Krimjournalisten om domen i fallet Tove: Många frågetecken kvarstår

▸ I det här extraavsnittet av Aftonbladet Krim, pratar vi om att polisen utreder en våldtäkt efter att världsstjärnan Kylian Mbappé besökte Stockholm förra veckan.

Enligt Aftonbladets uppgifter är det stjärnan själv som är utpekad gärningsman – själv har han beskrivit rapporteringen som Fake News.

I det här avsnittet pratar vi om vad vi vet om utredningen.

–––––

Gäst: Oisín Cantwell Reporter: Marcus Ulvsand Tips & kontakt: marcus.ulvsand@aftonbladet.se

40 mil från den ockuperade Krimhalvön och med ryska missiler på några få minuters avstånd byggs i Rumänien en av Europas största flygbaser för Nato. Regionen är som en krutdurk, enligt rumänska försvarsdepartementet.

Mordet inträffade i ett bostadsområde i Araby i Växjö den 8 oktober i fjol. En 23-årig man gick då hemifrån för att nattetid rasta hunden när två män dök upp. – Det är två gärningsmän som är ute efter honom, som har kretsat runt huset. Detta på chans enligt min bedömning. När han väl kom ut på innergården gick de fram till honom och tilltalade honom, säger kammaråklagare Tommy Sköld. Placerade en mikrofon i hemlig operation När mördarna insåg att det var deras måltavla tog de fram en pistol och sköt, iskallt, 23-åringen med sex skott. Flera träffade i huvudet och ansiktet, men även i hals och underkroppen. – I stort sätt dör han omedelbart. Man avrättar personen, säger Tommy Sköld. Två månader in i mordutredningen uppstod misstankar mot en 21-årig man som enligt åklagaren är ledare i Nätverk D, ett kriminellt gäng som har sin bas i Växjö. Under största hemlighet tog polisen sig in i en bostad och riggade en mikrofon. – Man har helt enkelt placerat en mikrofon i en lägenhet där man visste att nätverksledaren uppehöll sig, säger Tommy Sköld. Då kunde polisen höra hur 21-åringen berättar om mordet och nämner detaljer som ingen annan än skytten kunnat veta. – Den huvudsakliga bevisningen är från den hemlig rumsavlyssningen. Gärningsmannen berättar om den här händelsen för en annan person. Han berättar om det på ett sätt som gör honom till gärningsman. I dag åtalades 21-åringen för mord, mot sitt nekande. Enligt åklagaren var det han som höll i vapnet och avlossade skotten. Det fanns inte tillräcklig med bevisning för att åtala den andra gärningsmannen. Specialiserad på att utföra gängmord Enligt åklagaren består motivbilden av två delar. – Det är utifrån vad man hör gärningsmannen berätta. Dels att målsägande tidigare har anmält individer i nätverket för ett rån. De ansåg honom som en ”golare” för att han pratat med polis och medverkat i utredningen. – Sen var målsäganden en ensam försäljare av narkotika. Och nätverket var inte intresserade över att ha det i sitt område. Så man ville undanröja det. Nätverk D, som den mordåtalade 21-åringen leder, sysslade tidigare enbart med narkotikaförsäljning lokalt i Växjö. Men nu beskriver polis och åklagare hur de blivit specialiserade på att utföra mord – åt andra gäng, något P3 Krim gjort ett reportage om. Åklagaren uppger att det handlar om ett nätverket som har kontraktsmord som sin affärsmodell och inkomstkälla. – Ja, det är det. Utifrån det som framkom ur den hemliga rumsavlyssningen kan man också höra väldigt tydligt hur de diskuterar olika uppdrag, vad som ger mest pengar, ”vilka ska vi ta”, ”vi kan hugga på alla”. De åtar sig mordkontrakt.

