Japansk grupp tilldelas Nobels fredspris

Nihon Hidankyo, en organisation som jobbar för nedrustning av kärnvapen, fick Nobels fredspris i år med motiveringen att ”användningen av kärnvapen inte lika otänkbar som innan”. Nobelpriskommitténs val kan kopplas till Rysslands hot om kärnvapen, menar Jakob Hallgren, som är direktör vid Utrikespolitiska institutet. – Den här normen mot användande av kärnvapen som har funnits sen 1945, eller tabut mot användande av kärnvapen som ibland brukar kallas, börjar väl erodera, vittra. Då vill man påminna om dessa dödsbringande vapens fruktansvärda effekter. Så det är ett farligt spel att hota om dessa vapen, säger Jakob Hallgren. Han har en lång erfarenhet av att jobba med kärnvapenfrågan, bland annat som Sveriges ambassadör för nedrustning och icke-spridningsfrågor och som ambassadör i Sydkorea, och menar att det finns mycket som talar för att det kan bli en upprustning igen, inte minst att avtalen som skrevs under kalla kriget håller på att gå ut. Kina utgör största risken för kärnvapenupprustning USA och Ryssland är det länder i världen som beräknas ha flest kärnvapen, men även Kina, Storbritannien och Frankrike hör till de fem erkända kärnvapenstaterna. Förutom dessa har numera även Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea kärnvapen. I Europa har en debatt om kärnvapen inletts i ljuset av USA-valet. – Anledningen till att man talar om det i Europa handlar mycket om chansen att Donald Trump vinner presidentvalet. Det han har sagt om Nato har oroat ganska mycket i Europa, att man till och med kanske ska lämna Nato, säger Jakob Hallgren. Han menar att Kina utgör den största risken för att sätta igång en upprustningsspiral med kärnvapen. – Det finns trovärdiga uppgifter om att Kina ökar ganska offensivt. Kina har 500 vapen i dag, det finns uppgifter om att man ska gå upp till 1 000 eller 1 500. Det gör att de övriga kärnvapenstaterna blir oroliga. För här kommer då en stat som ruckar balansen, säger Jakob Hallgren. Flera avtal från Kalla kriget håller på att gå ut 1980 fanns det 80 000 kärnvapen i världen, vilket har minskat till 12 000. Det är ett resultat av avtal och begränsningar som framför allt Ryssland och USA har kommit överens om. – Vad det gäller just Kina, så handlar det väl om att Kina har en ambition att bli stormakt, eller det så kallade kinesiska folkets pånyttfödelse. När man är en supermakt finns det vissa attribut som kommer med det, och ett av dem är då att ha mycket kärnvapen och ha en förmåga till avskräckning, säger Jakob Hallgren. I både kärnvapenländer som USA och Indien, som har svåra relationer med Kina skapar detta en oro, vilket kan leda till en potentiell dominoeffekt. Bland annat den kinesiska långdistansroboten, som är något som inte setts på över 40 år från Kina, menar Hallgren dock är oroväckande. – Men de förvarnade i förväg och berättade för ryssarna och amerikanerna att nu kommer vi att skicka den här missilen. Alltså, det är inte på riktigt, säger Hallgren. Nya avtal mot kärnvapenanvändning ska enligt Ryssland tas upp för diskussion mellan kärnvapenländerna och det finns fortfarande kvarvarande avtal som respekteras.

Nobelkommitténs ordförande Jörgen Watne Frydnes motiverade priset ”… för att genom vittnesmål ha visat att kärnvapen aldrig får användas igen”. Nihon Hidankyo är en fredsorganisation som verkat i det tysta och ofta i motvind. Organisationen består av överlevande och anhöriga från USA:s atombombningar mot Hiroshima och Nagasaki under andra världskriget slut. Ohyggliga berättelser Med sina ohyggliga berättelser från kärnvapenbombningarna för 80 år sedan har de så kallade hibakushas, överlevarna, oförtrutet arbetat mot kärnvapen i världen. Och frågan har under anfallskriget i Ukraina aktualiserats på nytt sedan Ryssland och president Vladimir Putin gång på gång hotat med kärnvapen.

I Mellanöstern hotar kärnvapennationen Israel att bomba Irans anläggningar. Iran har ännu inga färdiga vapen, men är på god väg. I Nordkorea har kärnvapen utvecklats och i grannlandet Sydkorea vill en stor majoritet ha kärnvapen i rädsla från hotet i norr. Och de internationella avtalen om nedrustning av kärnvapen är på väg att löpa ut. Dessutom efterlevs nedrustningsavtalen i begränsad utsträckning. Inte med i förhandssnacket Nihon Hidankyo fanns inte med i diskussionen om troliga vinnare, men nobelkommitténs val gör nu att frågan om kärnvapenanvändning får stort utrymme på den internationella scenen. Och de är få som inte applåderar norska nobelkommitténs val.

Ett fredspris som påminner om farorna med kärnvapen, i en tid av uppskruvade hot. Så beskrivs beslutet att tilldela den japanska gräsrotsorganisationen Nihon Hidankyo årets pris. – De vet vad kärnvapen faktiskt innebär för människor, säger Karin Wall Härdfeldt, från Svenska Freds.

Valet av den japanska nedrustningsorganisationen Nihon Hidankyo till årets fredspristagare var överraskade, men ligger rätt i tiden. Kärnvapenhotet har inte varit så överhängande sedan början av 1980-talet, då USA och Sovjetunionen stod vid tröskeln till en stor nukleär sammandrabbning.

Klockan elva på fredagsförmiddagen tillkännagavs mottagaren av Nobels fredspris 2024. Priset går till den japanska organisationen Nihon Hidankyo som verkar för överlevarna från atombomberna över Hiroshima och Nagasaki.   – Den får priset för sina ansträngningar att nå en värld fri från atomvapen, säger kommitténs ordförande.

Ett fredspris i Nobels anda – som påminner om farorna med kärnvapen i en tid av uppskruvade hot. Så beskriver fredsforskare Nobelkommitténs beslut att tilldela den japanska gräsrotsorganisationen Nihon Hidankyo fredspriset 2024.

Japanska Nihon Hidankyo får årets Nobels fredspris, för sin kamp mot kärnvapen. Organisationen har varit favorittippad flera gånger tidigare, men säger ändå att detta hade de ”aldrig kunnat drömma om”.