Qatar

Diplomater i USA höll under natten ett telefonmöte där medier informerades om att intensiv medling nu så när resulterat i enighet om eldupphör. Därför tror USA att man ska kunna komma överens så att vapnen kan tystna ”under de kommande timmarna” längs gränsen mellan Israel och Libanon, uppger Sky News. Uppmaningen till 21 dagars vapenvila kommer timmarna efter att Israels militär meddelat att man gör sig redo för en markinvasion. Några av länderna som skrivit under är EU, USA, Australien, Frankrike, Tyskland, Japan, Italien, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Qatar. Skepsis i Beirut Lina Malers, frilansjournalist, är på plats i Beirut och beskriver att invånarna ser på kravet med en viss skepsis. – Alla här i Libanon hoppas att det ska få en påverkan, ingen jag har pratat med vill se ett krig, samtidigt är många otroligt skeptiska. Vi har sett försök tidigare som inte har gett resultat och vi har sett månader av krig i Gaza som fortsatt trots uppmaningar om vapenvila, säger hon i Nyhetsmorgon. Enligt Lina Malers förväntar sig många i landet i stället fortsatta attacker från Israel. – Man ser att människor är såklart oroliga för en markinvasion, det jämförs med situationen i Gaza där det kom varningar om att evakuera en del områden. ”Helvetet brakar lös” Frankrikes president talade om kravet på vapenvila under FN:s möte i New York. – Det får och kan inte bli ett krig i Libanon, sa Emmanuel Macron under onsdagen. Även FN:s generalsekreterare António Guterres uppmanade till omedelbar vapenvila. – Helvetet håller på att braka lös i Libanon. Inget svar från parterna Det har inte kommit något direkt reaktion på uppropet från varken Israel eller Hizbollah. Israel sade tidigare under onsdagen att landet välkomnar diplomati vad gäller Libanon – men lovade samtidigt att de kommer att hålla fast vid sitt mål om att slå ner Hizbollah. Den totala dödssiffran i Libanon har nu ökat till nästan 600 sedan i måndags, enligt det libanesiska hälsodepartementet.

"Det finns domstolsbeslut om att stänga Al Jazeera i 45 dagar", sade en israelisk soldat till den lokale byråchefen Walid al-Omari under militärens aktion, som kanalen direktsände. Kanalens medarbetare uppmanades att ta sin utrustning och omedelbart lämna kontoret. Tidigare i år förbjöds Al Jazeera i Israel. Israel anklagar kanalen för att sprida osant innehåll. Israel har inte kommenterat aktionen. Kanalen bevakar kriget mellan Israel och Hamas nonstop sedan Hamas terrorattack på Israel för snart ett år sedan, och återger ofta uttalanden från Hamas och andra grupper som Israel ser som terrorister. Israel hävdar att kanalen äventyrar säkerheten för Israel och landets soldater. Kanalen, vars största finansiär är Qatar, har avvisat anklagelserna. Kanalen fortsätter att sända från Amman i Jordanien efter stängningen i Ramallah.

