Trio får ekonomipriset till Alfred Nobels minne

Trio får ekonomipriset till Alfred Nobels minne

Daron Acemoglu, Simon Johnson och James A. Robinson tilldelas ekonomipriset till Alfred Nobels minne. De får priset för studier av hur institutioner bildas och påverkar välstånd. – Årets pris handlar om att förstå skillnader i välstånd mellan länder, säger Hans Ellegren, ständig sekreterare för Kungliga Vetenskapsakademin.

Trio tilldelas ekonomipriset

Trio tilldelas ekonomipriset

Riksbankens ekonomipris till minne av Alfred Nobel går 2024 till Daron Acemoglu, Simon Johnson och James A. Robinson, för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd. – Årets pris handlar om att förstå skillnader i välstånd mellan länder, säger Hans Ellegren, ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademin. År 2023 gick ekonomipriset till Claudia Goldin för att ha förbättrat förståelsen för kvinnors arbetsmarknadsutfall. Riksbanken instiftade ekonomipriset i samband med sitt 300-årsjubileum år 1968. Det delades för första gången ut 1969 och ges till personer som utfört ett framstående arbete inom ekonomisk vetenskap. Prispengarna uppgår till samma belopp som för övriga nobelpriser och kommer från en donation.

Brist på gravplatser – då kan gamla gravar användas på nytt

Brist på gravplatser – då kan gamla gravar användas på nytt

På Norra begravningsplatsen i Solna finns det många gravar som ingen besöker eller betalar skötsel för. Och när platsbristen gör sig kännbar även under jord kan fler få flytta in. Eftersom gravfriden gäller rör man inte de kistor och urnor som redan ligger här, utan man lägger de nya ovanpå.

– Det finns plats för tre kistor och 64 urnor här. Så att det skulle rymma en hel familj. Om man skulle vilja ha den här graven så ingår gravstenen, säger Annelie Sjöström, som är kommunikationschef på Kyrkogårdsförvaltningen i Stockholm. Den gamla texten slipas bort Om man vill återanvända gravstenen slipas den gamla texten bort, innan stenen får nya inskriptioner, men ofta kan dekorationerna sparas.

– De gamla stenarna är så fantastiskt fint utformade. Det finns ju inte idag, att någon tillverkar på det sättet. Då kan man återanvända det, och behålla de här formerna som de har gjort, säger Stefan Widmark, vd för Wila Stenhuggeri.

Ungefär 20 procent av våra gravstenar återanvänds. De flesta stenar bryts annars i Sverige men en del kommer längre bort ifrån, nåt som får klimatkonsekvenser.

– De importerade stenarna har mellan sex och åtta gånger högre miljöpåverkan än när man använder den svenska stenen. Och om man kan använda återvunnen sten så blir det ju ännu lägre, säger Kai Marklin, ordförande Sveriges Stenindustriförbund. Kulturhistoria Men alla gravstenar får inte återanvändas. Det finns det bestämmelser om, eftersom man inte vill sudda ut viktig kulturhistoria.

– Kända personers gravstenar kommer vi aldrig att ta bort. Här borta finns Alfred Nobels grav till exempel och den kommer alltid att finnas kvar, säger Annelie Sjöström.

– De här gravstenarna kommer att finnas här länge. Och förhoppningsvis kommer det hit människor som gravsätter och gör om stenarna och rör sig här i minst 200 år till!

