Här är årets sommarpratare i P1

Osäkerheten kring USA:s stöd till Ukraina har återigen hamnat i fokus efter att Donald Trumps äldsta son, Donald Trump Jr, delat en video på president Volodymyr Zelenskyj på sociala medier. ”Ni är 38 dagar från att förlora er ersättning” skriver han i inlägget. – Det är naturligtvis oroväckande att Donald Trump jr går ut med sådana här utfall. Det är inte särskilt överraskande att han gör det. Han har en historia av att säga sådana här saker också var en rätt extrem person när man ser till åsikter om vit makt och annat, säger Joakim Paasikivi. Stor osäkerhet Paasikivi säger vidare att Donald Trump historiskt sett har samlat sin släkt omkring sig, men att det är svårt att säga exakt vilket inflytande hans son kommer att ha. Den nyvalde presidenten har tidigare uttryckt att han vill skära ner på stödet till Ukraina och hans inställning till Ryssland varit hett omdebatterad under valkampanjen. – Det finns en stor osäkerhet kring vilken linje Trump avser att ha. Trump själv har redan ringt till Putin, enligt uppgift utan att det amerikanska utrikesdepartementet skulle ha varit inkopplat eller att några officiella amerikanska tolkar var med. Så det är väldigt svårt att säga hur stödet till Ukraina eller eventuella indragningar kommer utvecklas. ”Extremt befogad” Joe Biden uppges nu försöka säkra omfattande vapenleveranser till Ukraina innan Donald Trump tillträder som president den 20 januari. Enligt Politicos källor tar ett sådant stöd ofta månader att få till, och enligt Paasikivi råder stor oro för krigets framtid. – Och den är extremt befogad. Det handlar inte bara om Ukraina, den yttersta konsekvensen är ju Ukrainas överlevnad som nation, men i övrigt handlar det om vilken roll USA avser att ta och för oss i Europa, säger han och fortsätter: – Utan USA så blir situationen avsevärt svårare. Ukraina kommer inte att kollapsa omedelbart, men förutsättningarna för en långsiktig framgångsrik strid kommer att förändras. Ukraina går nu in i sin tredje krigsvinter sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022, och befaras bli den värsta hittills. Det luftvärnssystem som landet blivit lovat för att skydda sig mot ryska attacker har ännu inte kommit, enligt landets president. Om du har gett ditt ord så måste du leverera, säger Zelenskyj till TT.

Minst 32 drönare hade flugit lång väg då de sköts ner över Moskvas förorter. – Det är en skarp markering från Kiev då allt fler fredstrevare nu kommit från USA, säger militärexperten Joakim Paasikivi till SvD.

