Kronprinsparet bestulna under Marius vilda fester

Börserna i de nordiska grannländerna utvecklades åt olika håll på fredagen, med uppgång i Helsingfors och nedgångar i Köpenhamn och Oslo. Samlingsindexet Vinx 30 avslutade dagen med en minskning på 0,2 procent.

De nordiska grannbörserna handlades, likt i Stockholm, nära nollstrecket på måndagen. Indexen lyfte lätt efter att Wall Street fortsatt sin uppgång, men i Helsingfors och avslutade börsen på minus. Samlingsindexet Vinx 30 var upp 0,1 procent.

Bättre tågförbindelser mellan Stockholm och Oslo borde vara ett av Sveriges stora projekt.  Det anser den tidigare statsministern Göran Persson, som också efterlyser en rejäl upprustning av Malmbanan. ”Om Europa skulle bli av med sin malmförsörjning därför att järnvägen inte fungerar från Kiruna mot Narvik, då är vi oerhört illa ute”, säger han.

Konflikten i Mellanöstern står i centrum för spekulationerna om årets fredspris, med FN-organ och palestinska och israeliska fredsaktivister bland favoriterna. För knappast väljer väl den norska Nobelkommittén en norrman?

Den norska säkerhetspolisen, PST, meddelade under tisdagen att terrorhotnivån i landet höjs till en fyra på en femgradig skala. Anledningen är att man ser ett ökat hot mot judiska och israeliska mål kopplat till den eskalerande situationen i Mellanöstern. Forskaren: Förmodligen en effekt av andra dåd Den israeliska ambassaden i Stockholm har varit utsatt vid flera tillfällen sedan kriget startade förra hösten. Tidigare i år hittades en handgranat vid ambassaden och i förra veckan avlossades skott mot byggnaden. Dagen efter skottlossningen i Stockholm detonerade två handgranater vid den israeliska ambassaden i stadsdelen Hellerup i Köpenhamn. Två svenskar har häktats, misstänkta för terrorbrott. – Att man höjer säkerhetsnivån är förmodligen en effekt av det som hände i Köpenhamn och Stockholm, säger Cathrine Thorleifsson, extremismforskare vid Oslo universitet och tillägger: – Jag tror också att det är baserat på information som PST har om rörelser i miljön eller aktörerna. Det är ofta så att det finns konkreta hot när man höjer nivån. Extremister och idéer rör sig över gränserna Den norska säkerhetspolisen uppger även att det finns en koppling mellan dådet i Köpenhamn och Norge. – Vi har vetskap om att personer som är kopplade till angreppet har haft aktivitet kopplat till Norge, säger Siv Sørensen på PST:s avdelning för kontraterrorism. Uppgifterna från PST är inget som förvånar Cathrine Thorleifsson. – Extremister både radikaliseras och har verksamhet över landsgränser. Det är nätverk och idéer som är mobila, säger Thorleifsson. Inte förvånad över höjningen Att den norska polisen nu väljer att höja terrorhotnivån var ganska väntat menar Thorleifsson. – Det är inte förvånande att hotbilden förändras på detta sätt. Dessa aktörer är mobila och det finns en hotbild som också formas av konflikter i en annan region, men som har lokala konsekvenser i Norden, säger Thorleifsson. Samtidigt påpekar hon att det sammanfaller med årsdagen och flera andra judiska högtider, vilka skulle kunna bli måltavlor. – Vi vet också att Israel-Palestinakonflikten över tid skapar en grogrund för antisemitism, både för extrema islamister men även för högerextrema.

SNØBYEN. Allt fler snödagar i världen smälter bort. Ett miljardbygge i Oslo gör det möjligt att åka skidor inomhus i stället – i vinterlandet Norge. Här tränar svenska alpinåkare medan anläggningen går med hundratals miljoner i förlust.

Branden har släckts och räddningstjänst arbetar nu med att ventilera flygplatsen. ”Vissa förseningar måste förväntas då många passagerare måste genomgå en ny säkerhetskontroll efter evakuering”, skriver polisen på sin hemsida.

En av artisterna som medverkar i höstens ”Så mycket bättre” är Simon Superti. Han är en av årets värdar och kommer tillsammans med Louise Lennartsson och Dregen vara på plats under hela säsongen. Simon Superti har ägnat sig åt musik i många år, även om han i årets Så mycket bättre-uppställning är en av de mindre kända för den folkliga massan. I säsongspremiären berättar Simon att han levt ett ganska brokigt liv. – Jag har aldrig velat göra något dumt. Jag har hamnat på platser av olika anledningar och jag har sonat för det, både inombords och av samhället på olika sätt. Jag försöker förlåta mig själv, man ska inte vara för hård mot sig själv, säger han. Simon Superti dömdes till ett års fängelse För ett par år sedan dömdes Simon till ett års fängelse. – Många av mina vänner var ganska våldsamma och sålde droger. En dag så satt jag i en bil och polisen stannade oss. Jag satt i baksätet, i mitten låg en påse. Det låg saker i den påsen som vi inte borde ha. Det var inte min påse, men när de tog in oss så häktade de bara mig, berättar Simon. – Då sa min advokat ”antingen går du på det här eller så går du och en till”. Då valde jag att säga att det var jag. Jag fick ett års fängelse, fortsätter han. Simon var 24 år gammal när han kom ut. – Jag brukar kalla det min lumpen. Jag var inte kriminell, jag har alltid velat göra musik. Gjorde musik när han satt inne Och det var det han ägnade sig åt i fängelset, att göra musik. – Jag hade en kille som flyttade in i min cell. Han kom in med fyra strängar på sin gitarr. Vi gjorde låtar, vi gjorde en hel skiva, säger Simon. – Min vän Joel Hjälte satt och mixade på utsidan. När han fick komma ut igen lämnade han det gamla livet bakom sig. – Sedan kom jag ut och jag hade öppnat mitt sinne och fått vara själv. När jag kom ut stod de och trampade vatten och höll armkrok fortfarande. Jag ba ”jag drar” och det räddade mig, säger Simon. Vem är Simon Superti? Simon Superti är 36 år gammal och kommer från Uppsala. Förutom att göra musik till sig själv har han producerat musik åt andra stora artister som Dani M, Z.E och Adel. 2019 vann han en grammis i kategorin ”Årets producent”. På sin senaste platta ”Hemlisar”, som släpptes förra året, har Simon bland annat samarbetat med Jocke Berg, och på singeln ”Oslo” sjunger de ihop.

