Hemliga planerna – kan ha grusats av offensiven i Kursk

USA:s tillträdande president ska enligt källor till The Washington Post ha uppmanat Putin att inte utvidga kriget i Ukraina. De två ska ha diskuterat "fred i Europa" och en "snar lösning på kriget i Ukraina". Under valkampanjen sade Trump att han skulle få slut på kriget "inom 24 timmar" genom att förhandla fram en uppgörelse. Trump och Putin uppges ha pratat i torsdags. Samma dag uppgav Trump för NBC att han hade pratat med ett 70-tal världsledare, bland dem Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj – men inte Putin. Skedde inte genom utrikesdepartementet Samtalen har enligt The Washington Post inte genomförts med hjälp av USA:s utrikesdepartement och officiella statligt anställda tolkar, vilket är brukligt för tillträdande presidenter. Anledningen är att Trump ännu inte har undertecknat ett avtal med den myndighet som handhar maktöverlämnandet. Expresidenten och hans medarbetare uppges vara misstänksamma mot statliga tjänstemän efter Trumps tid i Vita huset 2017–2021. "Ledare världen över vet att USA kommer att återta sin framträdande plats på världsscenen. Därför har ledarna börjat odla ett starkare förhållande till den 45:e och 47:e presidenten, han står för global fred och stabilitet", skriver Trumps kommunikationschef Steven Cheung i ett mejl till tidningen.

Donald Trump ringde Rysslands president Putin på torsdagen. Trump ska då ha uppmanat Putin att inte trappa upp kriget i Ukraina och påmint om USA:s ”stora militära närvaro” i Europa, säger källor till Washington Post.

Den 20 januari tillträder Donald Trump återigen som USA:s president efter att ha besegrat Kamala Harris i det amerikanska valet. Redan på sin första dag på det nygamla jobbet har han lovat att genomföra flertalet saker. Bland annat ska han stänga gränser, avsluta kriget mellan Ryssland och Ukraina och avsluta ”Biden-Harris inflationsmardröm”. Oro i Pentagon Nu rapporterar både CNN och Washington Post att det råder oro i Pentagon efter Trumps valseger. Enligt källor till CNN ska det pågå informella samtal mellan tjänstemän om hur de ska agera om USA:s nye president gör som han lovat – nämligen att sätta in militären vid massdeportationer och mot amerikanska medborgare. Donald Trump har dessutom kommit med löftet att göra säkerhetsapparaten lojal mot honom själv och ”rensa ut korrupta aktörer”, trots att den är partipolitiskt oberoende. – Vi förbereder och planerar alla för det värsta scenariot, men sanningen är att vi inte vet hur det här kommer att bli ännu, säger en försvarstjänsteman till CNN. Vad händer om han utfärdar en olaglig order? Det är i nuläget oklart vem Trump kommer att välja att leda Pentagon. Enligt en före detta försvarstjänsteman med erfarenhet från den första Trump-administrationen så kommer den blivande presidenten och hans team att försöka undvika den ”fientliga” relation han hade med militären under sin senaste administration. Det många nu undrar är vad som kommer hända om USA:s 47:e president utfärdar en olaglig order. Det finns dessutom en oro att departementet inte kommer hålla honom tillbaka. – Trupperna är enligt lag inte tvingade att lyda en olaglig order. Men frågan är vad som händer då, kommer vi se högt uppsatta militärledare avgå? Eller skulle de se det som att de överger sitt folk?, säger en försvarstjänsteman till CNN.

Ryska militärens mord på ukrainska krigsfångar ökade kraftigt i oktober, rapporterar Washington Post. – Vi får rapporter om sådana mord nästan varje vecka, skriver Ukrainas riksåklagare till tidningen.