På onsdagen den 6 november stod det klart: Donald Trump kommer bli USA:s 47:e president. Valet i USA kan på olika sätt påverka hela världen – inte mest det globala säkerhetsläget och kriget i Ukraina. Många är nu oroliga för att Donald Trump vid makten skulle kunna leda till minskat stöd till Ukraina, politiska påtryckningar på den ukrainska ledningen och eftergifter till Ryssland. Presidenten har vid flera tillfällen hävdat att han kan ”lösa konflikten på 24 timmar”. Kurt Volker arbetade som USA:s före detta särskilda sändebud för Ukrainaförhandlingar, under Trumps förra ämbetsperiod. I en intervju med Kyiv Independent förklarar Volker vad som kan hända nu. – Jag tror att Trump kommer att ringa ett telefonsamtal till Putin så snabbt som möjligt och berätta för Putin att han måste stoppa kriget, att striderna måste upphöra och att det måste bli fred. Och det kommer att starta en diskussion om hur det faktiskt går till. Och vad jag förväntar mig ska hända är att Putin kommer att ha krav, säger förhandlingsexperten. – Putin kommer att säga ”Jag behöver det här, jag behöver det här, jag behöver det här.” Och jag tror att Trump kommer att säga ”nej, du stoppar kriget.” Men jag tror att det går ganska snabbt, jag tror inte att Trump vill se det här kriget fortsätta när han väl är i tjänst, fortsätter han. Så måste Trump övertyga Putin Kurt Volker beskriver Putin som den listigaste motståndare man kan tänka sig, då den ryske presidenten inte har några problem med att ljuga, attackera och döda. Putins intresse är att ta hela Ukraina, menar förhandlingsexperten. – Och därför, om du vill stoppa kriget, om du vill ha fred, då behöver du övertyga Putin om att det kommer att skada honom, att det kommer att kosta honom för mycket om han fortsätter kriget. Och det kommer att kräva att man visar mycket mer styrka. Trump ser sig också som en betydligt starkare president jämfört med Joe Biden, menar Volker. – Han kommer att behöva visa styrka för Putin för att få Putin att bestämma sig för att det är dags att avsluta kriget. 100 forskare varnar – och jämför med Nazityskland Vladimir Putin vill i första hand ha de delar av Ukraina som redan är ockuperade – något Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som på onsdagen var snabb med att gratulera Trump, än så länge har vägrat att gå med på. Nu varnar över hundra säkerhetsforskare och debattörer för en fred på Rysslands villkor. I ett öppet brev, som publicerats bland annat i Financial Times, skriver de att en sådan uppgörelse i förlängningen kan leda till ett större krig. Säkerhetsforskarna jämför den möjliga uppgörelsen med det avtal som slöts med Nazityskland 1938, där tyskarna tilläts ta över de så kallade Sudetländerna i Tjeckoslovakien mot att de inte skulle annektera fler territorier. Ett år senare gick Tyskland in i Polen och andra världskriget var igång. Brevet varnar därmed för ”Trumps München”. Militärexperten Joakim Paasikivi förde ett liknande resonemang i en intervju med TV4 Nyheterna i samband med Trumps valseger. – Det är farligt. Det ger ett kvitto till Ryssland på att det hela projektet med den så kallade ”särskilda militäroperationen” lönade sig. Det är en del i den ryska ambitionen att förändra säkerhetsordningen till sin fördel. Ukraina är inte hela Rysslands projekt, det är mycket större än så.

Polens vice premiärminister Krzysztof Gawkowski har kommit med ett utspel riktat mot Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, där han anklagar den senare för att vilja dra in Polen i kriget mot Ryssland. Genom att förmå Polen att skjuta ner ryska robotar över Ukraina, vill Zelenskyj få Polen delaktiga i kriget, förklarade Krzysztof Gawkowski i en intervju med radiokanalen ZET den 4 november, rapporterar Kyiv Independent. Sedan tidigare har nordkoreanska soldater har bekräftats i Ryssland. I en intervju med BBC kallar Belarus president Aleksandr Lukasjenko uppgifterna för ”skitsnack” och menar att involverandet av ett ”tredje land” bara skulle eskalera konflikten eftersom det skulle ge incitament för NATO att skicka soldater till Ukraina. Det har därför aldrig varit aktuellt för belarusiska soldater att strida för Ryssland, menar presidenten. – Putin skulle aldrig försöka övertala ett annat land att skicka sina trupper för att strida vid frontlinjen, sa Aleksandr Lukasjenko till BBC i oktober. Polsk-ukrainskt ordkrig Zelenskyj har nyligen kritiserat Polen för att man inte försett Ukraina med stridsflygplanet MiG-29, likt utlovat. Presidenten har dessutom, vid flera tillfällen, bett Polen att skjuta ner ryska robotar, som flyger i riktning mot Polen, och vars måltavla är en gas-anläggning i Lviv i västra Ukraina, belägen 100 kilometer från den Ukrainsk-polska gränsen. Både ryska robotar och drönare har tidigare förekommit i polskt luftrum vid attacker mot Ukraina – utan att polsk militär vidtagit åtgärder. Polens allierade har rått landet att vara försiktiga vid oidentifierade kränkningar av luftrummet, menar landets regering. – Jag tycker att president Zelenskyjs senaste utspel är ovärdigt en politiker som är skyldig Polen så mycket, säger Gawkowski enligt Kyiv Independent och menar att Ukraina har mycket att tacka Polen för. Sedan krigets inledning har Polen har varit en högljudd allierad till Ukraina. Bland annat har man propagerat för att Ukraina ska få all militär utrustning som behövs för att vinna kriget mot Ryssland. Sedan den fullskaliga invasionens inledning har Polen försett Ukrainas militär med 3,5 miljarder dollar och tagit emot närmare en miljon ukrainska flyktingar. Rustar på hemmaplan Samtidigt rustar Polen för att kunna försvara sig mot ryska Kaliningrad på hemmaplan. I slutet av 2024 påbörjas bygget av försvarslinjen ”Eastern shield” och totalt ska Polen lägga 4,2 procent av sitt BNP på försvaret. – Polen tar det här på störst allvar av alla. De köper i princip allt som är möjligt att köpa, från USA och Sydkorea främst. Det är stora satsningar på det polska försvaret. De har ingen lust att förlora igen, sa Joakim Paasikivi till TV4 i oktober.