Goldin krossar myter: Tillväxt ger inte alltid jämställdhet

Goldin krossar myter: Tillväxt ger inte alltid jämställdhet

Claudia Goldin har visat – om och om igen – att granskning av historiska arkiv gör det möjligt för forskare att besvara stora frågor som tidigare ansågs vara utanför deras räckvidd. Det skriver The Economist om årets ekonomipristagare till Alfred Nobels minne. Harvardprofessorn har gjort sig känd för att krossa myter om kvinnors roll på jobbmarknaden genom att tråla igenom 200 år gamla arkiv. En viktig slutsats att dra av hennes forskning är att åtgärder för ökad jämställdhet varierar över tid och rum. I början av 1900-talet kunde exempelvis företag inte anställa gifta kvinnor, vilket krävde en lagändring. I dag beror lönegapet mellan män och kvinnor mindre på diskriminering från arbetsgivare. I stället tycks boven vara olika normer kring föräldraskap samt ”giriga” jobb, som kräver långa arbetsdagar och oflexibla arbetstider. Her work has overturned assumptions about gender equality. By The Economist Ocotber 9th 2023 On the morning of October 9th the National Bureau of Economic Research circulated a working paper to economists around the world entitled “Why Women Won”. In the paper, Claudia Goldin of Harvard University documents how women achieved equal rights in American workplaces and families. Rather fittingly, a few hours later, Ms Goldin was announced as the winner of this year’s economics Nobel prize for advancing “our understanding of women’s labour-market outcomes”. Having been the first woman to be granted tenure at Harvard’s economics department, Ms Goldin is now the third woman to have won the subject’s Nobel prize. Taken together, her research provides a comprehensive history of gender labour-market inequality over the past 200 years. In telling this history, she has overturned a number of assumptions about both historical gender relations and what is required to achieve greater equality in the present day. Before Ms Goldin’s work, economists had thought that economic growth led to a more level playing field. In fact, Ms Goldin has shown, the Industrial Revolution drove married women out of the labour force, as production moved from home to factory. In research published in 1990 she demonstrated that it was only in the 20th century, when service-sector jobs proliferated and high-school education developed, that the more familiar pattern emerged. The relationship between the size of Western economies and female-labour-force participation is U-shaped—a classic Goldin result. Ms Goldin’s research has busted other myths, too. By employing time-use surveys and industrial data she has painstakingly filled in gaps in the historical record about women’s wages and employment. Straightforward statistics, such as the female employment rate, were mismeasured because women who, say, worked on a family farm were simply recorded as “wife”. For example, Ms Goldin found that the employment rate for white married women was 12.5% in 1890, nearly five times greater than previously thought. Her calculations also showed that the gender wage gap narrowed in bursts. First, a drop from 1820 to 1850, then another from 1890 to 1930 and finally a collapse, from 40% in 1980 to 20% in 2005. What drove these bursts? The initial two came well before the equal-pay movement and were caused by changes in the labour market: first, during the Industrial Revolution; second, during a surge in white-collar employment for occupations like clerical work. For the third and most substantial drop, in the late 20th century, Ms Goldin emphasised the role of expectations. If a young woman has more control over when and whether she will have a child, and more certainty about what types of jobs will be available, she can make more informed choices about the future and change her behaviour accordingly, such as by staying in school for longer. In work published in 2002 Ms Goldin and Lawrence Katz, her colleague and husband, detailed the example of the contraceptive pill, which was approved in 1960, and allowed women to have greater say over when and whether to have children. Between 1967 and 1979 the share of 20- and 21-year-old women who expected to be employed at the age of 35 jumped from 35% to 80%. Expectations also matter for employers. Although the pay gap narrowed in the early 20th century, the portion of the gap that was driven by discrimination, rather than occupation, grew markedly. One important factor, according to Ms Goldin, was a change in how people were paid. Wages used to be based on contracts tied to tangible output—how many clothes were knitted, for instance. But after industrialisation, they were increasingly paid on a periodic basis, in part because measuring an individual’s output became trickier. As a result, other more ambiguous factors grew in importance, such as expectations of how long a worker would stay on the job. This penalised women, who were expected to quit when they had children. Since around 2005 the wage gap has hardly budged. Here Ms Goldin’s work questions popular narratives that continue to blame wage discrimination. Instead, in a book published in 2021, called “Career and Family: Women’s Century-Long Journey Toward Equity”, Ms Goldin blames “greedy” jobs, such as being a lawyer or consultant, which offer increasing returns to long (and uncertain) hours. She explains how such work interacts with the so-called parenthood penalty. Women spend more time raising children, which is why the gender pay gap tends to open up right after the first child arrives. The gap continues to widen even for women and men with the same education and in the same profession. Work by Ms Goldin in 2014 finds that the gender earnings gap within jobs has grown to be twice as important as the gap caused by men and women holding different jobs. Ms Goldin’s research holds lessons for economists and policymakers. For the former group, it shows the importance of history. Her first book was about urban slavery in America’s South during the mid-1800s. In other well-known work, with Mr Katz, she has shown how the relationship between tech and education can explain inequality across the 20th century. Before Ms Goldin, many academics considered questions about historical gender pay gaps unanswerable owing to a paucity of data. She has demonstrated—again and again—that digging through historical archives allows researchers to credibly answer big questions previously thought beyond their reach. For policymakers, her research shows that fixes for gender inequality vary depending on time and place. In early 20th-century America, firms barred married women from obtaining or retaining employment. A policy response came with the Civil Rights Act of 1964, which banned such behaviour. Today, wage gaps persist because of greedy jobs and parental norms, rather than because of employer discrimination. In the past, Ms Goldin has suggested more flexibility in the workplace could be a solution. Perhaps working out how to achieve that will be her next act. © 2023 The Economist Newspaper Limited. All rights reserved.