Inför valdagen i USA är det många som oroar sig för att valet kan bli turbulent och farligt. På vallokalerna har säkerheten höjts efter att flera valurnor har eldats upp och hundratals valsedlar har förstörts. Nu har vallokaler utrustats med bland annat skottsäkert glas, panikknappar och prickskyttar. Statsvetaren Meric Taber menar att det behövs eftersom oron om säkerheten i vallokalerna inte är obefogad. – Mycket av det här går tillbaka, åtminstone till 2020-valet där Trump och många av hans anhängare hetsade upp stämningen. Nu under den här valrörelsen har han använt väldigt våldsamt språkbruk i olika sammanhang. Det finns tyvärr anhängare som tar det där på allvar, säger Meric Taber i Efter fem. Delstaterna där det väntas bli oroligast Det är i delstaten Arizona som prickskyttar placerats ut på vallokalernas tak efter att det har förekommit konspirationer om valfusk. Enligt Washington Post har minst två stater, Nevada och Washington, aktiverat nationalgardet fram till 7 november. Även i Arizona och Pennsylvania har mycket av säkerhetsupptrappningen lagts på perioden efter valet, eftersom rösterna kommer fortsätta att räknas i de två staterna efter valet. Efter valet 2020 protesterade hundratals Trump-anhängare utanför rösträkningslokalen i Phoenix, Arizona. Därför kommer den vara hårt bevakad med bland annat drönare i år. Arizonas högsta valtjänsteman, Adrian Fontes, har sagt att han kommer att ha på sig en skottsäker väst under valet. Runt om i landet har även hundratals valkontor utrustats med skottsäkert glas, ståldörrar och övervakningsutrustning som drönare och kameror. ”Förberett sig i mycket större utsträckning än tidigare” Donald Trump har fortfarande inte erkänt sig besegrad i valet 2020, trotts att man gång på gång bevisat att det inte har förekommit valfusk i en grad som har påverkat valet. Meric Taber tror dock inte att det kommer bli lika stökigt som efter valet 2020 om Kamala Harris vinner i år. – Dels har man förberett sig i mycket större utsträckning än tidigare. Det ser man på vallokalerna nu. Man kan inte garantera säkerhet överallt på alla vallokaler men man har försökt öka säkerheten i de områden där man misstänker att de största problemen skulle kunna uppstå, säger han i Efter fem. Under ett kampanjmöte under natten till måndag sa Donald Trump att han aldrig skulle ha lämnat Vita huset 2020. Det är ett av hans uttalanden som har pekats ut en strategi för att skapa misstro mot rösträkningen ifall han förlorar valet. Trump har även tidigare påstått att Kamala Harris bara kan slå honom i den viktiga vågmästarstaten Pennsylvania om hon fuskar. – När man tänker på politisk våld i samband med val så tänker man väldigt mycket på det som hände i samband med Kapitolium. Jag tror inte att man kommer att se samma sak, det vill säga att beredskapen är på en helt annan nivå. Man kan inte utesluta att det blir demonstrationer i värsta fall och en del våldsamheter, men man kommer inte att se samma typ av företeelser, säger statsvetaren Meric Taber.

En valundersökning som visar att Kamala Harris leder över Donald Trump i Iowa har skickat chockvågor genom USA. Bakom mätningen finns Ann Selzer – en av landets mest respekterade opinionsmätare. – Det finns felmarginaler och omröstningar kan vara avvikande (...) men Selzer är extremt välrenommerad, skriver Washington Post-krönikören Philip Bump på X.

I oktober blev delstaten Georgia utsatt för en cyberattack, riktad mot en hemsida som används för att registrera röstberättigade. Och i förra veckan rapporterade Washington Post att kinesiska hackare avlyssnat amerikanska politikers sms och telefonsamtal. En av dem ska ha varit en rådgivare inom Trumpkampanjen. Men för att finna den kanske mest förödande cyberattacken får vi backa bandet åtta år, till veckan innan valdagen 2016, då Donald Trump och Hillary Clinton möttes. Hillary Clintons email-konversationer spreds på nätet och hackarna hade plockat fram valda delar som inte var till hennes fördel. Detta kombinerades med falska påståenden som spreds av miljontals bottar på nätet, så ingen kunde avgöra vad som var sant, säger entreprenören Stina Ehrensvärd. Clinton förlorade valet Stina står som grundare till företaget Yubico som tagit fram en säkerhetsnyckel som skyddar miljontals mobiler och email-konton mot cyberattacker. Tekniken har funnits sedan 2007 men det dröjde många år innan den blev allmänt känd. Och faktum är att hade Clintons valkampanj använt sig av den, hade valresultatet kanske sett annorlunda ut. Två veckor innan valet avgjordes ledde Hillary Clinton, men efter den där attacken som var koordinerad från Ryssland, så förlorade hon. Svenskens företag gör skillnad Frågan om IT-säkerhet i samband med valsituationer blev minst sagt på tapeten efter 2016. Och idag ges säkerhetsnycklar från Stina Ehrensvärds företag till flertalet personer inom kampanjerna som har kritiska positioner. Och vi vet att 2020 gjorde vi skillnad. Microsoft bevakade vad som hände och sa att "där det fanns säkerhetsnycklar där var det noll attacker", säger Stina. Och det är därför Stina Ehrensvärd beskrivs i medier som hackarnas stora mardröm. Sedan hon utbildade sig på konstfack under 90-talet och först kom i kontakt med internet har hon brunnit för att göra internet till en säkrare plats.

Under kalla kriget laborerade Sovjet fram biologiska vapen innehållande böldpest, blödarfeber och smittkoppor. Nu har en topphemlig forskningsanstalt utanför Moskva väckts till liv, visar satellitbilder granskade av The Washington Post.  Dess förflutna är ökänt.

Washington Posts ägare Jeff Bezos, 60, försvarar nu beslutet om att tidningen inte ska ta ställning i presidentval.  ”Vad stöd till en presidentkandidat faktiskt gör är att skapa en föreställning om partiskhet”, skriver världens näst rikaste man.

Att Los Angeles Times i år inte stöttar någon presidentkandidat beror på kriget i Gaza. Eller? Vad som egentligen föranleder tidningens beslut råder det delade meningar om i ägarfamiljen. Samtidigt är kritiken mot både LA Times och Washington Post massiv – och flera journalister har slutat i protest.