Julian Assanges öde avgörs – riskerar 175 års fängelse
Det började med Wikileaks läcka 2010. En film som visade hur en amerikansk attackhelikopter i Irak sköt ned och dödade civila släpptes till journalister, tillsammans med enorma mängder hemlighetsstämplat material. – Det är givetvis ett unikt fall det här. Man har inte sett något liknande, det är enorma mängder information, säger utrikesreporter Bosse Lindwall om fallet i Efter fem. Grundaren Julian Assange blev plötsligt en eftersökt visselblåsare som jagades av myndigheter. I 7 år kunde han gömma sig, med asylrätt, på Ecuadors ambassad i London, dit han initialt sökte sig för att slippa ett sexualbrottsåtal i Sverige. Sedan 2019 sitter han fängslad i det brittiska högsäkerhetsfängelset Belmarsh i London, och USA har sedan dess försökt få honom utlämnad till dem. I dagarna avgörs Assanges öde i brittisk domstol. Blir han utlämnad till USA riskerar han ett 175 år långt fängelsestraff för spioneri. Starka reaktioner om pressfrihet Rättegången har skapat starka reaktioner. Amnesty International skriver att ”den globala mediefriheten är i rättegång”, och Al Jazeera har kallat det ”världens viktigaste rättegång om pressfrihet”. – Det är alltid obehagligt när myndigheter, eller i det här fallet stater som USA, lägger sig i vad som publiceras. Många av de stora avslöjandena inom journalistiken har ju byggt på hemliga dokument, säger Bosse Lindwall, och fortsätter: – Men USA försvarar sig med att det inte är det faktum att han läckt hemliga dokument, utan om att han har bett en underrättelseperson falskeligen logga in för att komma åt hemliga dokument. Oklart vilka konsekvenser en utlämning skulle få Det är samtidigt svårt att veta vad en utlämning till USA skulle få för konsekvenser när det kommer till pressfriheten i världen, menar Lindwall. – Det finns anledning att vara skeptisk när det gäller gränsdragningen. Vad är det som kommer att vara en fara för pressfriheten i framtiden i så fall, ifall han utlämnas till USA, frågar han sig i Efter fem. Samtidigt menar Lindwall att straffet i USA, om han faktiskt blir utlämnad dit, inte kommer att bli så högt som det tidigare har rapporterats om. – USA har varit noga hela tiden med att försäkra om att det här kommer att bli en korrekt rättegång, att det inte kommer att gå till överdrift. Det troliga kanske är, säger många bedömare, att det handlar om 4-5 år, säger han.
Det började med Wikileaks läcka 2010. En film som visade hur en amerikansk attackhelikopter i Irak sköt ned och dödade civila släpptes till journalister, tillsammans med enorma mängder hemlighetsstämplat material. – Det är givetvis ett unikt fall det här. Man har inte sett något liknande, det är enorma mängder information, säger utrikesreporter Bosse Lindwall om fallet i Efter fem. Grundaren Julian Assange blev plötsligt en eftersökt visselblåsare som jagades av myndigheter. I 7 år kunde han gömma sig, med asylrätt, på Ecuadors ambassad i London, dit han initialt sökte sig för att slippa ett sexualbrottsåtal i Sverige. Sedan 2019 sitter han fängslad i det brittiska högsäkerhetsfängelset Belmarsh i London, och USA har sedan dess försökt få honom utlämnad till dem. I dagarna avgörs Assanges öde i brittisk domstol. Blir han utlämnad till USA riskerar han ett 175 år långt fängelsestraff för spioneri. Starka reaktioner om pressfrihet Rättegången har skapat starka reaktioner. Amnesty International skriver att ”den globala mediefriheten är i rättegång”, och Al Jazeera har kallat det ”världens viktigaste rättegång om pressfrihet”. – Det är alltid obehagligt när myndigheter, eller i det här fallet stater som USA, lägger sig i vad som publiceras. Många av de stora avslöjandena inom journalistiken har ju byggt på hemliga dokument, säger Bosse Lindwall, och fortsätter: – Men USA försvarar sig med att det inte är det faktum att han läckt hemliga dokument, utan om att han har bett en underrättelseperson falskeligen logga in för att komma åt hemliga dokument. Oklart vilka konsekvenser en utlämning skulle få Det är samtidigt svårt att veta vad en utlämning till USA skulle få för konsekvenser när det kommer till pressfriheten i världen, menar Lindwall. – Det finns anledning att vara skeptisk när det gäller gränsdragningen. Vad är det som kommer att vara en fara för pressfriheten i framtiden i så fall, ifall han utlämnas till USA, frågar han sig i Efter fem. Samtidigt menar Lindwall att straffet i USA, om han faktiskt blir utlämnad dit, inte kommer att bli så högt som det tidigare har rapporterats om. – USA har varit noga hela tiden med att försäkra om att det här kommer att bli en korrekt rättegång, att det inte kommer att gå till överdrift. Det troliga kanske är, säger många bedömare, att det handlar om 4-5 år, säger han.