Stridsgruppen ska ha fått instruktioner från Rysslands militära underrättelsetjänst, GRU. Redan vid inledningen av den fullskaliga invasionen av Ukraina fick man order om att ta kontroll över statliga institutioner i Odessa, skriver Ukrainas säkerhetstjänst, SBU, på Telegram. Utöver uppgiften att storma administrativa byggnader så ska gruppens mål ha varit att attackera Odessa inifrån, vid en rysk offensiv mot hamnstaden. Neutraliserades av SBU Gruppen ska ha ombetts avvakta när Rysslands avancemang vid fronten inte gick som planerat. Sommaren 2024 ska gruppen åter ha aktiverats, då med nya hemliga uppgifter. Ukrainas säkerhetstjänst ska enligt egen utsago haft gruppen under uppsikt och dokumenterat dess aktivitet – när stridsgruppen sedermera aktiverats av Kreml ska den omedelbart ha neutraliserats av Ukraina. I en räd mot den ryska stridsgruppen beslagtog den ukrainska säkerhetstjänstens enhet för kontraspionage en stor mängd militär utrustning. Däribland 70 skjutvapen med optiska sikten och tillhörande ammunition, skyddsvästar och hjälmar. Skapade speciell attackgrupp Ledaren i gruppen ska ha varit en 49-årig man, tidigare bosatt på Krimhalvön. Efter Rysslands annektering av Krim flyttade han till Odessa, där han vid den fullskaliga invasionens inledning satte ihop operativa stridsenheter – förtäckta som offentliga organisationer. Organisationer för militärhistoria, ekologi och rättsvetenskap ska ha varit täckmantel för krypskyttar, underrättelsetjänst och en speciell attackgrupp. 49-åringen ska ha rekryterat personer med spetskompetens och med erfarenhet av militära operationer. Dessa ska som belöning ha utlovats positioner inom den lokala ockupationsmakten i Odessa vid ett övertagande av staden. Totalt rekryterade han närmare två dussin militärer. För närvarande är alla inblandade under utredning och väntas ställas inför rätta för brott mot Ukraina. De gripna sitter häktade och riskerar upp till tio års fängelse, skriver SBU på Telegram.

Klippet har setts miljontals gånger och har i veckor spridits vidare över internet med hashtaggen #HitAndRunKamala. I vad som ser ut att vara ett seriöst nyhetsinslag från ”KBSF-TV San Francisco News” påstår en kvinna att hon som 13-åring blev förlamad efter att ha blivit påkörd av vicepresidenten Kamala Harris, i en smitningsolycka 2011. – När jag låg på sidan av gatan såg jag en kvinna. Jag visste inte då att det var Kamala Harris, då såg jag bara en rädd, främmande kvinna. Hon satt bakom sin ratt och tittade tillbaka på mig. Jag hörde min mamma skrika och sedan startade kvinnan sin bil och körde därifrån, berättar offret, som kallar sig för ”Alicia Brown”. Anlitad av Storm-1516 Brown hävdar vidare att det först på sjukhuset framgick att kvinnan var Kamala Harris och att hennes medarbetare hotade flickans mamma till tystnad. Forskare vid Microsoft konstaterar nu att klippet är desinformation – och att det är den ryska gruppen Storm-1516 som har producerat det. I samband med en ny studie skriver företaget att den Kremlkopplade trollfabriken har anlitat en skådespelare för att spela rollen som offer. Forskarna på Microsoft bedömer att videon är skapad för en amerikansk målgrupp och anser att den är ett tecken på att Ryssland har ökat sina ansträngningar för att påverka presidentvalet den 5 november. ”När vi närmar oss valet bör vi förvänta oss att ryska aktörer fortsätter att använda cyberproxy och hackergrupper för att förstärka sina budskap genom falska nyhetssajter och sociala kanaler inriktade på att sprida splittrande politiskt innehåll, iscensatta videor och AI-förstärkt propaganda”, skriver Microsoft. Därför sticker det ut Sebastian Bay, expert på desinformation och valsäkerhet, förklarar att det falska klippet sticker ut. Tidigare har han främst sett liknande produktion skapat för en inhemsk målgrupp i Ryssland, inte för mottagare i västvärlden. – Att de har stor förmåga kan man inte chockas av. De har gjort enskilda saker de senaste tio åren och om de vill så kan de, men det är ett risktagande att göra det för en internationell målgrupp, säger han. Bay tar exempelvis upp innehåll som producerades i samband med Rysslands annektering av Krim och hur man då använde skådespelare för att sprida ett falskt narrativ och påverka den inhemska debatten. ”En utmaning” Som vanlig sociala medier-användare kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt. – Det är absolut en utmaning. Ibland är det svårt att motbevisa och det spelar ofta ingen roll om det blir motbevisat. Sprids något i ett stressat läge kan det vara katalysatorn som får bägaren att rinna över, säger Sebastian Bay. – Det visar behovet av fri och oberoende media och att mediehusen behöver resurserna för att kunna granska och analysera data, fortsätter han. Desinformationsexperten har inte sett liknande påverkansförsök i Sverige.

