"Karakteristisk hälsning från gangstern Putin"

Det är en tjänsteman vid det amerikanska utrikesdepartementet som uppger för The Telegraph att Ukraina är för korrupt för Nato. – Vi måste applådera Ukraina för reformerna de genomfört de senaste två åren, säger källan till den brittiska tidningen men lägger till: – Vi vill diskutera vilka ytterligare steg som behöver tas, och då framför allt inom anti-korruptionsarbetet. Det är en prioriterad fråga för många. ”Man vill åt det demokratiska hållet” Magnus Christiansson är lärare och forskare vid Strategiavdelningen på Försvarshögskolan, och säger att det inte är några nyheter att Ukraina inte är en fullvärdig demokrati. – Det är känt sedan tidigare att korruption genomsyrar hela systemet, men den ryska eskalationen har drivit statsapparaten närmare väst och det har gjort saker och ting bättre snarare än sämre, säger Christianson till TV4 Nyheterna. – I jämförelse med Ryssland har samhället utvecklat en robusthet, det finns en vilja till integration, och man vill åt det demokratiska hållet. Saknas klar väg till medlemskap Uppgiften från amerikanska UD kommer en dryg vecka innan nästa Natotoppmöte i Washington D.C. och beskrivs som ett bakslag för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som propagerat för att landet ska bli medlem i Nato efter att kriget mot Ryssland nått sitt slut. – Ukrainarna var besvikna efter förra toppmötet i Vilnius, då man fick åka hem med inrättandet av ett råd där man får sitta med som en allierad i Ukraina-frågor men utan en klar väg för hur Ukraina ska bli medlem, säger Magnus Christiansson på Försvarshögskolan. ”Biden vill inte ha frågetecken” Förra sommaren sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att ”Ukraina är närmare Nato än någonsin tidigare”, och han har drivit på för att alliansen ska bidra med 40 miljarder euro per år i militärt bistånd till Ukraina för att ytterligare binda sig till den ukrainska saken, men där uppges det ännu inte råda någon konsensus. Hur stor är möjligheten att man kommer överens på det här toppmötet? – En reflektion är att det här ett jubileumsmöte, och Joe Biden vill använda det för att visa upp på det inrikespolitiska planet. Man vill ha en succé och då vill man inte ha en massa frågetecken, så jag tror att de stora frågorna kommer att skjutas på tiden, avslutar Magnus Christiansson.

Julia Navalnaja: Aleksej Navalnyjs hustru har haft en viktig roll som oppositionell i exil och har trätt fram ytterligare efter sin makes död. Men hon lever i exil och att på allvar bedriva opposition från utlandet är ifrågasatt. Anhängarna till Navalnyjs rörelse finns fortfarande kvar i Ryssland. Många sitter fängslade och så sent som i dag fick två konststudenter sina domar för att ha haft samröre med Aleksej Navalnyjs antikorruptionsrörelse FBK och fick för det 3,5 år i straffkoloni. Leonid Volkov: Leonid Volkov är en annan oppositionell som tidigare var stabschef hos Navalnyjs antikorruptionsrörelse och som för några år sedan tvingades välja exilen. Han misshandlades i Litauen på tisdagen i Vilnius där han bor. Litauiska staten pekar finger mot Ryssland och händelsen ses som ett exempel på att oppositionella inte är säkra i exil heller. Vladimir Kara-Murza: Kara-Murza är den oppositionspolitiker som dömts till det hittills längsta fängelsestraffet. Han avtjänar straffet i ett högsäkerhetsfängelse i Omsk i Sibirien. Hans fru finns i Storbritannien och oroas för hans hälsa, inte minst efter Navalnyjs död. Dömd för landsförräderi för att ha kritiserat kriget i Ukraina. En namnkunnig politiker som förgiftats två gånger. Boris Nadezjdin: Enda kandidaten som varit mot kriget i Ukraina. Sågs med skepsis av oppositionen utomlands men fick senare stöd. Förbjöds att delta av valkommissionen som hävdade fel i namninsamling som skulle ge honom kandidaturen. Förbudet delgavs i början av februari. Grigorij Melkonjants: En viktig kraft när det gäller oberoende valövervakning är Grigorij Melkonjants som är i ledningen för organisationen Golos. Han frihetsberövades för ett halvår sedan och organisationen är förbjuden. Det finns i praktiken ingen oberoende valövervakning nu, inte inhemsk och inte utländsk.

