Här är årets sommarpratare i P1

Efter att ha intagit Bachmut och Avdijivka har ryska trupper sedan i somras varit på väg mot staden Pokrovsk. ”Men det verkar inte finnas något tydligt ryskt fokus”, säger militärexperten Joakim Paasikivi.

Den 5 november går USA:s medborgare till val. Men resultatet kommer att ha påverkan långt utanför landets gränser. Den splittrade synen på stödet till Ukraina och krigets utgång har blivit en ödesfråga. – De allra flesta här fruktar att Donald Trump väljs till president nästa månad, säger TV4:s utrikesreporter Johan Fredriksson på plats i Ukraina. USA – ett osäkert kort Donald Trump har tidigare uppmanat till att stoppa stöd till Ukraina – och sagt att han kan få stopp på kriget i Ukraina på en dag. – Det blir en ren kapitulation på Moskvas villkor där Ukraina får ge upp sin självständighet och demokrati. Rysslandskännaren Malcolm Dixelius instämmer i att valet kan spela roll för utgången i kriget. – Diplomati kommer att vara den stora frågan för hur det här kommer att avgöras, och där är USA ett så osäkert kort, säger han. – Det som är problematiskt med Trump är att han är oförutsägbar. Han vill göra saker som ligger utanför den vanliga världsdiplomatin på sitt eget personliga sätt. ”Samlat radikaler runt omkring” Den tidigare överstelöjtnanten Joakim Paasikivi betonar att det skett en förändring i Trumps administration. – Då hade han ärvt rådgivare från etablissemanget, nu har han samlat radikaler runt omkring sig och det blir väldigt svårt att förutsäga. De kopplar inte ihop amerikansk och europeisk säkerhet, det gör Harris-administrationen. De har en mer traditionell syn på att säkerheten hänger ihop, säger han.

Putin är tydlig: Ryssland är i krig med väst. Invasionen av Ukraina och skarpa ord om forna Sovjet har lett till en militär upprustning i grannländerna som saknar motstycke i modern tid. Enklaven Kaliningrad, där ryska Östersjöflottan har sin bas, ses som Rysslands utpost mot väst – och grannländerna förstärker nu gränserna bäst de kan. Litauen har befäst ytterligare en bro över floden Nemunas på rutten mot den ryska enklaven, skriver landets försvarsdepartement på X på onsdagen – och det är bara den senaste i raden. En enorm försvarsanläggning Sedan juli har flera broar förstärks med pansarvärnshinder, diken har grävts, barriärer byggts och minfält har lagts vid gränsen till Kaliningrad, som bara finns i rysk ägo för ett ändamål. – Det är en försvarsanläggning. Det är allting ifrån kärnvapenbunkrar till markförband. Och det måste finnas ordentliga förberedelser för att ta hand om Kaliningrad militärt och för att se till att Ryssland inte kan göra något därifrån i händelse av ett krig, säger Joakim Paasikivi, militärexpert. Paasikivi förklarar att Litauen, och övriga Baltländer, nu går från en strategi med så kallade ”snubbeltrådsförband” till att skapa en reell militär förmåga att försvara länderna direkt vid gränsen. Polen bygger ”Eastern shield” Samtidigt rustar Polen – som också gränsar mot enklaven – i ännu större utsträckning än Litauen. I slutet av 2024 påbörjas bygget av försvarslinjen ”Eastern shield” och totalt ska Polen lägga 4,2 procent av sitt BNP på försvaret. Enligt Paasikivi handlar det om ”klassiska försvarslinjer”. – Det är av den typ man hade under den kallaste delen av kalla kriget med olika typer av hinder och varningssystem. Det här blir inte bara ett militärt försvar, utan också en möjlighet att hantera allt från cyberangrepp till en militariserat flyktingvåg, sabotage och i värsta fall militära angrepp. Det är en glidande skala, säger han. – Polen tar det här på störst allvar av alla. De köper i princip allt som är möjligt att köpa, från USA och Sydkorea främst. Det är stora satsningar på den polska försvaret. De har ingen lust att förlora igen. Realistiska ryska hot I östra Europa är det tydligt att ett krig pågår – och hotet från Ryssland är ständigt närvarande. Joakim Paasikivi vill inte kalla det man känner för ”skräck”, utan för ”realism”. – Det är en hög grad realism när man har en kärnvapenmakt som granne, som har anfallit en annan granne, och som dessutom i tv-propaganda nästan dagligen talar om att man måste slå de lömska polackerna och att balterna inte ska tro att de finns, säger han och fortsätter: – Det är ett reellt hot men just nu är förmågan på den ryska sidan inte tillräcklig för att göra någonting av det här hotet. Den militära upprustningen sker från en extremt låg nivå. Ambitionerna är stora – att Europa ska ta hand om sitt eget försvar och inte förlita sig på USA – och det kan också innebära ett problem, förklarar militärexperten. – Det har stora säkerhetspolitiska konsekvenser om man misslyckas. Kanske får vi betala dem i blod men också att det försämrar förhållandet till USA om vi sjabblar bort det här, säger Joakim Paasikivi.