Mannen anhölls i sin frånvaro i torsdags, greps i fredags och häktades under måndagen. – Personen är misstänkt för ett terroristbrott i ett annat land, säger Fredrik Hultgren-Friberg, pressekreterare på Säkerhetspolisen. Enligt åklagaren Mats Ljungqvist är mannen misstänkt för terroristbrott i ett annat europeiskt land. Gärningen ska dock inte ha begåtts i det europeiska landet och en europeisk arresteringsorder har utfärdats. Flydde från Ryssland till Ukraina Den 41-åriga mannen kommer från Ryssland och ska tidigare ha varit bosatt i den ryska regionen Ingusjien i norra Kaukasus, som gränsar till Georgien och den ryska delrepubliken Tjetjenien, rapporterar Radio Liberty. Enligt mannen ska bekanta ha tipsat honom om att den ryska säkerhetstjänsten, FSB, var intresserade av honom. Då flydde han till Egypten för att sedan bosätta sig på Krimhalvön i Ukraina. När Ryssland 2014 annekterade den ukrainska Krimhalvön flydde mannen till andra delar av Ukraina, innan han bosatte sig i Zaporizjzja. Där greps han 2016 av den ukrainska säkerhetstjänsten SBU, på FSB:s begäran. Han släpptes dock, krimtatarernas ledare, Refat Chubarov hade då gått i borgen för honom. Internationellt efterlyst av Ryssland Ryssland har tidigare krävt att Ukraina ska lämna ut honom och efterlyst honom internationellt, misstänkt för deltagande i en terroristorganisation. 41-åringen hävdade då att han var förföljd på grund utav sin religiösa tillhörighet. Enligt Ryssland ska han varit en del av den islamistiska rörelsen ”Hizb ut-Tahrir”, som är terrorstämplad sedan flera år tillbaka i Ryssland. Två år efter att Ryssland annekterat Krimhalvön slog man till mot vad som kallades en ”cell av Hizb ut-Tahrir på Krim”, som ska ha ”likviderats”, enligt den ryska statliga nyhetsbyrån Ria Novisti. Beslut om utvisning redan fattat Begäran om att utvisa mannen från Ukraina till Ryssland kritiserades av flera människorättsaktivister, som menade att det var fara för hans liv och att han riskerade tortyr. När 41-åringen kom till Sverige är oklart och en process för att lämna ut honom är redan inledd. Vid tiden för gripandet fanns han redan i det svenska Migrationsverkets system och beslut om utvisning var fattat. ”Migrationsverket fattade beslut om utvisning från 2024-08-12”, skriver myndighetens presstjänst. Mannens advokat Torben Setterlund uppger att hans klient förnekar brott och inte vill lämna några andra kommenterar.