"Första gången en kvinna får ekonomipriset själv"

"Första gången en kvinna får ekonomipriset själv"

Vilken betydelse Claudia Goldins forskning får i praktiken är svårt att säga – hon har ”ringat in de återstående problemen” kring kvinnors villkor på arbetsmarknaden. Det säger priskommitténs sekreterare Per Krusell om årets ekonomipristagare, skriver TT. Den amerikanska Harvardprofessorn Claudia Goldin forskar om jämställdhet och kvinnors roll på jobbmarknaden. Hon är den tredje kvinnan att få ekonomipriset till Alfred Nobels minne sedan det först delades ut 1969. – Kul, tycker jag själv. Det är också första gången en kvinna får priset själv, säger Krusell.

Goldin om priset: "Betyder mycket – känns väldigt bra"

Goldin om priset: "Betyder mycket – känns väldigt bra"

Det känns ”väldigt, väldigt bra”, säger amerikanskan Claudia Goldin om att hon tilldelas årets ekonomipris till Alfred Nobels minne. – Det betyder mycket att få priset eftersom det är ett erkännande för att långsiktig förändring för kvinnor har stor betydelse, säger hon till TT. Hon hoppas att utmärkelsen ska öka medvetenheten i USA, särskilt när det gäller kvinnors situation. – Eftersom USA ligger efter flera andra länder vad gäller socialförsäkringssystem och ojämlikhet på arbetsmarknaden, så hoppas jag att det här kommer att leda till att de kommer att förstå hur det kan fungera i andra länder. Det är första gången en kvinna får ekonomipriset själv.

Ekonomipristagaren i debatt om Beyoncé-låt

Ekonomipristagaren i debatt om Beyoncé-låt

Beyoncés singel ”Break my soul” startade en het debatt bland ekonomer förra året, huruvida det var lämpligt att sluta på sitt jobb med tanke på det ekonomiska läget. Årets ekonomipristagare Claudia Goldin gav sig då in i diskussionen – med att hävda att Beyoncés låt troligen inte ens handlar om att lämna jobbet. – Jag tror inte hon uppmanar folk att sluta sina jobb, sa Harvardprofessorn till Wall Street Journal. Amerikanska Claudia Goldin får årets ekonomipris till Alfred Nobels minne för sin forskning om jämställdhet och kvinnors roll på arbetsmarknaden.

Alfred Nobels på YouTube

Historien om Alfred Nobels riktiga hem

Historien om Alfred Nobels riktiga hem har en stor betydelse för Nobelpriserna. Kampen om att ta hand om Nobels testamente ...

Karlskoga kommun på YouTube

Alfred Nobel: From Dynamite to the Nobel Peace Prize

Alfred Nobel was motivated by the will to be useful to others. It led him to invent dynamite, a revolution for the booming ...

Nobel Peace Center på YouTube

Allt du behöver veta om Nobelpriset

Har du koll på Nobelpriset? Cecilia berättar allt som är värt att veta! Det här är en video från Lilla Aktuellt! Sveriges största ...

Lilla Aktuellt på YouTube

Alfred Nobel | HISTORIA | åk 7-9

Om en av Sveriges mest kända uppfinnare som till exempel skapade sprängämnen som dynamit. Du får höra om hur en av hans ...