Ryssland har stadigt gjort framsteg i östra Donbas, en region Vladimir Putin har som mål att kontrollera till fullo. Enligt källor till Reuters har Ryssland avancerat snabbare än på ett år, rapporterar CNN. Ukrainas överbefälhavare Oleksandr Syrskyi skriver på Telegram att situationen vid fronten är fortsatt svår och att vissa områden kräver ständig försörjning av resurser till ukrainska styrkor. – Våra styrkor står upp emot den mest kraftfulla ryska offensiven sedan den fullskaliga invasionens inledning, skriver Oleksandr Syrskyi på Telegram enligt CNN. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och militärexpert, menar att kriget i Ukraina, trots rapporterna om ryska offensiver, går fortsatt långsamt. – Ryssland fortsätter att trycka på och har det taktiska operativa initiativet. För striderna på marken är det fortsatt Ryssland som bestämmer var man ska slåss, säger Joakim Paasikivi. – Oktober var den mest framgångsrika för Ryssland sen den initiala invasionen, vilket betyder att Ryssland har tagit 0,09 procent av Ukraina under månaden. I relativa termer så är det fortfarande ett väldigt långsamt tempo, förklarar han. ”Ryska förlusterna avsevärt större” I allt väsentlighet menar Joakim Paasikivi att utvecklingen fortsätter som tidigare. Ryssland trycker på, medan Ukraina backar långsamt och byter tid mot terräng och ryska förluster. – Ukraina påstår fortfarande, och det verkar trovärdigt, att de ryska förlusterna är avsevärt större än de ukrainska, säger Joakim Paasikivi. Enligt överstelöjtnanten beror det på Rysslands stridsmetod och avsaknad av taktisk finess. Därtill att man inte bryr sig om, om soldaterna överlever eller dör. Pokrovsk möjlig nyckel Staden Pokrovsk, i Donetsk oblast skulle kunna bli avgörande för ett ryskt genombrott i det utnötningskrig som fortsatt pågår. Faller Pokrovsk så förlorar Ukraina en viktig knutpunkt. – Tar man Pokrovsk nu, då är frågan om man kan fortsätta mot Slaviansk och Kramatorsk. Det skulle vara ett stort nederlag för Ukraina eftersom man då skulle förlora stora delar av Luhansk och resterande delar av Donetsk. En sådan utveckling menar han skulle kunna utmålas som en stor rysk framgång. Samtidigt så braskar han för att liknande diskussioner har förts om andra städer i regionen, utan att det lett till några vidare ryska framgångar. – Vi har sett samma diskussioner föras med först Bachmut, sen Avdiivka och Vuhledar – när ryssarna tar de här städerna så har de också satsat väldigt mycket kraft och fått stora förluster. Hittills har Ryssland inte lyckats åstadkomma några genombrott av operativ betydelse och har inte lyckats genomtränga den ukrainska försvarslinjen. – Om man från rysk sida skapar en situation där det ukrainska försvaret på något frontavsnitt kollapsar, då ser vi en annan bild. Men än så länge finns det ju inga tecken på det.

Efter att ha intagit Bachmut och Avdijivka har ryska trupper sedan i somras varit på väg mot staden Pokrovsk. ”Men det verkar inte finnas något tydligt ryskt fokus”, säger militärexperten Joakim Paasikivi.