Uppgifterna om de planerade hemliga samtalen kommer från myndighetskällor som Washington Post har talat med. Enligt tidningen skulle de indirekta samtalen medlats av Qatar. Förhandlingarna skulle handla om en ”begränsad vapenvila”, vilken skulle stoppa attacker på energiinfrastruktur i både Ryssland och Ukraina. Ukrainska attacker slår mot den ryska oljeindustrin Ryssland har slagit hårt mot den ukrainska energisektorn under kriget. Svenska regeringen har hjälpt till med att stötta den ukrainska energiförsörjningen vid flera tillfällen. Samtidigt har Ukraina slagit till mot den ryska oljeindustrin på flera håll i Ryssland, vilket lett till stigande oljepriser i landet. – Ur ett ryskt perspektiv är de ukrainska attackerna på oljeindustrin inte särskilt uppskattade. Det har inneburit att drivmedelspriserna gått upp, man har tvingats importera från Belarus och förbjudit export från Ryssland, säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant. Experten: Förvånande De ukrainska attackerna har även blivit en påminnelse för den ryska befolkningen att det är krig, menar Elfving. Det ryska luftförsvaret har inte heller kunnat stoppa attackerna. Uppgifterna om de planerade hemliga samtalen beskriver Elfving som förvånande. – Samtidigt kan jag förstå den ukrainska viljan att försöka åstadkomma förhandlingar med tanke på det skick som den ukrainska energiförsörjningen är i, säger Elfving. Samtalen föll efter Kursk-offensiven Enligt Washington Posts uppgifter ska de planerade samtalen inte blivit av då Ukraina genomförde den överraskande offensiven i Kursk-regionen. De två parterna har inte samtalet sedan inledningen av kriget. – Vi har inte sett något liknande tidigare, senast var i april 2022 under de första samtalen mellan Ryssland och Ukraina, men de bröt ju ihop, säger Elfving. I början av kriget sågs Ryssland och Ukraina under hemliga samtal i Istanbul, men samtalen föll. Efter det lyckades man få till en överenskommelse om spannmålsavtalet, som Ryssland senare stoppade. ”Ryssland kommer aldrig förhandla i underläge” Att det skulle bli någon form av förhandling eller överenskommelse efter att Ukraina gått in i Ryssland ser Jörgen Elfving som osannolikt. – Min bedömning är att någon form av vapenvila eller överenskommelse är väldigt långt borta. Ukraina ger inte upp sina krigsmål, att man vill ha tillbaka de territorier Ryssland ockuperat, inklusive Krim, säger Jörgen Elfving och tillägger: – Så länge Ukraina sitter på någon rysk jord. Ryssland kommer aldrig att förhandla i ett underläge, säger Jörgen Elfving.

Den ukrainska offensiven i den ryska regionen Kursk fortsätter. Samtidigt kommer uppgifter från USA om att Ryssland flyttat trupper från delar av Ukraina mot regionen. – Jag kan inte med säkerhet säga hur många det är, eller hur många som kommer att flyttas eller deras syfte. Men vi har börjar se ryska enheter som återvänder till Kursk-regionen, säger USA:s nationella säkerhetsråds talesperson, John Kirby. Paasikivi: Rimligt att det är förband från södra Ukraina Exakt vilka förflyttningar det handlar om är oklart, men enligt Joakim Paasikivi, militärexpert kan det vara ryska trupper som befinner sig i södra Ukraina. – Det som verkar vara rimligt och som syns i sociala medier är att det är ryska förband som flyttas från Krim, Cherson och Zaporizjzja, säger Joakim Paasikivi. Att Ryssland verkar omlokalisera från just dessa regionerna tror Paasikivi beror på att det är lägre stridsintensitet där. – Det är en konsekvens av att de inte har stora reserver någon annanstans. Det finns inga ryska ess i rockärmen och man vill inte i stor skala sätta in värnpliktiga, säger Paasikivi. Ukraina fortsätter framåt Det kommer även även uppgifter om att Ryssland börjat gräva värn och bygga stridsvagnshinder en bit från de ukrainska förbanden i Kursk. – Från rysk sida verkar man räkna med att de inte är klara, att de måste hejda dem och samla sina egna förband, säger Paasikivi. Ukrainas överbefälhavare, Oleksandr Syrskyj uppgav i ett samtal med president Zelenskyj under fredagen att man går framåt i regionen. I veckan meddelade Syrskyj att ett militärt kontor upprättats för att kunna säkerställa ordningen och tillgodose lokalbefolkningens behov. Det statliga ägda ukrainska postbolaget, Ukrposhta uppger även att man är redo för att öppna ett postkontor i den ryska staden Sudzja i Kursk. – Man är ju de facto en ockupationsmakt, då har man vissa skyldigheter. Att civilbefolkningen har tillgång till normala tjänster och kan ta del av samhällsservicen. Det har ju inte Ryssland fokuserat på i de ukrainska ockuperade områdena, säger Paasikivi. Oklart hur den ryska taktiken kan se ut Den ryska taktiken i kriget har framförallt varit att skjuta bort allt framför, sig menar Paasikivi. En taktik som det är oklart om Ryssland tänker använda sig av om de ska slå tillbaka i Kursk. – Hur ska de taktiskt bete sig? De väldigt långsamma framgångar som den ryska sidan haft får man just därför man skjuter bort alla orter och sedan tar man ruiner, säger Paasikivi. Om Ryssland skulle kunna agera på ett liknande sätt inne i Ryssland tror Joakim Paasikivi hade kunnat ”väcka viss misstämning” i Ryssland.