Utredningen har utförts av konsultföretaget WSP på uppdrag av Stockholms Handelskammare. WSP har utrett vilka satsningar som behöver göras inom den svenska transportinfrastrukturen och vilka samhällsekonomiska effekter investeringarna kan få. Försvarsberedningen och säkerhetspolitiska experter har pekat ut sex specifika transportstråk som är centrala för att integrera Sverige i Natos försvarsplanering. – Våra uppskattningar visar att det handlar om investeringar i storleksordningen 111 miljarder kronor, säger Stockholms Handelskammares chefekonom Carl Bergkvist till TV4 Nyheterna. ”Prestigeprojekt behöver tas bort” Det handlar bland annat om att rusta upp väg- och järnvägsförbindelser mellan Stockholm och Oslo för uppåt 57 miljarder kronor. Man behöver också elektrifiera Inlandsbanan, som löper mellan Kristinehamn och Gällivare, för drygt 31 miljarder. Även Malmbanan, som löper mellan Luleå och Narvik, behöver rustas upp för nästan 7 miljarder. Handelskammaren bedömer dessutom att E22 mellan Malmö och Norrköping samt väg- och järnväg mellan Trondheim och Sundsvall behöver rustas upp. Handelskammarens rapport kommer inför en infrastrukturproposition på nästan 1 200 miljarder som ska läggas på riksdagens bord – den största på 15 år enligt regeringen. Men enligt Carl Bergkvist täcker pengarna bara redan beslutade investeringar. – Det finns inget utrymme för nya satsningar. Det finns absolut skryt- och prestigeprojekt som behöver tas bort. De tillför ingen nytta för samhället, säger Carl Bergkvist. Stor samhällsekonomisk nytta Insatserna som Stockholm Handelskammare nu förordar skulle inte bara hjälpa Sverige att integreras i Natos försvarsplanering. De skulle även generera nya arbetstillfällen och stora vinster för Sverige som bedöms uppgå till 129 miljarder kronor. – Det skulle vara en vinstaffär för samhället att gå fram med många av de Natoinvesteringar som nu krävs, säger Carl Bergkvist. Var i ligger vinsten? – De ligger i samhällsekonomisk nytta. Det handlar om allt från kortare restider till lägre utsläpp och högre trafiksäkerhet med mera.

Michael Claesson är nu Sveriges överstebefälhavare efter att den traditionella överlämningsceremonin på Karlbergs slott i Stockholm har ägt rum under måndagseftermiddagen. – Det känns bra, det känns hedrande och stort på många olika sätt men samtidigt är jag målmedveten och fokuserad på min uppgift, säger Michael Claesson till TV4 Nyheterna. Markerar mot Ryssland En av frågorna han tar sig an som överstebefälhavare är säkerhetsläget. Claesson säger att de inte kan utesluta att se Ryssland som ett hot, baserat på deras uppträdande och de risker de genererar. – Jag ser att vi har under ett antal år behövt följa utvecklingen där vi faktiskt kan dra slutsatsen att Ryssland är strategiskt oberäkneligt och drar sig inte från att använda militärt våld för att uppnå sina politiska mål. Under det gånga året har Sveriges Natointräde genomförts och nu står det svenska försvaret inför en rad förändringar. Claesson lyfter fram den symboliska betydelsen av det svenska medlemskapet. – Vi har redan visat att den ryska avskräckningen inte fungerar. Sverige och Finland har gått med i Nato. Vi är inte ensamma, vi gör det här tillsammans med en lång rad andra kompetenta försvarsmakter, inte minst våra grannländer, men vi behöver fortsätta stärka vårt försvar, säger Claesson. ”Natoanpassning” av svensk infrastruktur kan ske Stockholms handelskammare vill, enligt en ännu inte publicerad rapport, satsa miljarder på att ”Natoanpassa” svensk infrastruktur. De menar att olika kommunikationsstråk som järnvägar måste rustas upp eller byggas. Malmbanan, förbindelserna mellan Oslo, Karlskoga och Stockholm samt vägar som E18 och E20 står på listan över det som behöver rustas upp, enligt Stockholms handelskammare. – Jag ser det inte i grunden som en Natoanpassning, utan jag ser det som att Sverige behöver en robust infrastruktur. Bland annat för att lösa våra uppgifter och som allierad i Nato, men också för att hantera vår egen framtid, säger Michael Claesson och fortsätter: – Det här kan jämkas på ett väldigt bra sett, tror jag, och även stärkas av olika investeringar från både EU och Nato.