Nyligen kom uppgifter om att Ukraina slagit till mot en oljedepå på Krimhalvön och att landet fortsätter slå mot viktiga mål som industrier, oljedepåer och ammunitionsdepåer i Ryssland. I Kurskregionen fortsätter också striderna, efter den offensiv som Ukraina påbörjade för ganska precis två månader sedan. Samtidigt gör Ryssland framsteg på andra håll och har bland annat lyckats återta en rad städer och byar. Situationen vid den hundra mil långa fronten är att bedöma som i stort sett oförändrad. – Läget är i princip likadant som det varit. Ryssland trycker på väldigt hårt längs fronten och man skjuter också mot Odessa och andra städer, säger Joakim Paasikivi. – Ryssarna har nyligen också tagit Vuhledar, en stad på 14 tusen människor, och fortsätter trycka på för att få ett genombrott – men har än så länge inte fått det, tillägger han. ”Framryckningen har avstannat” Ukraina håller – efter att ha tagit staden Sudzja – fortsatt terrängen i Kursk-regionen, och de regn som brukar komma till hösten, som försvårar framkomligheten, har ännu inte kommit. – Front-situationen är i stort sett oförändrad. Det är ett utnötningskrig där man helt enkelt försöker döda så många av varandra som möjligt. Trots krigets långsamma utveckling vill inte Joakim Paasikivi kalla situationen för ett dödläge. – Det kan ge bilden av att det inte händer något. Det är hårda strider hela tiden, men den ukrainska framryckningen har avstannat. Det finns väldigt mycket av det vi kallar gråa områden där det är svårt att avgöra vem som behärskar terrängen. Det syns inga stora framryckningar för någon sida. – När Ryssland tar en stad som Vuhledar, så kräver det väldigt mycket kraft. Nu behöver man reorganisera och få in nya färska förband, något som saknas på båda sidor. Därför går kriget så långsamt, förklarar militärexperten.

