Litauen

Skogsfond Baltikum har ingått en avsiktsförklaring om försäljning av 1.077 hektar skog och mark i Litauen, vilket omfattar bolagets samtliga skogstillgångar i Litauen. Den indikativa köpeskillingen uppskattas preliminärt till cirka 5,6 miljoner euro, motsvarande 65 miljoner kronor.

Litauens oppositionella Socialdemokraterna och dess samarbetspartier står som vinnare i söndagens parlamentsval, enligt det preliminära valresultatet. Partiet blev störst med 52 av 141 parlamentsplatser. Regerande kristdemokratiska Fosterlandsförbundet med sittande premiärministern Ingrida Simonyte fick 28 platser, rapporterar public service-kanalen LRT. Socialdemokraterna har inlett samtal för att bilda en regeringskoalition med Bonde- och miljöpartiet samt partiet För Litauen som leds av förre premiärministern Saulius Skvernelis. De väntas hålla Natolandets stora försvarsbudget på 3,2 procent av bnp intakt. Fredsavtal farligt Redan innan rösterna var räknade slog landets före detta president Dalia Grybauskaitė fast att det efter valet rent utrikespolitiskt inte kommer bli någon stor skillnad – och att stödet till Ukraina och motståndet mot Ryssland förblir Litauens största prioritet. I en intervju med Euronews varnar Grybauskaitė för att förhandla fram ett fredsavtal i Ukraina, som tillåter Ryssland att behålla ockuperade områden, vilket president Vladimir Putin önskar. – Om vi ​​i väst och Nato tillåter Ukraina att ge efter och göra den här typen av kompromisser kommer det att innebära att väst har misslyckats med att stå upp mot terroriststaten vid våra gränser, säger hon. – Detta skulle också innebära att Ryssland får tid att förbereda sig för sin nästa omgång av aggression mot sina grannar Och det skulle inte nödvändigtvis vara de baltiska staterna – det kan också vara Moldavien, eller till och med Georgien, fortsätter expresidenten. ”Finns ingen återvändo för honom” Grybauskaitė menar att den ryske presidenten kommer att fortsätta att utgöra ett hot mot hela Europa så länge han sitter kvar vid makten. – Putins Ryssland i dag är en farlig granne. Det är inte bara Ryssland, det är Putins Ryssland, säger hon. – Främst för att Putin har startat ett öppet krig mot sina grannar och det finns ingen återvändo för honom. Fram till hans slut vid makten kommer han att förbli i ett krigsliknande sinnestillstånd, vilket gör honom till ett ständigt hot mot Europeiska unionen och dess grannar. Litauen har, precis som sina baltiska grannar, den senaste tiden rustat upp sina gränser i en historisk försvarssatsning.

I Sverige finns inga lagar om att personalen måste tala svenska på restauranger eller i butiker. Men i Litauen införs snart en sådan lag – även om många är rädda att det ska drabba arbetsmarknadens svagaste, skriver Språktidningens Anders Svensson.

Putin är tydlig: Ryssland är i krig med väst. Invasionen av Ukraina och skarpa ord om forna Sovjet har lett till en militär upprustning i grannländerna som saknar motstycke i modern tid. Enklaven Kaliningrad, där ryska Östersjöflottan har sin bas, ses som Rysslands utpost mot väst – och grannländerna förstärker nu gränserna bäst de kan. Litauen har befäst ytterligare en bro över floden Nemunas på rutten mot den ryska enklaven, skriver landets försvarsdepartement på X på onsdagen – och det är bara den senaste i raden. En enorm försvarsanläggning Sedan juli har flera broar förstärks med pansarvärnshinder, diken har grävts, barriärer byggts och minfält har lagts vid gränsen till Kaliningrad, som bara finns i rysk ägo för ett ändamål. – Det är en försvarsanläggning. Det är allting ifrån kärnvapenbunkrar till markförband. Och det måste finnas ordentliga förberedelser för att ta hand om Kaliningrad militärt och för att se till att Ryssland inte kan göra något därifrån i händelse av ett krig, säger Joakim Paasikivi, militärexpert. Paasikivi förklarar att Litauen, och övriga Baltländer, nu går från en strategi med så kallade ”snubbeltrådsförband” till att skapa en reell militär förmåga att försvara länderna direkt vid gränsen. Polen bygger ”Eastern shield” Samtidigt rustar Polen – som också gränsar mot enklaven – i ännu större utsträckning än Litauen. I slutet av 2024 påbörjas bygget av försvarslinjen ”Eastern shield” och totalt ska Polen lägga 4,2 procent av sitt BNP på försvaret. Enligt Paasikivi handlar det om ”klassiska försvarslinjer”. – Det är av den typ man hade under den kallaste delen av kalla kriget med olika typer av hinder och varningssystem. Det här blir inte bara ett militärt försvar, utan också en möjlighet att hantera allt från cyberangrepp till en militariserat flyktingvåg, sabotage och i värsta fall militära angrepp. Det är en glidande skala, säger han. – Polen tar det här på störst allvar av alla. De köper i princip allt som är möjligt att köpa, från USA och Sydkorea främst. Det är stora satsningar på den polska försvaret. De har ingen lust att förlora igen. Realistiska ryska hot I östra Europa är det tydligt att ett krig pågår – och hotet från Ryssland är ständigt närvarande. Joakim Paasikivi vill inte kalla det man känner för ”skräck”, utan för ”realism”. – Det är en hög grad realism när man har en kärnvapenmakt som granne, som har anfallit en annan granne, och som dessutom i tv-propaganda nästan dagligen talar om att man måste slå de lömska polackerna och att balterna inte ska tro att de finns, säger han och fortsätter: – Det är ett reellt hot men just nu är förmågan på den ryska sidan inte tillräcklig för att göra någonting av det här hotet. Den militära upprustningen sker från en extremt låg nivå. Ambitionerna är stora – att Europa ska ta hand om sitt eget försvar och inte förlita sig på USA – och det kan också innebära ett problem, förklarar militärexperten. – Det har stora säkerhetspolitiska konsekvenser om man misslyckas. Kanske får vi betala dem i blod men också att det försämrar förhållandet till USA om vi sjabblar bort det här, säger Joakim Paasikivi.