Den 5 november går USA:s medborgare till val. Men resultatet kommer att ha påverkan långt utanför landets gränser. Den splittrade synen på stödet till Ukraina och krigets utgång har blivit en ödesfråga. – De allra flesta här fruktar att Donald Trump väljs till president nästa månad, säger TV4:s utrikesreporter Johan Fredriksson på plats i Ukraina. USA – ett osäkert kort Donald Trump har tidigare uppmanat till att stoppa stöd till Ukraina – och sagt att han kan få stopp på kriget i Ukraina på en dag. – Det blir en ren kapitulation på Moskvas villkor där Ukraina får ge upp sin självständighet och demokrati. Rysslandskännaren Malcolm Dixelius instämmer i att valet kan spela roll för utgången i kriget. – Diplomati kommer att vara den stora frågan för hur det här kommer att avgöras, och där är USA ett så osäkert kort, säger han. – Det som är problematiskt med Trump är att han är oförutsägbar. Han vill göra saker som ligger utanför den vanliga världsdiplomatin på sitt eget personliga sätt. ”Samlat radikaler runt omkring” Den tidigare överstelöjtnanten Joakim Paasikivi betonar att det skett en förändring i Trumps administration. – Då hade han ärvt rådgivare från etablissemanget, nu har han samlat radikaler runt omkring sig och det blir väldigt svårt att förutsäga. De kopplar inte ihop amerikansk och europeisk säkerhet, det gör Harris-administrationen. De har en mer traditionell syn på att säkerheten hänger ihop, säger han.

Putin är tydlig: Ryssland är i krig med väst. Invasionen av Ukraina och skarpa ord om forna Sovjet har lett till en militär upprustning i grannländerna som saknar motstycke i modern tid. Enklaven Kaliningrad, där ryska Östersjöflottan har sin bas, ses som Rysslands utpost mot väst – och grannländerna förstärker nu gränserna bäst de kan. Litauen har befäst ytterligare en bro över floden Nemunas på rutten mot den ryska enklaven, skriver landets försvarsdepartement på X på onsdagen – och det är bara den senaste i raden. En enorm försvarsanläggning Sedan juli har flera broar förstärks med pansarvärnshinder, diken har grävts, barriärer byggts och minfält har lagts vid gränsen till Kaliningrad, som bara finns i rysk ägo för ett ändamål. – Det är en försvarsanläggning. Det är allting ifrån kärnvapenbunkrar till markförband. Och det måste finnas ordentliga förberedelser för att ta hand om Kaliningrad militärt och för att se till att Ryssland inte kan göra något därifrån i händelse av ett krig, säger Joakim Paasikivi, militärexpert. Paasikivi förklarar att Litauen, och övriga Baltländer, nu går från en strategi med så kallade ”snubbeltrådsförband” till att skapa en reell militär förmåga att försvara länderna direkt vid gränsen. Polen bygger ”Eastern shield” Samtidigt rustar Polen – som också gränsar mot enklaven – i ännu större utsträckning än Litauen. I slutet av 2024 påbörjas bygget av försvarslinjen ”Eastern shield” och totalt ska Polen lägga 4,2 procent av sitt BNP på försvaret. Enligt Paasikivi handlar det om ”klassiska försvarslinjer”. – Det är av den typ man hade under den kallaste delen av kalla kriget med olika typer av hinder och varningssystem. Det här blir inte bara ett militärt försvar, utan också en möjlighet att hantera allt från cyberangrepp till en militariserat flyktingvåg, sabotage och i värsta fall militära angrepp. Det är en glidande skala, säger han. – Polen tar det här på störst allvar av alla. De köper i princip allt som är möjligt att köpa, från USA och Sydkorea främst. Det är stora satsningar på den polska försvaret. De har ingen lust att förlora igen. Realistiska ryska hot I östra Europa är det tydligt att ett krig pågår – och hotet från Ryssland är ständigt närvarande. Joakim Paasikivi vill inte kalla det man känner för ”skräck”, utan för ”realism”. – Det är en hög grad realism när man har en kärnvapenmakt som granne, som har anfallit en annan granne, och som dessutom i tv-propaganda nästan dagligen talar om att man måste slå de lömska polackerna och att balterna inte ska tro att de finns, säger han och fortsätter: – Det är ett reellt hot men just nu är förmågan på den ryska sidan inte tillräcklig för att göra någonting av det här hotet. Den militära upprustningen sker från en extremt låg nivå. Ambitionerna är stora – att Europa ska ta hand om sitt eget försvar och inte förlita sig på USA – och det kan också innebära ett problem, förklarar militärexperten. – Det har stora säkerhetspolitiska konsekvenser om man misslyckas. Kanske får vi betala dem i blod men också att det försämrar förhållandet till USA om vi sjabblar bort det här, säger Joakim Paasikivi.