”I Sverige anses det ärofullt att vara en mördare”. Så inleder Rysslands ambassad i Stockholm inlägget som publicerats på deras sociala medier. Där hängs en svensk man ut med namn och ålder, efter att ha medverkat i en intervju i Svenska Dagbladet. Där nämns inte hans namn, utan han nämns under det alias han använt som frivilligsoldat i Ukraina: ”Hufsa”. Men i ambassaden beskrivs han som en legosoldat som strider tillsammans med ”den nazistiska Kievregimen” som ”hjältemodigt mördar ryssar”. ”Kommer få det ni förtjänar” I inlägget varnas även andra svenskar som ansluter sig till fronten i Ukraina. ”Vi skulle återigen vilja påminna alla dem som vill följa i hans spår och bli delaktiga i Kievregimens brottsliga gärningar om att Ryssland definitivt kommer att få vetskap om er, och ni obligatoriskt kommer att få det som ni förtjänar för era illdåd”. TV4 Nyheternas utrikesreporter Johan Fredriksson säger att tongångarna från Rysslands ambassader har förändrats. – Flera av Rysslands ambassader har de senaste åren inte bara blivit tröttsamma propagandaplattformar i Putins tjänst, utan förfallit till det som mer och mer framstår som rena gangsterfasoner. Han säger vidare att ambassaden i Stockholm i och med inlägget också bryter mot ”alla normer och vedertaget skick inom diplomati”. – Det är tragiskt men inte oväntat. Paasikivi: Ytterligare steg i Rysslands retorik I ambassadens inlägg finns även en lista över 12 svenska medier, med en uppmaning om att ”sluta hylla nynazister”. Joakim Paasikivi, före detta överstelöjtnant, beskriver ambassadens metoder som ”ett ytterligare steg i Rysslands högljudda retorik”. – Det är ett led i Rysslands försök att framställa alla som slåss vid Ukrainas sida, eller bara stödjer Ukraina, som fascister, nazister och marionetter, säger han. Att frivilligsoldater målas upp som legosoldater och nazister är enligt Paasikivi vanligt förekommande – och framför allt folkrättsligt fel. – Den ryska definitionen av nazism är numera alla som inte håller med Ryssland. TV4 Nyheterna har sökt den ryska ambassaden.

Allt fler deserterar, alltså att avvika från krigstjänst, från den ukrainska armén, rapporterar Kyiv Post. Tidningen skriver att fler än 60 000 brottmål har inletts som handlar om desertering sedan 2022, varav nästan hälften av fallen inträffade i år. Ex-militären och säkerhetsrådgivaren Joakim Paasikivi säger att det kan vara problematiskt att beskriva det som en trend då flera faktorer kan påverka. Men han menar att en desertering oftast grundar sig i samma sak i alla krig – en rädsla för döden. – Det som är farligast och det som folk är räddast för är att man bara ska få en grundläggande utbildning och kastas in i ett förband som inte är välskött. Då minskar chanserna för överlevnad. Men effekten av desertering är att den i sig är demoraliserande på andra. Blir det storskaliga deserteringar, vilket vi inte sett ännu, då finns det en större risk att fienden får genombrott, säger han. Olika typer av desertering Joakim Paasikivi beskriver flera olika kategorier av desertering där en av dem är att man helt enkelt inte inställer sig. – Man försöker fly landet, det är en naturlig rädsla för att hamna vid fronten och dö. Då håller man sig undan. En variant av det är att man mutar sig fri. Här har massor av folk fått sparken på inskrivningsmyndigheterna på grund av korruption. Här finns det ett korruptionsproblem och folk som inte vill rycka in och flyr landet, säger han och fortsätter: – Sen har vi de gamla vid fronten, de som har slagits länge. Många har hållit på sedan 2014 och många sedan 2022 i februari. Många menar att de som slåss vid fronten gör allt och så finns det dem som håller sig undan, att man kan fika hemma eller gå på restaurang medan andra sliter och dör vid fronten. Det kan skapa en vi och dem-känsla som kan yttra sig i att veteranerna blir trötta. Det är också förknippat med psykiska stridsskador. Det kan konsekvenserna bli Han nämner också en tredje kategori som bland annat handlar om de relativt nymobiliserade som kommer till fronten och inte är tillräckligt utbildade. Joakim Paasikivi nämner också att när man är frivillig så får man välja förband vilket kan påverka. – Här finns det ett stort missnöje. Det var alldeles nyligen det publicerades ett upprop om en bataljonschef i den ukrainska armén som hade förlorat förtroendet. Så man är beredd att gå ut och i strid och slåss för sitt land vid fronten. Men man är inte beredd att acceptera dåliga chefer som ökar risken för att man dör. Förband med dåligt rykte eller dåligt chefskap riskerar alltid fler deserteringar. Vad kan konsekvenserna bli om man överger sin post? – Det är då fängelsestraff i likhet med värnpliktsvägran i Sverige. I det perspektivet skiljer det inte sig något från övriga väst. Desertering i krigstid har alltid straffats hårt. Fängelsestraffen som det talas om i Kyiv Post är i sammanhanget rätt blygsamma när man tänker på att folk under första- och andra världskriget sköts för desertering. Nya lagen ska göra det bättre I och med den nya mobiliseringslagen som är på plats så hoppas Ukraina komma till rätta med bristen på personal som finns vid fronten och minska antalet deserteringar. – Det är naturligtvis alltid ett problem för en försvarsmakt i krig. Det är ett problem som man ser allvarligt på. Dels att man försöker åtgärda problemen, att man ser till att det inte ska vara dåligt chefskap, men det är svårt i en armé där många har slagit änge och rutinerade chefer också stupar. Man ser också till att man har en rättslig process. Man spårar upp och straffar de som har deserterat, säger Joakim Paasikivi.