Saab har fått ytterligare en beställning från Litauen på det mobila korträckviddiga luftvärnssystemet Mobile Short-Range Air Defence (MSHORAD). Ordervärdet är cirka 1,2 miljarder SEK med leveranser planerade 2026-2029. Saab kommunicerade om den tidigare MSHORAD-beställningen från Litauen i juli 2024. Den senaste beställningen innebär att ytterligare ett batteri inom den litauiska försvarsmakten kommer att förses med […]

Privatspanare bidrog till att fånga in fyrhjulingsligan som härjade i norra Värmland, vilket SVT Värmland var först att rapportera om. I slutet av april hittade polisen en gömma med tre fyrhjulingar i skogen. Det efter att ett av fordonets gps hade gett utslag och dennes ägare larmade. Men fortfarande saknades flera fyrhjulingar och ingen var gripen. Det var då som den lokala trion riggade upp viltkameror i området kring den gamla gömman. I mitten av maj fångade kamerorna två skåpbilar på bild, när de anlände till platsen. Förföljde skåpbilarna När trion ser att två bilar dykt upp vid gömman, påbörjade de en biljakt efter de misstänkta tjuvarna. ”Vi kastade oss i bilarna och följde efter”, säger en till polisen. Efter att ha larmat polis och sedan själva följt efter bilarna en bra bit kunde flera misstänkta stoppas. Senare under dagen kunde de tre männen gripas, samtliga från Litauen. Under onsdagen inleds rättegången mot männen, som åtalas för grovt häleri och grov stöld.

Det skadade fartyget MV Ruby, som transporterar en rysk explosiv last och bogseras mot Östersjön, ska få hjälp av dansk lots. Fartyget är på väg mot Klaipeda i Litauen för att repareras, men kommer enligt danska medier inte att tas emot där om det inte först gjort sig av med lasten.

Det maltaregistrerade 183 meter långa fartyget som väckt oro både bland norska, danska och svenska myndigheter den senaste veckan befinner sig just nu i Nordsjön på väg mot Klaipeda i Litauen. Det är en den potentiellt mycket explosiva lasten, 20 000 ton ammoniumnitrat, som gör att Danmarks sjöfartsmyndighet utfärdat en generell varning: All sjöfart uppmanas att iaktta största försiktighet och att hålla största möjliga avstånd när Ruby nu under helgen väntas stäva genom Stora Bält och vidare in i Östersjön. Ingen omedelbar fara – För närvarande befinner hon sig utanför Danmarks kust, vilket inte innebär någon omedelbar fara för Sverige. Det gör att vi metodiskt kan förbereda oss om det närmar sig kusten, säger Pehr Johansson, chef för Länsstyrelsens funktion för räddningstjänst och krisberedskap i Västra Götaland.

Länsstyrelsen i Västra Götaland samordnar de sex länsstyrelser som finns längs kusten i södra Sverige. – Vi har hamnarna som skulle kunna bli aktuella om fartyget närmar sig. Sedan följer vi det nationella läget, och där är det MSB som samordnar. Vi har möten med dem, Kustbevakningen, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket och polisen, så att vi kan göra rätt bedömningar ihop, säger Pehr Johansson. Säkerhetszon i Tromsö När fartyget, som är skadat, sökte skyddshamn i norska Tromsö tidigare upprättades en säkerhetszon på 500 meter. – Vi kan bekräfta att lots har beställts för fartyget och att detta har skett i enlighet med reglerna om passage genom internationellt vatten, säger Anne Heinze, presschef på lotsföretaget DanPilot till TV2. Ammoniumnitrat är samma ämne som orsakade explosionerna i Beirut 2020 då över 200 människor dödades.

Fartyget befinner sig just nu utanför Norges kust, men uppges vara på väg förbi Danmark och Sverige på väg mot Litauen. Flera länsstyrelser och MSB följer fartyget noga. I bland annat Kalmar län informeras kustkommunerna i området under möten på fredagen, enligt P4 Kalmar. Fartyget MV Ruby lastades i en rysk hamn på Kolahalvön och fick då skrovskador. Det är dock inte välkommet i slutdestinationen i Litauen, vilket danska medier tidigare rapporterat med hänvisning till myndigheten Søfartsstyrelsen. När fartyget ankrade i Tromsö upprättade norska myndigheter en skyddszon om 500 meter. Vid en inspektion konstaterades att skadorna behöver repareras, men att det inte var "önskvärt" att det skulle ske i tätbefolkade Tromsö, rapporterar Aftonbladet med hänvisning till The Barents Observer. Då beordrades MV Ruby att lämna. Fartyget MV Ruby har 20 000 ton ammoniumnitrat ombord. Det är en farlig kemikalie som bland annat låg bakom den omtalade megaexplosionen i Beiruts hamn i Libanon 2020 – men då i mycket mindre mängder.

Han kom fram som en raket i allsvenskan och spåddes kunna gå hur långt som helst i karriären.  Men efter en familjetragedi hamnade han i ett mörker som även satte sina spår ute på fotbollsplanen. Fem år efter det stora genombrottet spelar Jake Larsson, 25, nu sin fotboll i Litauen och hoppas på en nytändning. – Jag måste säga att jag har blivit positivt överraskad, berättar den tidigare supertalangen.