Viruset som den farliga fästningen kan bära på har den senaste tiden spridit sig till bland annat Spanien, som haft sitt första dödsfall. I Centralasien och Afrika har den länge spridit Krim Kongo-virus, som kan leda till blödarfeber. Sjukdomen har en dödlighet på upp till 40 procent beroende på hälsostatus.

– Man får huvudvärk, feber, sen övergår det till kräkningar och diarré, säger Anton de Jong, fästingforskare vid Sveriges veterinärmedicinska anstalt, SVA och fortsätter. – Man får som blåmärken över hela kroppen på grund av blödningar under huden. Flyttfåglar sprider sjukdomen Det är främst flyttfågelfästningen som sprider den här sjukdomen. Som man anar av namnet sprids den av fåglar som kommer söderifrån.

Fästningen faller av från fågeln och är det tillräckligt varmt så överlever den och kan krypa upp på en människa eller något annat däggdjur.

Hittills har man bara hittat ungefär ett 40-tal exemplar i Sverige, alla utan virus men trenden är på uppåtgående.

– Med ett varmare klimat så skulle det kunna vara att de faktiskt kan etablera sig här och då är det framförallt i södra delarna av Sverige som vi tänker att det skulle kunna ske, säger Anton de Jong. Posta in ditt fynd Om man misstänker att man hittat en flyttfågelfästning vill SVA att man rapporterar in fyndet via deras hemsida och skickar fästningen med post så att de kan testa om den bär på virus.

– Det är fortsatt så att den största risken för oss här i Sverige är TB och Borrelia. Men det är viktigt att dels att vi gör vad vi kan för att förhindra att de här fästningarna kommer in i landet men sen också att man är medveten om att man kan smittas inom Sverige.

När klimatet förändras i Sverige befarar man nu att invasiva fästingarter ska föra med sig allvarliga sjukdomar till Sverige. Hittills har det inte skett, men i till exempel Spanien finns Krim Kongo blödarfeber. – Det är en sjukdom vi inte vill ha i Sverige. De sprids av flyttfågelfästingen som trivs i varma och torra områden, säger fästingforskaren Anton de Jong. Nu uppmanar SVA allmänheten att rapportera fästingfynd. Flyttfågelfästingen har redan setts till i Sverige, hur känner man då igen den invasiva arten? – De rör sig snabbt, de söker upp sitt värddjur och har ögon på sidorna. De är större och har randiga ben. Till skillnad från vanliga fästingar kan den vara både svart och brun. Smarta skyddet få känner till Hur skyddar man sig mot fästingarna, som breder ut sig i Sverige? Fästingforskaren Thérese Jansén reder ut i Nyhetsmorgon. – Är man ute i naturen kan man ha långbyxor och långärmat. Borsta av dig om du varit i vegetation och kolla kroppen när du kommer hem. Myggmedel kan också fungera effektivt mot fästingar. Om du ändå får en fästing är det viktigt att plocka bort den så fort som möjligt, använd naglarna om du inte har en pincett till hands. Folkhälsomyndigheten rekommenderar även alla som bor i riskområden att vaccinera sig mot TBE, som är en fästingburen hjärninflammation, som redan sprids av fästingar i Sverige och har blivit allt vanligare. – Det är viktigt att ta sina uppföljningsdoser och just den fjärde dosen är extra viktig att ta.