Nobels fredspris 2024 går till japanska Nihon Hidankyo

Nihon Hidankyo, en organisation som jobbar för nedrustning av kärnvapen, fick Nobels fredspris i år med motiveringen att ”användningen av kärnvapen inte lika otänkbar som innan”. Nobelpriskommitténs val kan kopplas till Rysslands hot om kärnvapen, menar Jakob Hallgren, som är direktör vid Utrikespolitiska institutet. – Den här normen mot användande av kärnvapen som har funnits sen 1945, eller tabut mot användande av kärnvapen som ibland brukar kallas, börjar väl erodera, vittra. Då vill man påminna om dessa dödsbringande vapens fruktansvärda effekter. Så det är ett farligt spel att hota om dessa vapen, säger Jakob Hallgren. Han har en lång erfarenhet av att jobba med kärnvapenfrågan, bland annat som Sveriges ambassadör för nedrustning och icke-spridningsfrågor och som ambassadör i Sydkorea, och menar att det finns mycket som talar för att det kan bli en upprustning igen, inte minst att avtalen som skrevs under kalla kriget håller på att gå ut. Kina utgör största risken för kärnvapenupprustning USA och Ryssland är det länder i världen som beräknas ha flest kärnvapen, men även Kina, Storbritannien och Frankrike hör till de fem erkända kärnvapenstaterna. Förutom dessa har numera även Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea kärnvapen. I Europa har en debatt om kärnvapen inletts i ljuset av USA-valet. – Anledningen till att man talar om det i Europa handlar mycket om chansen att Donald Trump vinner presidentvalet. Det han har sagt om Nato har oroat ganska mycket i Europa, att man till och med kanske ska lämna Nato, säger Jakob Hallgren. Han menar att Kina utgör den största risken för att sätta igång en upprustningsspiral med kärnvapen. – Det finns trovärdiga uppgifter om att Kina ökar ganska offensivt. Kina har 500 vapen i dag, det finns uppgifter om att man ska gå upp till 1 000 eller 1 500. Det gör att de övriga kärnvapenstaterna blir oroliga. För här kommer då en stat som ruckar balansen, säger Jakob Hallgren. Flera avtal från Kalla kriget håller på att gå ut 1980 fanns det 80 000 kärnvapen i världen, vilket har minskat till 12 000. Det är ett resultat av avtal och begränsningar som framför allt Ryssland och USA har kommit överens om. – Vad det gäller just Kina, så handlar det väl om att Kina har en ambition att bli stormakt, eller det så kallade kinesiska folkets pånyttfödelse. När man är en supermakt finns det vissa attribut som kommer med det, och ett av dem är då att ha mycket kärnvapen och ha en förmåga till avskräckning, säger Jakob Hallgren. I både kärnvapenländer som USA och Indien, som har svåra relationer med Kina skapar detta en oro, vilket kan leda till en potentiell dominoeffekt. Bland annat den kinesiska långdistansroboten, som är något som inte setts på över 40 år från Kina, menar Hallgren dock är oroväckande. – Men de förvarnade i förväg och berättade för ryssarna och amerikanerna att nu kommer vi att skicka den här missilen. Alltså, det är inte på riktigt, säger Hallgren. Nya avtal mot kärnvapenanvändning ska enligt Ryssland tas upp för diskussion mellan kärnvapenländerna och det finns fortfarande kvarvarande avtal som respekteras.

Daron Acemoglu, Simon Johnson och James A. Robinson tilldelas ekonomipriset till Alfred Nobels minne. De får priset för studier av hur institutioner bildas och påverkar välstånd. – Årets pris handlar om att förstå skillnader i välstånd mellan länder, säger Hans Ellegren, ständig sekreterare för Kungliga Vetenskapsakademin.

En trio tilldelas årets ekonomipris till minnet av Alfred Nobel. Daron Acemoglu, Simon Johnson och James A Robinson har frågat sig varför vissa länder är fattiga och andra rika. Svaret har de hittat i européernas kolonisation.

Riksbankens ekonomipris till minne av Alfred Nobel går 2024 till Daron Acemoglu, Simon Johnson och James A. Robinson, för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd. – Årets pris handlar om att förstå skillnader i välstånd mellan länder, säger Hans Ellegren, ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademin. År 2023 gick ekonomipriset till Claudia Goldin för att ha förbättrat förståelsen för kvinnors arbetsmarknadsutfall. Riksbanken instiftade ekonomipriset i samband med sitt 300-årsjubileum år 1968. Det delades för första gången ut 1969 och ges till personer som utfört ett framstående arbete inom ekonomisk vetenskap. Prispengarna uppgår till samma belopp som för övriga nobelpriser och kommer från en donation.