Nyligen kom uppgifter om att Ukraina slagit till mot en oljedepå på Krimhalvön och att landet fortsätter slå mot viktiga mål som industrier, oljedepåer och ammunitionsdepåer i Ryssland. I Kurskregionen fortsätter också striderna, efter den offensiv som Ukraina påbörjade för ganska precis två månader sedan. Samtidigt gör Ryssland framsteg på andra håll och har bland annat lyckats återta en rad städer och byar. Situationen vid den hundra mil långa fronten är att bedöma som i stort sett oförändrad. – Läget är i princip likadant som det varit. Ryssland trycker på väldigt hårt längs fronten och man skjuter också mot Odessa och andra städer, säger Joakim Paasikivi. – Ryssarna har nyligen också tagit Vuhledar, en stad på 14 tusen människor, och fortsätter trycka på för att få ett genombrott – men har än så länge inte fått det, tillägger han. ”Framryckningen har avstannat” Ukraina håller – efter att ha tagit staden Sudzja – fortsatt terrängen i Kursk-regionen, och de regn som brukar komma till hösten, som försvårar framkomligheten, har ännu inte kommit. – Front-situationen är i stort sett oförändrad. Det är ett utnötningskrig där man helt enkelt försöker döda så många av varandra som möjligt. Trots krigets långsamma utveckling vill inte Joakim Paasikivi kalla situationen för ett dödläge. – Det kan ge bilden av att det inte händer något. Det är hårda strider hela tiden, men den ukrainska framryckningen har avstannat. Det finns väldigt mycket av det vi kallar gråa områden där det är svårt att avgöra vem som behärskar terrängen. Det syns inga stora framryckningar för någon sida. – När Ryssland tar en stad som Vuhledar, så kräver det väldigt mycket kraft. Nu behöver man reorganisera och få in nya färska förband, något som saknas på båda sidor. Därför går kriget så långsamt, förklarar militärexperten.

”I Sverige anses det ärofullt att vara en mördare”. Så inleder Rysslands ambassad i Stockholm inlägget som publicerats på deras sociala medier. Där hängs en svensk man ut med namn och ålder, efter att ha medverkat i en intervju i Svenska Dagbladet. Där nämns inte hans namn, utan han nämns under det alias han använt som frivilligsoldat i Ukraina: ”Hufsa”. Men i ambassaden beskrivs han som en legosoldat som strider tillsammans med ”den nazistiska Kievregimen” som ”hjältemodigt mördar ryssar”. ”Kommer få det ni förtjänar” I inlägget varnas även andra svenskar som ansluter sig till fronten i Ukraina. ”Vi skulle återigen vilja påminna alla dem som vill följa i hans spår och bli delaktiga i Kievregimens brottsliga gärningar om att Ryssland definitivt kommer att få vetskap om er, och ni obligatoriskt kommer att få det som ni förtjänar för era illdåd”. TV4 Nyheternas utrikesreporter Johan Fredriksson säger att tongångarna från Rysslands ambassader har förändrats. – Flera av Rysslands ambassader har de senaste åren inte bara blivit tröttsamma propagandaplattformar i Putins tjänst, utan förfallit till det som mer och mer framstår som rena gangsterfasoner. Han säger vidare att ambassaden i Stockholm i och med inlägget också bryter mot ”alla normer och vedertaget skick inom diplomati”. – Det är tragiskt men inte oväntat. Paasikivi: Ytterligare steg i Rysslands retorik I ambassadens inlägg finns även en lista över 12 svenska medier, med en uppmaning om att ”sluta hylla nynazister”. Joakim Paasikivi, före detta överstelöjtnant, beskriver ambassadens metoder som ”ett ytterligare steg i Rysslands högljudda retorik”. – Det är ett led i Rysslands försök att framställa alla som slåss vid Ukrainas sida, eller bara stödjer Ukraina, som fascister, nazister och marionetter, säger han. Att frivilligsoldater målas upp som legosoldater och nazister är enligt Paasikivi vanligt förekommande – och framför allt folkrättsligt fel. – Den ryska definitionen av nazism är numera alla som inte håller med Ryssland. TV4 Nyheterna har sökt den ryska ambassaden.