"Jag utsattes för grymma förhör"

Till en början var Johan Floderus och familjen överens med svenska UD om att inte berätta om hans situation. Hans fall hanterades i tysthet ända tills Kalla fakta i maj förra året kunde avslöja att han fängslats för att användas som gisslan och bytas mot Hamid Noury, en iransk man dömd för mord och folkrättsbrott av svensk domstol. Bad familjen berätta Johan Floderus berättar för Kalla fakta att han först tyckte att det var rätt att inte offentligt berätta om hans fall. – Det var under den första perioden, när jag tänkte att Iran hade gjort ett misstag när de grep mig. Då tänkte jag att det var rätt att ge dem en chans att släppa mig utan medial uppmärksamhet. Men när han efter en lång tids fångenskap insåg att han hölls som gisslan i ett diplomatiskt spel ändrade han åsikt, och uppmanade familjen att gå ut med namn och bild. ”Kampanjen har betytt så mycket” Totalt satt Johan Floderus fängslad i 790 dagar, vilket är betydligt längre än vad en av hans medfångar som också fångutväxlades, den belgiske biståndsarbetaren Olivier Vandecasteele, satt fängslad. Många har ställt sig frågan om den svenska regeringen hade kunnat få ut Johan Floderus tidigare. – Jag kan bara spekulera. Men den kampanj som har förts bakom scenerna, av min fästman, och väldigt mycket på scenerna av min familj, mina vänner, släktingar, kollegor och främlingar... Den har betytt så mycket för mig. Jag kan inte beskriva det i ord. Johan Floderus säger att han överlag är nöjd över svenska myndigheters hantering av fallet. – Allt gott som slutar gott. Jag förstår också att det jag sett har gjorts är toppen av ett isberg. Jag kan bara vara tacksam och enormt glad över det slutliga resultatet. ”Enda möjligheten” Fångutväxlingen mellan svenskarna Johan Floderus, Saeed Azizi och iranska Hamid Noury har mötts av kritik av både experter och exiliranier. Vissa har lyft att det riskerar att få Iran att fortsätta med metoden, andra att det urholkar rättsstaten att släppa en man som deltagit i massavrättningar och som dömts på livstid för folkrättsbrott. Johan Floderus menar att det inte fanns något alternativ. – Jag tänker att det är ett svårt dilemma för varje regering som väljer att genomföra en sådan här utväxling. Men för mig och min familj har det varit tydligt från ett väldigt tidigt skede att det var den enda möjligheten för oss att ses igen. Och vi kan bara vara enormt, oerhört tacksamma för det.