Det har inte varit mycket att tänka på om man vill göra en spontan weekend-resa till London. En flygbiljett och sitt pass har varit fullt tillräckligt. Men det blir det snart ändring på. Europeiska resenärer som besöker Storbritannien utan visum kommer snart att behöva betala en avgift för att få komma in i landet. De nya reglerna träder i kraft under våren 2025, enligt CNN. Det här är något som har fått väldigt lite uppmärksamhet, enligt Lottie Knutson. – Det innebär en kostnad och mer krångel för resenärerna. Jag tror det kommer tas emot med viss förvåning eftersom det kommunicerats så pass lite. Det kommer nog krävas stora informationsinsatser, säger reseexperten. Krävs inresetillstånd Storbritannien har nämligen gett besked om att utöka sitt ETA-system. Ett elektroniskt resetillståndssystem som från början gällde resenärer från Qatar. – Det kommer innebära att vi för första gången kommer att ha en heltäckande kunskap om dem som reser till Storbritannien, säger Storbritanniens inrikesminister Yvette Cooper, rapporterar CNN. Så mycket blir kostnaden Det handlar inte om någon jättekostnad. Att skaffa inresetillstånd kommer kosta 10 pund, motsvarande 135 kronor. ETA-systemet innebär en större administrativ insats av resenären. Genom en app ska resenärerna ansöka om tillstånd genom att bland annat ladda upp bild på sitt pass, och lämna information om sig själv och sin resa. De flesta får besked inom tre arbetsdagar, står det på den brittiska regeringens hemsida. – Jag tror att det kan leda till rädsla för tidsåtgång och krångel, mer än oro för själva kostnaden. Jag tror dock inte att det kommer vara så krångligt. Men man måste ju sitta och fylla i formulären inför resan, säger Lottie Knutson. ”Stor förändring” London har länge toppat listorna över de populäraste weekend-resemålen bland svenskarna. Därför kan de nya inresereglerna ses som en stor förändring, enligt Knutson. – Vi svenskar älskar London. Det är ett stort resmål så på det sättet innebär detta en stor förändring. Det kanske hindrar spontana bokningar framöver.

Enligt vad Reuters rapporterar, med hänvisning till två egyptiska källor, har egentligen inga framsteg alls gjorts under de senaste samtalen, som inleddes i torsdags och pausades på söndagen. Samtalen har nu pågått månad efter månad, nästan sedan inledningen av kriget efter Hamas terrorattack på Israel den 7 oktober. En del bedömare tvivlar om utsikterna för att lyckas och viljan hos parterna att nå fram, medan desperationen bland civila i Gaza ökar liksom bland israeliska anhöriga till den gisslan Hamas håller. Den amerikanska källan hävdar att veckändans samtal var konstruktiva och att parterna vill se en "slutlig och genomförbar överenskommelse." Helgens Kairo-möten hölls med USA, Egypten och Qatar som medlare mellan Israel och Hamas. CIA:s chef William Burns och David Barnea från Israels Mossad deltog medan Hamas indirekt hölls informerat om samtalen.

Enligt Blinken ska även Netanyahu lovat att skicka sina seniora förhandlare till Doha eller Egypten för att ro förslaget i hamn. – Men blickarna riktas nu mot Hamas, som först och främst måste ställa sig bakom förslaget, säger Blinken. Blinken: Kan vara sita chansen Förslaget ska ha tagit fram av president Biden tillsammans med Qatar och Egypten. Förslaget ska enligt Blinken ”överbygga klyftorna” som finns mellan Israel och Hamas, så att man kan få igenom det förslag som president Biden la fram för några månader sen. Inför mötet sade Blinken att de pågående samtalen om vapenvila i Gaza kan utgöra den sista chansen att nå en överenskommelse. Det här är ett avgörande ögonblick, förmodligen den bästa, kanske den sista, möjligheten att få hem gisslan, nå ett eldupphör och slå in på en väg mot varaktig fred och säkerhet, sade Blinken under ett möte med Israels president Isaac Herzog i Tel Aviv. Netanyahu: Vill se maximalt antal av gisslan släppta tidigt Israels premiärminister Benjamin Netanyahu säger att han ska försöka få så många gisslan fria som möjligt i ett första vid en vapenvila med Hamas. – Jag vill betona, ansträngningarna för att frige ett maximalt antal av gisslan kommer ske i det första stadiet av överenskommelsen, säger Netanyahu i videomeddelande. Reser till Qatar Samtalen om vapenvila väntas fortsätta i Kairo under tisdagen, dit även Blinken planerar att åka. Han kommer även resa till Qatar för enskilda samtal med medlarna. Netanyahu å sin sida bekräftade efter ministrarnas möte att Israel skickar en delegation till samtalen. Blinken uppger att han under mötet också krävde att Israel agerar mot de bosättare som attackerar palestinier på Västbanken. Vi kommer att bevaka situationen för att se till att något görs och att (Israel) förebygger våldet och vidtar åtgärder mot de ansvariga, säger han.