UR Play på YouTube

Alfred Nobels i poddar

478. Alfred Nobels pris

Idag är det Nobeldagen. Få saker är väl lika rimliga att fira som de viktigaste vetenskapliga framstegen. Visst, en del val är kontroversiella och alla prisutdelare har inte alltid fört sig helt klanderfritt. Men Nobelpriset är någonting att känna stolthet inför.Den svenska uppfinnaren och företagsledaren Alfred Nobel är såklart orsaken till varför vi idag har ett pris som bär hans namn. Testamentet slog ned som em bomb (förlåt!) i sekelskiftets Sverige. Han prisades som den största svensken som någonsin levt, men anklagades också av delar av högerpressen för att vara landsförrädare.I detta avsnitt delar vi ut våra egna nobelpris. Vi går igenom testamentet, pratar om det hårda jobbet som exekutorerna sattes att göra samt skvallrar lite om svenska akademiens kris… på 1890-talet!Mycket nöje—Köp gärna biljetter till vårt tio års-firande på China-teatern 14 maj: krigochfred.se—Läslista:Carlberg, Ingrid, Nobel: den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris, Norstedts, [Stockholm], 2019Västerbro, Magnus ”Nobelpriset räddade Svenska Akademien” i Populär historia 10/2012Barany, Anders & Hedin, Marika ”Nobels testamente” 12/2009 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alfred Nobels hemliga livsdröm (nymixad repris)

Alfred Nobel chockade världen genom att testamentera huvuddelen av sin förmögenhet, som i dagens penningvärde uppgick till 2,2 miljarder kronor, till en fond vars avkastning skulle gå till pris åt dem ”som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta”.Den svenske kungen Oskar II förargades över att Nobels fredspris skulle delas ut av det norska stortinget som arbetade allt mer högljutt för att Norge skulle lämna unionen med Sverige. Andra var kritiska till att pengarna skulle ges till utlänningar. Och en stor del av Nobels släktingar arbetade målmedvetet på att ogiltigförklara testamentet.I den nymixade reprisen av avsnitt 80 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Ingrid Carlberg som är aktuell med boken Nobel – Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris.Men vem var egentligen Alfred Nobel? Det finns en märklig motsättning inom Alfred Nobels person där han ägnade en stor del av sitt liv att förbättra vapen och militär teknik samtidigt som han instiftade Nobels fredspris och var vän med fredsaktivister.Alfred Nobel var en tillbakadragna uppfinnare som länge närde litterära ambitioner, som blivit oerhört rik på sin uppfinning dynamiten. Alfred hade fått fadern Immanuels kreativitet som uppfinnare, men var bättre på entreprenörskap än fadern och att faktiskt tjäna pengar på sina patent.Han levde relativt enkelt och tillbakadraget, men var oerhört generös mot släkten, vetenskapsmän och ibland äventyrare och rena skojare.Bild: Alfred Nobel av Emil Österman, Public DomainMusik: Gnosienne av Eric Satie, Storyblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alfred Nobels hemliga livsdröm

Alfred Nobel chockade världen genom att testamentera huvuddelen av sin förmögenhet, som i dagens penningvärde uppgick till 2,2 miljarder kronor, till en fond vars avkastning skulle gå till pris åt dem ”som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta”.Den svenske kungen Oskar II förargades över att Nobels fredspris skulle delas ut av det norska stortinget som arbetade allt mer högljutt för att Norge skulle lämna unionen med Sverige. Andra var kritiska till att pengarna skulle ges till utlänningar. Och en stor del av Nobels släktingar arbetade målmedvetet på att ogiltigförklara testamentet.I avsnitt 80 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Ingrid Carlberg som är aktuell med boken Nobel – Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris.Men vem var egentligen Alfred Nobel? Det finns en märklig motsättning inom Alfred Nobels person där han ägnade en stor del av sitt liv att förbättra vapen och militär teknik samtidigt som han instiftade Nobels fredspris och var vän med fredsaktivister.Alfred Nobel var en tillbakadragna uppfinnare som länge närde litterära ambitioner, som blivit oerhört rik på sin uppfinning dynamiten. Alfred hade fått fadern Immanuels kreativitet som uppfinnare, men var bättre på entreprenörskap än fadern och att faktiskt tjäna pengar på sina patent.Han levde relativt enkelt och tillbakadraget, men var oerhört generös mot släkten, vetenskapsmän och ibland äventyrare och rena skojare.Bild: Alfred Nobel av Emil Österman, Public DomainMusik: Gnosienne av Eric Satie, Storyblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