Tidigare i veckan gick Putin ut och varnade Nato för vad som kan hända om man ger långdistansvapen till Ukraina. Nu har också Dmitrij Medvedev, biträdande chef för ryska säkerhetsrådet, gått ut med ett uttalande. På Telegram meddelar han att Ryssland kan använda sig av ”ny vapenteknik” som skulle göra Kiev till en ”stor smält fläck”. Han skriver också att Ryssland redan har formella skäl att använda kärnvapen, efter Ukrainas offensiv i ryska Kursk, men att detta inte är nödvändigt. Men Medvedevs hot är inget som Joakim Paasikivi, tidigare överstelöjtnant, fäster alltför stor vikt vid. – Han har ju ett avsevärt underhållningsvärde mer än ett annat värde. Hans roll har under kriget varit att komma med de grövsta påhoppen, de mest obegripliga hoten. Är det inte kärnvapen så är det nåt annat. Paasikivi: ”Finns ingen substans i hoten” Enligt Paasikivi lägger Ryssland redan alla sina resurser på kriget och man har ingen extra växel att lägga i, utöver den oåterkalleliga: kärnvapen. – Det finns ingen substans i hoten. Ryssland har inga dolda resurser att sätta in, bortsett från kärnvapen. I övrigt har man använt allt man har. Skälet till att man inte flyger in över Kiev är att då skulle man bli nedskjutna. Den enda ryska möjligheten att slå mot städerna är kryssningsrobotar och drönare. Att på avstånd använda de vapen som Ryssland använt under kriget. Skrämselpropaganda Risken att Ryssland skulle utplåna hela Kiev är liten, menar Paasikivi. – Sätter man inte in kärnvapen är den oerhört liten. Vi har sett verkan av de ryska vapnen, de kan vara förödande för ett kvarter. Men Kiev är en tremiljonerstad. Ryssland har tidigare försökt utplåna städer som varit långt mycket mindre är Kiev och det har tagit både tid och kraft. – Det tar månader och man bombar allt man kan.  Istället ser Paasikivi Medvedevs uttalande som en form av skrämselpropaganda. – Men det är ingen som blir rädd.

Vad betyder 103 soldater i ett krig som redan kostat hundratusentals liv? Helgens fångutväxling mellan Ukraina och Ryssland visar att Zelenskyj fått flera starka förhandlingskort gentemot både Putin och Europa, enligt militärexperten Joakim Paasikivi.