Ett nytt nummer av Larm har precis skickats till tryckeriet. Satirtidningens första nummer kom ut förra sommaren i samband med Nato-mötet i Litauens huvudstad Vilnius. Bakom tidningen står Tecknarupproret som lanserades i april 2022 på Aftonbladet, och var från början tänkt som en kort, tidsbegränsad aktion. Men de växte snabbt, både i antal tecknare och i format. Namnet Larm har de lånat från den franska satirtidningen Le Charivari och betyder “folkligt larm”, i meningen oljud. – Vi vill utgöra en motvikt mot gängse media som misslyckats i att erbjuda den svenska allmänheten en objektiv rapportering om Nato och riskerna med ett Natomedlemskap. Och ett gott skratt, på Natolobbyns bekostnad, säger Karin Zaric Sunvisson, satirtecknare och Initiativtagare till Tecknaruppropet. ”Kommer aldrig godta Natomedlemskapet” Själva tidningen Larm startades med målet att skapa opinion mot ett svenskt Natointräde och verka för att Sverige ska skriva under FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. Men så blev det inte. I stället blir Sverige nu fullständig medlem i försvarsalliansen. – Det var förstås väntat. Men vi kommer aldrig att godta Natomedlemskapet eftersom det inte har förankrats hos det svenska folket genom en folkomröstning. I stället hänvisar man till opinionsundersökningar, men en opinionsundersökning kan aldrig ersätta en demokratisk process. Ska vi kanske ersätta riksdagsvalet också med en opinionsundersökning? Enligt Karin Zaric Sunvisson behövs satirtidningen nu mer än någonsin. – Motståndet mot Nato måste fortsätta även inifrån. De som tror att förnedringen och eftergifterna tar slut nu har grundligt fel, Natoprocessen var bara en försmak. Dessutom kommer nu DCA-avtalet som skrivits under utan politisk debatt eller nämnvärd medial uppmärksamhet. Både Natomedlemskapet och DCA innebär att kärnvapen kan föras in och placeras på svensk mark. Men DCA måste också röstas igenom i Riksdagen och går alltså fortfarande att stoppa. Det har vi skrivit upp på vår att göra-lista, säger hon. Nya numret dödförklarar svensk alliansfrihet I dag är det cirka 200 tecknare som står bakom Tecknaruppropet, bland annat ”Pettson och Findus”-skaparen Sven Nordqvist, Cecilia Torudd som ligger bakom ”Ensamma mamman” och Jan Lööf. När uppropet startade var de drygt 70. Alla tecknare har dock inte medverkar i tidningen, utan redaktionen är flytande och ser lite olika ut för varje nummer. Varför tror du att så många svenska tecknare vill bidra till tidningen? – För att vi ser vad som håller på att hända. Hur militarismen äter sig in i samhällskroppen. Numret som trycks i detta nu har upprustning som tema och i tidningen dödförklaras även den svenska alliansfriheten – samtidigt som dess återuppståndelse förutspås. Hur kommer ni ge uttryck för ett motstånd framöver? – Vi kommer fortsätta att ge ut LARM och vår grupp växer hela tiden. I stället för att misströsta omsätter vi vår oro och ilska i rasande kreativ handling, säger Karin Zaric Sunvisson. Satirtidningen Larm är gratis och sprids genom att tecknare runtom i landet delar ut tidningen på sin hemort – för att inte bara nå ut i storstäder utan hela landet.

Ett flygplan från SAS på väg från Stockholm till Vilnius fick vända hem i luften, skriver Aftonbladet. Enligt SAS berodde det på tekniska problem. Omkring 85 passagerare kommer nu att få byta till ett nytt flyg på Arlanda.

Erdogan har fört frågan om Sveriges Natoansökan vidare till den turkiska nationalförsamlingen, där det är tänkt att den förr eller senare slutgiltigt ska ratificeras. – Vi väntar oss en positiv utveckling både gällande F-16 och Kanadas löften (om att lyfta vapenembargo), något som skulle hjälpa vårt parlament att få en positiv syn på Sverige... Allt är sammanlänkat, säger Erdogan till reportrar på tisdagen. Enligt Erdogan föreslog Biden att de skulle samordna dessa två parlamentariska processer för att det "ska kunna gå igenom mycket enklare". Turkiets president pekar på andra hinder i processen, bland annat att Kanada länge har motsatt sig vapenexport till Turkiet. Där säger han sig vara optimistisk. – Å andra sidan finns det de löften som Sverige gav oss i Vilnius. Vi förväntar oss att de hålls och vi följer den utvecklingen noga. Turkiet har sedan länge en önskan om att få köpa stridsflygplan av den amerikanska modellen F-16, men då stött på patrull. Frågan har återkommande rapporterats ha koppling till Sveriges Natoprocess, då den svenska ansökan ännu inte har ratificerats i Turkiet och Ungern. I sina uttalanden inför pressuppbådet hyllar Recep Tayyip Erdogan sin ungerske kollega Viktor Orbán som en viktig brobyggare.

Sveriges Natoprocess kan dra ut ytterligare på tiden efter Turkiets president Erdogans senaste besked, säger Turkietkännaren Paul Levin till TT. – Det verkar som att förhandlingarna fortsätter. Vid Natomötet i Vilnius i somras lovade Erdogan att skicka ansökan till parlamentet, och att arbeta nära det i frågan. Det första löftet har han uppfyllt, men det är oklart om han uppfyller det andra – dagens besked tyder på att han lägger ansvaret på parlamentet, enligt Levin. USA och F-16-köpet kan också vara en faktor – det är inte säkert att Joe Biden kan baxa försäljningen genom kongressen, vilket kan skada Erdogans tillit till USA, fortsätter han. Tidigare under lördagen hävdade Erdogan att Sverige inte har tagit några steg mot terrorstämplade PKK:s verksamhet i landet.

Flera Natoländer är irriterade över att Turkiet och Ungern dröjer med att ratificera Sveriges Natoansökan, trots den skriftliga överenskommelsen vid Vilniusmötet i somras, skriver TT. Generalsekreterare Jens Stoltenberg väckte frågan under dagens försvarsministermöte i Bryssel. – Många medlemsländer är otåliga, jag själv är otålig, säger han. Försvarsminister Pål Jonson (M) uttrycker hopp i frågan. – Den överenskommelse vi hade i Vilnius togs väldigt väl emot av andra allierade. Jag tror att det finns en vilja nu att man ska gå vidare, säger han.

Turkiets försvarsminister Yaşar Güler har till Jens Stoltenberg garanterat att Turkiet ska stå fast vid det avtal som slöts i Vilnius om att godkänna Sveriges Nato-medlemsskap. Det säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg till DR.

Det är mycket nära att ratificeringsprocessen kring Sveriges Natoansökan inleds i Turkiet. Den bedömningen gör utrikesminister Tobias Billström (M) och den svenska regeringen.  – De signaler som kom i Vilnius gäller fortfarande, säger Billström i Aktuellt.