80. Alfred Nobels hemliga livsdröm

Alfred Nobel chockade världen genom att testamentera huvuddelen av sin förmögenhet, som i dagens penningvärde uppgick till 2,2 miljarder kronor, till en fond vars avkastning skulle gå till pris åt dem ”som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta”.Den svenske kungen Oskar II förargades över att Nobels fredspris skulle delas ut av det norska stortinget som arbetade allt mer högljutt för att Norge skulle lämna unionen med Sverige. Andra var kritiska till att pengarna skulle ges till utlänningar. Och en stor del av Nobels släktingar arbetade målmedvetet på att ogiltigförklara testamentet.I avsnitt 80 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Ingrid Carlberg som är aktuell med boken Nobel - Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris.Men vem var egentligen Alfred Nobel? Det finns en märklig motsättning inom Alfred Nobels person där han ägnade en stor del av sitt liv att förbättra vapen och militär teknik samtidigt som han instiftade Nobels fredspris och var vän med fredsaktivister. Alfred Nobel var en tillbakadragna uppfinnare som länge närde litterära ambitioner, som blivit oerhört rik på sin uppfinning dynamiten. Alfred hade fått fadern Immanuels kreativitet som uppfinnare, men var bättre på entreprenörskap än fadern och att faktiskt tjäna pengar på sina patent.Han levde relativt enkelt och tillbakadraget, men var oerhört generös mot släkten, vetenskapsmän och ibland äventyrare och rena skojare.Bild: Alfred Nobel av Emil Österman, Public DomainMusik: Gnosienne av Eric Satie, Storyblock AudioSee acast.com/privacy for privacy and opt-out information.  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Alfred Nobels hemliga livsdröm (nymixad repris)

Alfred Nobel chockade världen genom att testamentera huvuddelen av sin förmögenhet, som i dagens penningvärde uppgick till 2,2 miljarder kronor, till en fond vars avkastning skulle gå till pris åt dem ”som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta”.Den svenske kungen Oskar II förargades över att Nobels fredspris skulle delas ut av det norska stortinget som arbetade allt mer högljutt för att Norge skulle lämna unionen med Sverige. Andra var kritiska till att pengarna skulle ges till utlänningar. Och en stor del av Nobels släktingar arbetade målmedvetet på att ogiltigförklara testamentet.I den nymixade reprisen av avsnitt 80 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Ingrid Carlberg som är aktuell med boken Nobel – Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris.Men vem var egentligen Alfred Nobel? Det finns en märklig motsättning inom Alfred Nobels person där han ägnade en stor del av sitt liv att förbättra vapen och militär teknik samtidigt som han instiftade Nobels fredspris och var vän med fredsaktivister.Alfred Nobel var en tillbakadragna uppfinnare som länge närde litterära ambitioner, som blivit oerhört rik på sin uppfinning dynamiten. Alfred hade fått fadern Immanuels kreativitet som uppfinnare, men var bättre på entreprenörskap än fadern och att faktiskt tjäna pengar på sina patent.Han levde relativt enkelt och tillbakadraget, men var oerhört generös mot släkten, vetenskapsmän och ibland äventyrare och rena skojare.Bild: Alfred Nobel av Emil Österman, Public DomainMusik: Gnosienne av Eric Satie, Storyblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alfred Nobels hemliga livsdröm

Alfred Nobel chockade världen genom att testamentera huvuddelen av sin förmögenhet, som i dagens penningvärde uppgick till 2,2 miljarder kronor, till en fond vars avkastning skulle gå till pris åt dem ”som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta”.Den svenske kungen Oskar II förargades över att Nobels fredspris skulle delas ut av det norska stortinget som arbetade allt mer högljutt för att Norge skulle lämna unionen med Sverige. Andra var kritiska till att pengarna skulle ges till utlänningar. Och en stor del av Nobels släktingar arbetade målmedvetet på att ogiltigförklara testamentet.I avsnitt 80 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Ingrid Carlberg som är aktuell med boken Nobel – Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris.Men vem var egentligen Alfred Nobel? Det finns en märklig motsättning inom Alfred Nobels person där han ägnade en stor del av sitt liv att förbättra vapen och militär teknik samtidigt som han instiftade Nobels fredspris och var vän med fredsaktivister.Alfred Nobel var en tillbakadragna uppfinnare som länge närde litterära ambitioner, som blivit oerhört rik på sin uppfinning dynamiten. Alfred hade fått fadern Immanuels kreativitet som uppfinnare, men var bättre på entreprenörskap än fadern och att faktiskt tjäna pengar på sina patent.Han levde relativt enkelt och tillbakadraget, men var oerhört generös mot släkten, vetenskapsmän och ibland äventyrare och rena skojare.Bild: Alfred Nobel av Emil Österman, Public DomainMusik: Gnosienne av Eric Satie, Storyblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.