– Alla frågar om det inte känns overkligt. Men det känns väldigt, väldigt verkligt. Så beskriver Johan Floderus känslan av att vara tillbaka hemma i Sverige efter 790 dagar i olika häkten i Iran i en intervju med Kalla faktas Sara Recabarren. Sedan Floderus kom hem för drygt två veckor sedan har han ägnat sig åt vad han beskriver som ”de verkliga små tingen” i livet – paddlat kajak, ätit god mat, och sovit i en säng. – Jag kan gå mer än tre fyra steg utan att min näsa stöter in i en betongvägg. Jag får känna solen på min hud och känna vinden i håret. Fördes till ökända Evinfängelset Det var på väg hem från en resa i Iran i april 2022 som Floderus greps på flygplatsen i Teheran. Efter några turer fördes han ”i ilfart” tillbaka till Teheran. På vägen kände han bland annat igen ett hotell han bott på tidigare. – Efter det såg jag skylten där det stod ”Evin house of detention”. Johan Floderus hade förts till det ökända Evinfängelset. Han försågs med ögonbindel och fördes in. Efter det var han inte längre en fri man. ”Tappar andan och förståndet” När han några dagar senare skulle träffa en domare blev han först lättad, men efter att ha förklarats misstänkt för spioneri mot den islamiska republiken byttes känslan snabbt ut. – Då på något vis tappar man bara andan och förståndet och det känns som marken öppnar sig. Och det måste nog ha synts på mig för domaren sa ”oroa dig inte, du blir bara vår gäst här i två till tre dagar”. Men så blev det ju inte. Under den drygt två år långa period som Johan Floderus var godtyckligt frihetsberövad i Iran har han blivit anklagad för en rad brott, däribland samröre med Israel och korruption på jorden. Den sistnämnda är ett av de allvarligaste brotten i den iranska lagboken, och kan leda till dödsstraff. 235 dagar i isoleringscell Under åtta månader var Johan Floderus totalt avskärmad från världen i olika isoleringsceller. Under nätterna lämnades det starka ljuset på. – Jag hade tur som fick ha ögonbindel. Det får man i regel inte ha för man kan använda den för att ta livet av sig. På det ökända Evinfängelset sitter även Nobelpristagaren Narges Mohammadi fängslad. I boken ”Vit tortyr” beskriver hon isolering som ett sätt att bryta ner en människa. Johan Floderus delar den synen. – Jag kan inte se någon annan anledning till att de valde att sätta mig i isoleringscell under så lång tid. Men de lyckades ju inte med det, säger Johan Floderus. – Jag har förstått det som att FN klassar två veckor eller mer i isoleringscell är tortyr. Jag har suttit i isoleringscell i 235 dagar. Hungerstrejkade flera gånger När han inte satt i isoleringscell placerades Floderus i delad cell där man sov på golvet. – Man fick några filtar. Två la man under sig, en la man över sig, och så rullade man ihop den sista och hade som huvudkudde. Under nästan ett års tid fick Johan Floderus inte heller ha någon kontakt med sin familj. Till sist valde han att hungerstrejka för att få ringa hem. Det fungerade ibland. – Jag gjorde det ganska många gånger. Jag har tappat räkningen. Noury kommer in i bilden Under tiden Floderus satt fängslad hände något i Sverige. I juli 2022 dömdes den iranske medborgaren Hamid Noury i Stockholms tingsrätt till livstids fängelse för grovt folkrättsbrott och mord för sin medverkan i att ett stort antal politiska fångar i Iran avrättades sommaren 1988. Johan Floderus skulle senare bli en viktig bricka i spelet om Nourys frisläppande och fångutväxlingen mellan Sverige och Iran – något Floderus var ovetandes om in i det sista. Natten innan morgonen som utväxlingen skedde fick han reda på att han och Saeed Azizi, som också suttit fängslad i Iran, skulle få åka hem i utbyte mot Hamid Noury. – Någon gång kring tolvslaget på natten kom det en vakt till cellen och sa att jag skulle raka av mig skägget. Då satte det igång väldigt många olika tankeprocesser. Jag är en optimist och kunde bara tänka att nu händer något bra, säger Johan Floderus. Vaknar om nätterna Nästan direkt efter landningen i Sverige gick Johan Floderus ner på knä och friade till sin pojkvän. Det var något han hade tänkt på från början. – Jag tänkte på det i 790 av de 790 dagar som jag var frihetsberövad. Att åter få sova i en säng är mjukt och skönt. Men Johan Floderus vaknar ganska ofta om nätterna. – Det finns ett lagg i min drömvärld, och i mina drömmar befinner jag mig fortfarande i Evinfängelset. Då vaknar jag mitt i natten och det tar en sekund eller två innan jag förstår att jag är på Orust.

Framför fonden ”Vi får saker gjorda” inledde statsministern sitt tal med att prata om Johan Floderus och Saeed Azizi som nyligen kom hem till Sverige efter fångutväxlingen med Iran. – Det här var ett dilemma utan tvekan - men för mig ändå ett enkelt beslut att fatta. Att skydda svenskars liv och säkerhet är min och regeringens allra främsta uppgift och skyldighet. Och den kommer jag alltid stå upp för. Statsministern gick även hårt åt de som väljer att resa till bland annat Iran och Libanon trots rekommendationer om att undvika sådana resor. – Den som trotsar en skarp avrådan från UD inte kan räkna med att få hjälp om något händer. Vill fördubbla kameror Moderaterna vill se ett paradigmskifte i synen på kameraövervakningens roll i bekämpningen av kriminalitet. – Inför höstens budgetförhandlingar vill vi nu fördubbla kameramålet för polisen och bygga ut poliskamerorna i hela landet, säger Ulf Kristersson. Vid utgången av 2024 vill partiet alltså att antalet poliskameror ska öka från dagens cirka 2 500 till 5 000 de kommande åren. Man vill också underlätta för kommuner och regioner. – Vi kommer riva laghinder så att kommuner och regioner får rätt att själva sätta upp bevakningskameror utan segdragna processer, säger Ulf Kristersson.

Kung Carl XVI Gustaf hade på tisdagen ett telefonsamtal med Omans sultan Haitham bin Tariq Al Said för att tacka för landets insatser i Sveriges fångutväxling med Iran, då Johan Floderus och Saeed Azizi släpptes ur iranskt fängelse.