Ukrainas offensiv in i ryska Kursk satte stopp för hemliga planer på samtal om begränsad vapenvila, enligt Washington Post.  Delegationer från Ukraina och Ryssland skulle ha förhandlat i Qatar senare i augusti – men Ryssland sköt upp det hemliga mötet på grund av inmarschen, Det säger diplomatiska och andra källor till amerikanska tidningen.

Uppgifterna om de planerade hemliga samtalen kommer från myndighetskällor som Washington Post har talat med. Enligt tidningen skulle de indirekta samtalen medlats av Qatar. Förhandlingarna skulle handla om en ”begränsad vapenvila”, vilken skulle stoppa attacker på energiinfrastruktur i både Ryssland och Ukraina. Ukrainska attacker slår mot den ryska oljeindustrin Ryssland har slagit hårt mot den ukrainska energisektorn under kriget. Svenska regeringen har hjälpt till med att stötta den ukrainska energiförsörjningen vid flera tillfällen. Samtidigt har Ukraina slagit till mot den ryska oljeindustrin på flera håll i Ryssland, vilket lett till stigande oljepriser i landet. – Ur ett ryskt perspektiv är de ukrainska attackerna på oljeindustrin inte särskilt uppskattade. Det har inneburit att drivmedelspriserna gått upp, man har tvingats importera från Belarus och förbjudit export från Ryssland, säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant. Experten: Förvånande De ukrainska attackerna har även blivit en påminnelse för den ryska befolkningen att det är krig, menar Elfving. Det ryska luftförsvaret har inte heller kunnat stoppa attackerna. Uppgifterna om de planerade hemliga samtalen beskriver Elfving som förvånande. – Samtidigt kan jag förstå den ukrainska viljan att försöka åstadkomma förhandlingar med tanke på det skick som den ukrainska energiförsörjningen är i, säger Elfving. Samtalen föll efter Kursk-offensiven Enligt Washington Posts uppgifter ska de planerade samtalen inte blivit av då Ukraina genomförde den överraskande offensiven i Kursk-regionen. De två parterna har inte samtalet sedan inledningen av kriget. – Vi har inte sett något liknande tidigare, senast var i april 2022 under de första samtalen mellan Ryssland och Ukraina, men de bröt ju ihop, säger Elfving. I början av kriget sågs Ryssland och Ukraina under hemliga samtal i Istanbul, men samtalen föll. Efter det lyckades man få till en överenskommelse om spannmålsavtalet, som Ryssland senare stoppade. ”Ryssland kommer aldrig förhandla i underläge” Att det skulle bli någon form av förhandling eller överenskommelse efter att Ukraina gått in i Ryssland ser Jörgen Elfving som osannolikt. – Min bedömning är att någon form av vapenvila eller överenskommelse är väldigt långt borta. Ukraina ger inte upp sina krigsmål, att man vill ha tillbaka de territorier Ryssland ockuperat, inklusive Krim, säger Jörgen Elfving och tillägger: – Så länge Ukraina sitter på någon rysk jord. Ryssland kommer aldrig att förhandla i ett underläge, säger Jörgen Elfving.

Ny dödlig bosättarattack på Västbanken och IDF-varning om ökade insatser i staden Khan Yunis kastar mörka skuggor över fredsförhandlingarna i Qatar. ”Förslaget kan inte flyga då det saknar vingar,” säger Mellanösternexperten Alexander Atarodi.

Samtidigt som ett ”sista” försök att nå vapenvila inleds i Qatar, rapporteras nya mörka siffror från Gaza. Enligt det Hamasstyrda hälsodepartementet i enklaven har över 40 000 människor dödats sedan kriget inleddes. – I dag markerar vi en dyster milstolpe för världen, säger FN:s människorättschef Volker Türk.

USA och Qatar kämpar för att få Hamas och Israel till förhandlingsbordet i Doha på torsdag. Skulle försöken lyckas finns chans för vapenvila och paus i risken för storkrig i regionen. Men uppgifter om skjutna israeliska gisslantagna och högerextrema provokationer i Jerusalem hotar hela processen.