Lviv, Kiev och Poltava, städer som nyligen attackerats av Ryssland och kostat flera ukrainska liv. Ukraina har länge påtalat det akuta behovet av ett bättre luftförsvar och att man behöver stödet nu, och inte bara löften. Efter den blodiga attacken mot Poltava vädjade Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, än en gång om mer stöd. – Vi fortsätter att uppmana alla i världen som har makten att stoppa denna terror: Ukraina behöver luftvärnssystem och robotar nu, sa Zelenskyj efter attacken. Zelenskyj tackar för stödet I februari presenterades det 15:onde militära stödpaketet till Ukraina. Det innehöll bland annat det svenska luftvärnssystemet Robot 70. När ett nytt stödpaket idag presenterades var Robot 70 med på listan över materiell som skänks bort igen. På pressträffen uppgav man att systemet ska ha varit väldigt uppskattat av ukrainarna. Systemet ska även redan finnas att tillgå i svenska lager. – Robot 70 lyfts fram som någonting som fungerar väldigt väl. Därför är vi väldigt glada för att kunna få loss det här, sade Mikael Oscarsson (KD). Responsen från Ukraina kom kort därefter. President Zelenskyj tackade statsministern och regeringen och passade även på att lyfta upp bland annat luftvärnssystemet. ”Detta viktiga stöd, med luftvärnssystem, pansarvärnsvapen och finansiella bidrag för att möta Ukrainas akuta behov, kommer att stärka vår försvarsförmåga”, skrev Zelenskyj på sociala medier. Paasikivi: Fungerar väl i Ukraina Enligt Joakim Paasikivi, ex-militär och säkerhetsrådgivare är Ukraina i behov av alla typer av luftvärn, bland annat system som Robot 70. – De är bra mot mål som inte går jättefort och inte särskilt högt. Man kan skjuta ner attackplan som Su-25, men de är särskilt lämpade mot helikoptrar, kryssningsrobotar och Shahed-drönare, säger Paasikivi. Systemet beskrivs av Försvarsmakten som ett ”lätt och snabbgrupperat robotsystem” och kan användas mot flera olika mål. – Det är förhållandevis lätt att flytta och är användarvänligt. Enligt ukrainska medieuppgifter fungerar det väldigt väl, säger Paasikivi. Rörligheten i systemet gör att det kan användas på flera platser i Ukraina – som behöver skydda hela sitt luftrum. Samtidigt går det även att nyttja i anfallsbrigader och kan även användas i ryska Kursk-regionen där det kan skydda mot många hot, enligt Paasikivi. – Men den här typen behövs också för att skydda mer kvalificerade vapen, som behöver ett skydd mot kryssningsrobotar och ballistiska robotar.

Klockan 12.48 svensk tid gick det ut en varning för i hela Poltava regionen. Kort därefter meddelade Poltavas guvernör om attacken.

”En fruktansvärd dag för Poltava”, skriver guvernör Filip Pronin på Telegram. Över 40 döda och flera skadade På Telegram skriver Ukrainas president Zelenskyj att man i den preliminära rapporten fått uppgifter om att 41 människor dött och 180 skadats. ”Enligt den initiala informationen har två ballistiska robotar träffat området vid en utbildningsinstitution och ett närliggande sjukhus”, skriver Zelenskyj. En av byggnaderna ska ha förstörts delvis och människor hamnade i rasmassorna. ”Jag har beordrat en fullständig och snabb utredning av alla omständigheter kring det inträffade”, skriver Zelenskyj. Paasikivi: Attacken följer Rysslands mönster Informationen om rapporterna om den ryska attacken är i nuläget preliminära. – Det finns uppgifter från ukrainsk sida att det är en utbildningsanstalt och ett sjukhusområde som drabbats. Rysk media säger att det drabbat en militär utbildningsanstalt för sambandsoldater, så det är svårt att veta exakt innan det kommer oberoende rapportering, säger Joakim Paasikivi, ex-militär och säkerhetsrådgivare eller säkerhetskonsult och tillägger: – Men det följer det ryska mönster att man slår mot alla delar av det ukrainska samhället. Det är en del i de ryska strategiska bombningarna som pågått sedan 2022. ”Anmärkningsvärt många döda och skadade” Poltava har utsatts för attacker tidigare och Paasikivi menar att det är svårt för Ukraina att skydda sitt stora luftrum – de minder orterna i landet har inte samma skydd från det ukrainska luftförsvaret. – Det är anmärkningsvärt många döda och skadade för en attack, det visar att man från ukrainskt håll inte väntade sig den. Det är fortfarande tidiga uppgifter, men om det är ballistiska robotar är deras flygtid kort. Det gör att de i många fall kommer fram före man hunnit larma, säger Joakim Paasikivi.