Svenskiranske forskaren Ahmadreza Djalali blev kvar i Evin-fängelset när Johan Floderus och Saeed Azizi frisläpptes i en fångutväxling. I går meddelade Djalali via sin fru att han ska börja hungerstrejka i det iranska fängelse där han suttit sedan 2016 dömd till döden. – Det är så farligt för honom, men jag vet att han inte har något annat val. Han ser ut som skinn och ben, säger hustrun Vida Mehrannia. Kristerssons ord: Förstår förtvivlan Statsminister Ulf Kristersson kommenterar nu Djalalis hungerstrejk för första gången. – Jag mer än väl förstår den förtvivlan som både han och hans anhöriga känner. Sverige gjorde allt vi kunde för att få ut honom tillsammans med de två andra svenska medborgarna, det var helt omöjligt. Iran ville inte ens diskutera hans namn. De betraktar honom som ett helt annat fall, säger han. Menar att fallet är annorlunda Avråder du honom från att hungerstrejka? – Jag är inte i en position att ge honom råd. Jag förstår mycket väl den förfärliga situationen han är i. Han är dömd i Iran och sitter sedan en lång tid tillbaka. Jag kan bara säga att vi gjorde allt vi kunde för att han skulle komma hem också. Vad kan man göra nu från Sveriges sida? – Sverige fortsätter vårt arbete som tidigare, vi kräver att han ska släppas fri. Sen är hans fall annorlunda än de andra fallen. Det är klart att UD har mer information om hans fall som vi också har delgivit de svenska oppositionspartierna i speciella former. Men jag kommer inte gå in närmare på det av hänsyn till hans egen säkerhet.

PODD | Sverige har för första gången genomfört en internationell fångväxling. Svenska Johan Floderus och Saeed Azizi har släppts ur fängelset i Iran och regeringen har benådat folkrättsdömde Hamid Noury. Är det en politisk seger för Ulf Kristersson eller kommer kritiken överskugga att två svenskar fått komma hem?

– Du valde att lämna mig kvar, med stor risk att bli avrättad, säger han, enligt Expressen och SVT, som tagit del av ett telefonsamtal mellan Djalali och hans fru. Den svenske KI-forskaren har suttit fängslad i Iran sedan 2016, men var inte med i fångutväxlingen som gjorde att Johan Floderus och Saeed Azizi kunde komma hem till Sverige. De satt i samma fängelse – det ökända Evinfängelset. – Ulf Kristersson, jag talar till dig från Evinfängelset. Det är en fruktansvärd grotta, där jag har spenderat åtta år och två månader, nästan 3 000 dagar av mitt liv, säger han. – Varenda av dessa dagar har jag tänkt att det är min sista. Djalali säger i samtalet att han är glad att de andra svenskarna är tillbaka på svensk mark – men att han ser det som diskriminering att han som också är svensk medborgare lämnades kvar.

Johan Floderus och Saeed Azizi är tillbaka på svensk mark efter att ha varit fängslade i Iran.  Kvar i fängelset är KI-forskaren Ahmadreza Djalali, efter åtta år. Inifrån Evinfängelset riktar Djalali sig direkt till statsminister Ulf Kristersson: – Du valde att lämna mig kvar, med stor risk att bli avrättad.

Nyhetsmorgon har mötts av kritik efter intervjun med hustrun till svensk-iraniern Ahmadreza Djalali, som sitter fängslad i Iran. I lördags kom beskedet om att Sverige gjort ett fångutbyte med Iran. Saeed Azizi och Johan Floderus, ... Artikeln Tittarnas raseri mot TV4 – ser rött efter missen med översättningen är skriven och publicerad av Nöjeslivet.

▸ Johan Floderus hade suttit över 700 dagar i det ökända Evinfängelset i Iran. Saeed Azizi i mer än 200 dagar. Då kom plötsligt beskedet om att svenskarna var på väg hem – i utbyte mot den livstidsdömde bödeln Hamid Noury. Floderus och Azizi greps båda två på oklara grunder i Iran. Experter menar att det är en del av regimens politiska spel, som flera gånger fungerat som metod för att få hem medborgare som dömts utomlands. Men den 15 juni fick svenskarna till slut krama om sina anhöriga igen. Samtidigt har fångutbytet fått hård kritik, dels för att Hamid Noury slipper undan sitt livstidsstraff för mord och folkrättsbrott. Vissa menar också att den fängslade svensk-iranske läkaren och forskaren Ahmadreza Djalali saknades på planet till Arlanda. Kunde Sverige ha satt mer press på Iran? Vad kan fångutväxlingen få för konsekvenser framåt? Och hur kan den påverka bilden av Sverige? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Julia Fredriksson. Klipp i avsnittet: Aftonbladet och X.