Ett fredspris i Nobels anda – som påminner om farorna med kärnvapen i en tid av uppskruvade hot. Så beskriver fredsforskare Nobelkommitténs beslut att tilldela den japanska gräsrotsorganisationen Nihon Hidankyo fredspriset 2024.

Japanska Nihon Hidankyo får årets Nobels fredspris, för sin kamp mot kärnvapen. Organisationen har varit favorittippad flera gånger tidigare, men säger ändå att detta hade de ”aldrig kunnat drömma om”.

Årets pris går till Nihon Hidankyo. Nobelkommitténs motivering lyder: ”Denna gräsrotsrörelse av atombomböverlevande från Hiroshima och Nagasaki, även känd som Hibakusha, får fredspriset för sina ansträngningar att uppnå en värld fri från kärnvapen och för att genom vittnesuppgifter demonstrera att kärnvapen aldrig får användas igen”. Jens Pettersson, generalsekreterare för Svenska FN-förbundet, tycker att det är helt rätt att Nihon Hidankyo tilldelas årets pris. – Jag är överraskad över tidpunkten men överlycklig över valet. Vi lever i en värld där kärnvapenhotet fortfarande finns och det är jättevälkommet att man ger pris till gräsrotsarbete, säger han. – Det är viktigt att behålla det tabu som ändå finns runt bruk av kärnvapen och då spelar de överlevande, de få som finns kvar från Hiroshima och Nagasaki, stor roll i att påminna oss hur hemskt det här vapnet egentligen är, fortsätter Jan Pettersson. Putin, Nordkorea, USA Frågan är mer aktuell än på länge, enligt Jan Pettersson. – I dagsläget när vi ser Putin hota med kärnvapen, när vi ser Nordkorea göra det och jag törs inte säga vad som händer efter det amerikanska presidentvalet heller. Kärnvapenhot är något vi måste komma bort ifrån. ”Borde ha vunnit flera gånger” Gabriella Irsten, sakkunnig vid Svenska freds, håller med. – Så värdiga vinnare, de borde ha vunnit flera gånger sedan 1945. Det här är människor som verkligen vet vad kärnvapen betyder, säger hon. Många i Hibakusha, som överlevde efter USA:s atombomber över Japan, börjar närma sig 90-årsåldern. – De kanske inte är med oss så länge till. Deras uppdrag är att lyfta de humanitära konsekvenserna. Många av de här får fortfarande sjukvård på grund av bomberna, säger Gabriella Irsten.

Den norska nobelkommitténs ordförande Jørgen Watne Frydnes presenterar årets fredspristagare klockan 11 på fredagen. I förhandsspekulationerna dominerar temat Mellanöstern, men också i år förekommer Ukrainakriget och klimatfrågan.

En tänkbar pristagare är den internationella brottmålsdomstolen ICC och kanske också chefsåklagaren där: Karim Khan. Han och domstolen har har krävt att Hamasledaren Yahia Sinwar ställs inför skranket eftersom han anses vara hjärnan bakom 7-oktober attackerna förra året. Men ICC fick också stor uppmärksamhet när domstolen tidigare i år ansökte om en arresteringsorder för att Israels försvarsminister Gallant och premiärminister Netanyahu. ICC ansåg att de borde gripas på grund av hur gazakriget genomförts. Flera tänkbara pristagare Men det finns förstås fler tänkbara pristagare som under det senare året fått uppmärksamhet för sitt arbete med fred i mellanöstern. ICC ställer enskilda personer till svars medan domstolen ICJ hanterar mellanstatliga frågor. ICJ hamnade i fokus när frågan om huruvida Israel ligger bakom ett folkmord I Gaza adresserades av domstolen. Hjälper i Sudan Fredsarbete utanför Mellanöstern kan förstås också premieras av den Norska nobelkommitten. Det gäller till exempel organisationen Sudans motståndskommittéer som verkat på gräsrotsnivå i krigets i Sudan för att hjälpa människor att överleva. Det skulle isåfall innebära att fredsarbete i ett krig som hamnat i medieskugga bakom Ukraina och Mellanöstern får uppmärksamhet. Vem som än tilldelas priset kommer i vilket fall som helst att bli en symbol för att fred inte kommer "gratis" utan är frukten av kompromisser, en god vilja och hårt arbete. Det gäller i Mellanöstern, i Afrika, ja egentligen globalt.