politiker som kommer till makten genom folkliga protester. Pasjinjan har tagit flera steg i västlig riktning. Ett är att landet närmat sig medlemskap i internationella brottmålsdomstolen ICC. Eftersom ICC utfärdat en arresteringsorder mot Vladimir Putin skulle han då riskera att gripas om han besökte Armenien. Kriget i Ukraina har lett till en markant försämring av relationen mellan länderna. Pasjinjan har uttryckt farhågor om att Ryssland inte längre varken kan – eller vill – försvara Armenien. Hans fru Anna Hakobyan reste till Kyiv för att personligen att träffa Olena Zelenska när Armenien nyligen för första gången skickade hjälpsändningar till Ukraina. Efter ett azerbajdzjanskt angrepp mot Armenien i september 2022 vädjade Armenien till den ryskledda militäralliansen CSTO, om hjälp för att skydda sina gränser men fick kalla handen. Då ansökte man istället om att få en EU-mission som bevakar gränsen. En mindre temporär mission under hösten 2022, ersattes i januari 2023 av en tvåårig mission med hundra observatörer. I hotfulla ordalag. Tidigare i september i år kallades Armeniens ambassadör till Kreml som en markering mot ”en rad ovänliga handlingar”. Då nämndes både övningen med USA och premiärministerfruns besök i Ukraina. Ryssland har även varnat för ”allvarliga konsekvenser” om Armenien går med i ICC. – För ett litet land som Armenien är det rätt riskabelt att göra en u-sväng, ett stort geopolitiskt hopp. Vi känner till riskerna för det, säger Anna Ohanyan, expert på rysk utrikespolitik vid Stonehill College i Massachusetts, till CNN. Hotet från Ryssland skulle kunna vara militärt men även ekonomiskt, eftersom de har stor makt över Armeniens handel. I april förbjöds exempelvis rysk import av armeniska mjölkprodukter. Utåt skulle det handla om hälsofrågor men bedömare anser att det kan ha varit en markering mot närmandet till ICC. – Det finns inget uttalat hot om rysk aggression men det är klart att Ryssland till varje pris vill undvika att Armenien närmar sig väst, säger Jakob Hedenskog. Jakob Hedenskog tror inte att Armenien har som mål att helt skära av banden med Ryssland, snarare att utöva påtryckning för att få dem att leva upp till sina löften. – Armenien är beroende av Ryssland för sin handel och sin energi. Vad man vill är att sätta press på Ryssland och samtidigt förbättra relationerna till väst. Eftersom man befarar att Azerbajdzjan ska gå till anfall vill Armenien att konflikten i Nagorno-Karabach har världens ögon på sig. – På så vis höjer man ribban för Azerbajdzjan, så det blir ett mycket högre pris internationellt att gå till attack. Vill du läsa mer?